Den perfekta kommentaren/svaret i alla diskusioner. Du kommer undan med mord i princip, bara du använder den frasen vid rätt tillfälle.
I det vardagliga
"Ursäkta, men när kommer egentligen mitt Maxmål?" - Det förs en dialog.
"Tog du mitt sista tuggumi?" - Det förs en dialog.
Det teoretiska
"Vad kom först, hönan eller ägget?" - Det förs en dialog.
Jeopardyversionen
"Det perfekta svaret till en jobbig kund." - Vad är Det förs en dialog?
Vid olyckshändelse
"Körde du över min katt?" - Det förs en dialog.
Det politiska
"Bill Clinton, hade du sex med Monica Lewinsky?" - Det förs en dialog.
Det sexuella
"Har det gått för dig redan?" - Det förs en dialog.
Annars är dagens bästa kommentar lämnad av kollegan Jenny under en fika. "Bara inte de spelar den där låten Tre Bruna Ögon." (Syftar på Leende Guldbruna Ögon men innebörden blev helt fel.)
fredag 30 november 2007
Pinsamma människor
Det kan vara svårt att somna in efter hockeyträning. Inatt var inget undantag. Somnade inte förrän framåt 04-tiden. Tufft. Dessutom visade det sig att det skott jag gått ned och täckt under träningen tagit på mjukdelarna precis ovanför knäskålen och svullnaden ökade konstant under natten. Mitt knä ser inte klokt ut idag.
Pinsamma människor var det ja. Det finns tydligen hur många som helst utav dem i samhället. Tror inte Sverige är unikt på något sätt. Har tidigare tagit upp detta med personligt ansvar. Det är skrämmande att se hur t ex föräldrar skyller på samhället/skolan/lärarna när deras barn visar sig vara halvt kriminella, inte respektera sina medmänniskor eller inte kan sköta sin skolgång.
I förrgår bloggade jag om utseendefixeringen, även här skylls allting på samhället och främst patriarkatet. Att kunna tänka själv och sätta sina egna normer det existerar tydligen inte. Det måste vara riktigt bekvämt att alltid kunna skylla på någon annan.
Ett tredje exempel är deltagarna i Lyxfällan. Jag kollar på varje avsnitt. Varför? För att se hur många korkade och oansvariga människor det finns. Aftonblaskan verkar ha en följetong om hur det gått för deltagarna efter de varit med i programmet och vinklat det så att Charlie & Mattias får skulden för att inte åtgärderna lyckats.
Nu får vi nog backa bandet här. Ansvaret, det totala ansvaret får väl för i h-vete personerna stå för själva? Det är inte programledarna i Lyxfällan som satt dem i den sits de är. Att deras åtgärder inte hjälper är snarare ett bevis på att dessa människor inte borde ha med pengar att göra och att vissa fall helt enkelt inte går att hjälpa.
De två senaste programmen har behandlat dels en barnfamilj och en singeltjej med barn. Barnfamiljen bestod av två vuxna, deras tre hemmaboende barn + flickvännerna till sönerna. Mamma och pappa (två idioter av stora mått) har under en längre period lånat pengar varje månad (tagit nya krediter etc) för att betala mat & uppehälle för deras två söner. (Dottern säger jag inget om för hon var 15 bast.) Dessa två söner, 21 & 24 år gamla, har välbetalda jobb men lever ändå hemma och på mamma & pappa. Herre f*cking jävlar! Skicka ut ungj..larna! Eller se till de betalar sin del av kostnaden för att bo där.
Man blir så mörkrädd för sådana föräldrar (och sönerna) så det går inte att beskriva. Har de fyllt 18 och valt att börja arbeta ska de fanimej betala hemma också. Eller flytta. Bara att välja.
Singelmamman från igår var en sorglig historia. En sorglig person. Över 900.000:- i skulder. Utgifter på 30.000:-/månad, inkomst från Alfakassan på 6.000:-. Dessutom ansvaret för en dotter på runt 4-5 år. Hon sa att hon led av dålig självkänsla. Ja, inte omöjligt. Men dålig självkänsla för 99,5% av befolkningen ter sig inte i att man drar på sig skulder för 900.000:-. Känner hon inget ansvar alls för sin dotter? Ska de leva i en pappkartong? Mamman har struntat i allting och köper dyra kläder för att trösta sig själv, sysslar med ett eget företag där hon syr kläder som hon GER bort istället för att sälja. Vilket j..la nöt.
Ni får ursäkta men jag kan inte frammana sympatikänslor för människor som beter sig som ovanstående personer gör. Än en gång handlar om att ta ansvar för sitt eget liv (och dessa fall även sina barns). Alla gråtvalser står sig slätt. Orkar inte. Bryr mig inte. Kan man inte vara större människa än att man tar ansvar för sina handlingar har man heller ingen sympati att hämta. Hårt möjligtvis men så är det.
Pinsamma människor var det ja. Det finns tydligen hur många som helst utav dem i samhället. Tror inte Sverige är unikt på något sätt. Har tidigare tagit upp detta med personligt ansvar. Det är skrämmande att se hur t ex föräldrar skyller på samhället/skolan/lärarna när deras barn visar sig vara halvt kriminella, inte respektera sina medmänniskor eller inte kan sköta sin skolgång.
I förrgår bloggade jag om utseendefixeringen, även här skylls allting på samhället och främst patriarkatet. Att kunna tänka själv och sätta sina egna normer det existerar tydligen inte. Det måste vara riktigt bekvämt att alltid kunna skylla på någon annan.
Ett tredje exempel är deltagarna i Lyxfällan. Jag kollar på varje avsnitt. Varför? För att se hur många korkade och oansvariga människor det finns. Aftonblaskan verkar ha en följetong om hur det gått för deltagarna efter de varit med i programmet och vinklat det så att Charlie & Mattias får skulden för att inte åtgärderna lyckats.
Nu får vi nog backa bandet här. Ansvaret, det totala ansvaret får väl för i h-vete personerna stå för själva? Det är inte programledarna i Lyxfällan som satt dem i den sits de är. Att deras åtgärder inte hjälper är snarare ett bevis på att dessa människor inte borde ha med pengar att göra och att vissa fall helt enkelt inte går att hjälpa.
De två senaste programmen har behandlat dels en barnfamilj och en singeltjej med barn. Barnfamiljen bestod av två vuxna, deras tre hemmaboende barn + flickvännerna till sönerna. Mamma och pappa (två idioter av stora mått) har under en längre period lånat pengar varje månad (tagit nya krediter etc) för att betala mat & uppehälle för deras två söner. (Dottern säger jag inget om för hon var 15 bast.) Dessa två söner, 21 & 24 år gamla, har välbetalda jobb men lever ändå hemma och på mamma & pappa. Herre f*cking jävlar! Skicka ut ungj..larna! Eller se till de betalar sin del av kostnaden för att bo där.
Man blir så mörkrädd för sådana föräldrar (och sönerna) så det går inte att beskriva. Har de fyllt 18 och valt att börja arbeta ska de fanimej betala hemma också. Eller flytta. Bara att välja.
Singelmamman från igår var en sorglig historia. En sorglig person. Över 900.000:- i skulder. Utgifter på 30.000:-/månad, inkomst från Alfakassan på 6.000:-. Dessutom ansvaret för en dotter på runt 4-5 år. Hon sa att hon led av dålig självkänsla. Ja, inte omöjligt. Men dålig självkänsla för 99,5% av befolkningen ter sig inte i att man drar på sig skulder för 900.000:-. Känner hon inget ansvar alls för sin dotter? Ska de leva i en pappkartong? Mamman har struntat i allting och köper dyra kläder för att trösta sig själv, sysslar med ett eget företag där hon syr kläder som hon GER bort istället för att sälja. Vilket j..la nöt.
Ni får ursäkta men jag kan inte frammana sympatikänslor för människor som beter sig som ovanstående personer gör. Än en gång handlar om att ta ansvar för sitt eget liv (och dessa fall även sina barns). Alla gråtvalser står sig slätt. Orkar inte. Bryr mig inte. Kan man inte vara större människa än att man tar ansvar för sina handlingar har man heller ingen sympati att hämta. Hårt möjligtvis men så är det.
torsdag 29 november 2007
Ett dygn i vardagens tecken
Idag har det varit så vardag som det bara kan bli. Upp, jobba, trist väder, komma hem, laga mat, slumra till på soffan, packa trunken, ta sig till hockeyträningen, träna, känna spykänslor, duscha, åka hem, skriva blogg, gå och lägga sig.
Mm, så är det. Kortfattat.
Inget vidare väder att spela hockey i. Ja, vi lirar fortfarande utomhus. Det är rätt charmigt. Ibland.
Träningen var rätt seg idag. Många trötta ben som vilade då vi haft ett rätt hektiskt schema som avslutas på lördag vilket innebär åtta hockeypass på fjorton dagar. Kanske inte låter så mycket men vi spelar i div 4, inte Elitserien.
Fjorton man hade dock trotsat sin trötta kropp och vädret, starkt. Fick samma spykänslor som vid förra träningen när gomspenen började svullna av ansträngningen. Känns lite otäckt när man tror man vill spy hela tiden. Det ska dock gå över vart eftersom.
Det finns nog inget skönare gäng än Hanson Brothers. Svårt att förklara nästan. Den outtömliga, ovillkorliga kärleken till hockeyn, klubben och varandra saknar motsvarighet. Det är det som gör att man orkar träna dessa sena kvällar. Eller som Midenholt (domare i div 4) sa vid premiärmatchen för två år sedan - "Att se Hanson Brothers komma ut på isen vid första matchen är som att se tjurar släppas ut på grönbete bland kor som löper." Det är den sanna och äkta glädjen i ett nötskal.
Sweet dreams...
Mm, så är det. Kortfattat.
Inget vidare väder att spela hockey i. Ja, vi lirar fortfarande utomhus. Det är rätt charmigt. Ibland.
Träningen var rätt seg idag. Många trötta ben som vilade då vi haft ett rätt hektiskt schema som avslutas på lördag vilket innebär åtta hockeypass på fjorton dagar. Kanske inte låter så mycket men vi spelar i div 4, inte Elitserien.
Fjorton man hade dock trotsat sin trötta kropp och vädret, starkt. Fick samma spykänslor som vid förra träningen när gomspenen började svullna av ansträngningen. Känns lite otäckt när man tror man vill spy hela tiden. Det ska dock gå över vart eftersom.
Det finns nog inget skönare gäng än Hanson Brothers. Svårt att förklara nästan. Den outtömliga, ovillkorliga kärleken till hockeyn, klubben och varandra saknar motsvarighet. Det är det som gör att man orkar träna dessa sena kvällar. Eller som Midenholt (domare i div 4) sa vid premiärmatchen för två år sedan - "Att se Hanson Brothers komma ut på isen vid första matchen är som att se tjurar släppas ut på grönbete bland kor som löper." Det är den sanna och äkta glädjen i ett nötskal.
Sweet dreams...
Idétorka
Dagen har gått snabbt så här långt. Mycket pga/tack vare ett kundbesök som drog ut på tiden. Alltid skönt att komma ifrån kontoret ett tag, fast just idag med ruskvädret hade det nog varit skönare att sitta här i värmen.
Mötet gick väl. Jag och kollegan Olle som var med fick använda alla våra diplomatiska krafter för att hålla oss med korrekt information utan att undvika kundens frågor. Hon hade klart annorlunda frågor än vad vi är vana med. Frasen "Det förs en dialog" går dock alltid hem och jag tror vi lyckades även denna gång.
Har inte hänt så mycket i vida världen idag. Eller, det är klart att det har men jag har taskigt med idéer och tid.
Under lunchen diskuterad Nutrilett, de "roliga" reklamfilmerna för Werthers Orginial, Riesen och Toffifee. Mer hjärndöd reklam får man leta efter. Dessutom hann vi avverka nätdejting, killars och tjejers beteende på dejter och en del annat.
Roligast idag? "Slogan" för våran nya produkt Byggvärlden. "- Nu har världens äldsta yrke fått en egen tidning." Frågan jag ställer mig är vem som var först egentligen? Byggarbetaren eller horan?
Mötet gick väl. Jag och kollegan Olle som var med fick använda alla våra diplomatiska krafter för att hålla oss med korrekt information utan att undvika kundens frågor. Hon hade klart annorlunda frågor än vad vi är vana med. Frasen "Det förs en dialog" går dock alltid hem och jag tror vi lyckades även denna gång.
Har inte hänt så mycket i vida världen idag. Eller, det är klart att det har men jag har taskigt med idéer och tid.
Under lunchen diskuterad Nutrilett, de "roliga" reklamfilmerna för Werthers Orginial, Riesen och Toffifee. Mer hjärndöd reklam får man leta efter. Dessutom hann vi avverka nätdejting, killars och tjejers beteende på dejter och en del annat.
Roligast idag? "Slogan" för våran nya produkt Byggvärlden. "- Nu har världens äldsta yrke fått en egen tidning." Frågan jag ställer mig är vem som var först egentligen? Byggarbetaren eller horan?
onsdag 28 november 2007
Dagen som inte tog slut fort nog
Som dagen började har den fortsatt.
Vinlotteriet gick förstås åt h-vete som vanligt. Åkte ut som femte eller sjätte person. Kollegan bakom ryggen kammade hem första priset. Tio pavor. Är det grattis jag ska säga nu? Människan har dessutom ätit chili con carne till lunch, tack så mycket.
Ska ta och packa ihop för dagen. Kvällen hade jag i vanliga fall sett fram emot, det är ju hockeymatch. Men, när man inte får/kan spela själv så är det förstås inte lika roligt. Att stå och kolla på i båset är tio resor värre än att spela själv. Man vill bara hoppa in och göra allting så mycket bättre själv, även fast det egentligen inte skulle bli ett dugg bättre.
Det är dock en dag imorgon också. Förhoppningsvis en dag med bättre förutsättningar än denna. Annars är risken att ni får läsa en bitsk, arg och bitter blogg även imorgon...
Vinlotteriet gick förstås åt h-vete som vanligt. Åkte ut som femte eller sjätte person. Kollegan bakom ryggen kammade hem första priset. Tio pavor. Är det grattis jag ska säga nu? Människan har dessutom ätit chili con carne till lunch, tack så mycket.
Ska ta och packa ihop för dagen. Kvällen hade jag i vanliga fall sett fram emot, det är ju hockeymatch. Men, när man inte får/kan spela själv så är det förstås inte lika roligt. Att stå och kolla på i båset är tio resor värre än att spela själv. Man vill bara hoppa in och göra allting så mycket bättre själv, även fast det egentligen inte skulle bli ett dugg bättre.
Det är dock en dag imorgon också. Förhoppningsvis en dag med bättre förutsättningar än denna. Annars är risken att ni får läsa en bitsk, arg och bitter blogg även imorgon...
Varför är vissa dagar värre än andra?
Den frågan kan man ställa sig med jämna mellanrum. Idag är definitivt en sådan dag. Är inte på något bra humör alls idag. Snarstucken, smågrinig och tycker det mesta suger helt enkelt. Åh då är jag ändå i grund och botten en mycket positiv människa.
Det kan ha med uppvaknandet att göra. Lyckades spilla ut glaset med vatten som stod på nattduksbordet rakt i sängen det första jag gjorde när jag sträckte mig efter "snooze-knappen". Snubblade in i badkaret och slog i knäet och förbannade allt och alla. Därefter har jag försökt vända detta men det går inte.
Kommer inte kunna spela matchen ikväll vilket retar mig enormt. Ska betala räkningarna och vet ej än om jag kommer ha lite eller mycket pengar över när det är gjort. På jobbet har jag upp över öronen att göra men vet inte i vilken ände jag ska börja. Allt detta resulterar i att jag fortsätter att vara på dåligt humör. Jag vill verkligen inte vara det men kan inte vända den känslan just nu. Något måste hända som gör att det vänder, frågan är vad?
Nåja, alla har vi bra och dåliga dagar. Hade dock kunnat vänta med denna dag till i mitten på nästa år känner jag. Hoppa och skit så får ni randiga ben era djävlar!
Det kan ha med uppvaknandet att göra. Lyckades spilla ut glaset med vatten som stod på nattduksbordet rakt i sängen det första jag gjorde när jag sträckte mig efter "snooze-knappen". Snubblade in i badkaret och slog i knäet och förbannade allt och alla. Därefter har jag försökt vända detta men det går inte.
Kommer inte kunna spela matchen ikväll vilket retar mig enormt. Ska betala räkningarna och vet ej än om jag kommer ha lite eller mycket pengar över när det är gjort. På jobbet har jag upp över öronen att göra men vet inte i vilken ände jag ska börja. Allt detta resulterar i att jag fortsätter att vara på dåligt humör. Jag vill verkligen inte vara det men kan inte vända den känslan just nu. Något måste hända som gör att det vänder, frågan är vad?
Nåja, alla har vi bra och dåliga dagar. Hade dock kunnat vänta med denna dag till i mitten på nästa år känner jag. Hoppa och skit så får ni randiga ben era djävlar!
Jag ruttnar
Hade författat ett ganska långt blogginlägg som jag tänkte mig publicera här men vid genomläsning av den märkte jag att det var ett mycket komplext ämne som är svårt att behandla i ett enda blogginlägg. Dessutom saknades en röd tråd vilket är bra om man har.
Kontentan av det jag tänkte blogga om är dock ; Ta ansvar för dig själv för f-n!
Är så förbannat trött på att läsa, höra och se folks klagande och brist på eget ansvar. Idag är det kvinnor som får ta smällen. Jag brukar roa mig med att surfa runt på olika tidningarnas hemsidor och där finns det fullt med nätkrönikörer och gästbloggare. De flesta kvinnor.
Det gnälls om att det är ett heltidsjobb att vara kvinna. Jaha ja, vad skönt att jag som man bara behöver jobba halvtid. Que?! Tror kvinnor på allvar att de har det tuffare rent generellt än vad män har? Tror ni att samhällets krav och förväntningar är lägre bara för att män är män?
Utseendefixeringen orkar jag knappt ta upp. Kvinnor gnäller i ur och skur över idealen för kvinnor. För utseendeideal för män finns ju inte? Skillnaden kanske är att män skiter i idealen i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Dvs, står upp för sin egen vilja och tro och inte den som normen i samhället anger. Prova det! Prova att tänk själv istället för att låta andra tänka åt dig.
Det är sååååå tröttsamt att läsa om alla "stackars" kvinnor som inte klara av att leva upp till idealen i samhället. Ideal som i största möjliga utsträckning sätts av dem själva men som oftast skylls på män för att vi lever i patriarkat. Alla vet att det lättare att sparka uppåt än nedåt och att det också anses vara mer legitimt. MEN, vill man ha en förändring av saker och ting i det samhälle man lever i så är det enklare att angripa den verkliga källan till problemet och inte den föreställda/påhittade.
Så, är du ung kvinna mellan 12-22, våga bryta er ut ur mångfalden. Våga vara egen, unik och självtänkande. Våga säg nej till "samhällets" ideal och lev efter dina egna ideal. Våga vara den som tar ansvar för ditt eget handlande, tänkande och ditt eget liv. Våga sluta skyll på andra.Våga sluta gå i könets koppel/pöbel. Våga vara den kvinna du själv vill vara.
Våga vara dig, ditt eget unika jag.
Kontentan av det jag tänkte blogga om är dock ; Ta ansvar för dig själv för f-n!
Är så förbannat trött på att läsa, höra och se folks klagande och brist på eget ansvar. Idag är det kvinnor som får ta smällen. Jag brukar roa mig med att surfa runt på olika tidningarnas hemsidor och där finns det fullt med nätkrönikörer och gästbloggare. De flesta kvinnor.
Det gnälls om att det är ett heltidsjobb att vara kvinna. Jaha ja, vad skönt att jag som man bara behöver jobba halvtid. Que?! Tror kvinnor på allvar att de har det tuffare rent generellt än vad män har? Tror ni att samhällets krav och förväntningar är lägre bara för att män är män?
Utseendefixeringen orkar jag knappt ta upp. Kvinnor gnäller i ur och skur över idealen för kvinnor. För utseendeideal för män finns ju inte? Skillnaden kanske är att män skiter i idealen i högre utsträckning än vad kvinnor gör. Dvs, står upp för sin egen vilja och tro och inte den som normen i samhället anger. Prova det! Prova att tänk själv istället för att låta andra tänka åt dig.
Det är sååååå tröttsamt att läsa om alla "stackars" kvinnor som inte klara av att leva upp till idealen i samhället. Ideal som i största möjliga utsträckning sätts av dem själva men som oftast skylls på män för att vi lever i patriarkat. Alla vet att det lättare att sparka uppåt än nedåt och att det också anses vara mer legitimt. MEN, vill man ha en förändring av saker och ting i det samhälle man lever i så är det enklare att angripa den verkliga källan till problemet och inte den föreställda/påhittade.
Så, är du ung kvinna mellan 12-22, våga bryta er ut ur mångfalden. Våga vara egen, unik och självtänkande. Våga säg nej till "samhällets" ideal och lev efter dina egna ideal. Våga vara den som tar ansvar för ditt eget handlande, tänkande och ditt eget liv. Våga sluta skyll på andra.Våga sluta gå i könets koppel/pöbel. Våga vara den kvinna du själv vill vara.
Våga vara dig, ditt eget unika jag.
tisdag 27 november 2007
Vad händer egentligen under en rättegång?
Idag går att läsa på diverse tidningars webbsajter att åklagaren yrkat på 6 års fängelse för plastikkirurgen som enligt henne våldtagit den 24-åriga kvinnan. Det har ju stått en hel del om detta i media.
Jag personligen har varit mycket övertygad om hans skuld då han haft otroligt konstiga förklaringar till varför hans sperma återfanns i kvinnans sköte. Både åklagaren och den anklagade överklagade domen i Tingsrätten. Den förstnämnde ville ha ett hårdare straff och den sistnämnde ville bli frikänd.
Det som oroar undertecknad är när den nya försvarsadvokaten säger att 24-årigen ändrat sin utsago under rättegångens skede. Eh va? Vad har hon ändrat? Får vi i samhället veta? Jag vet att den anklagade bytt version åtminstone två gånger och han verkar inte särskilt trovärdig men om även kvinnan ändrat sin version skulle jag gärna vilja veta vad hon ändrat. Det handlar om trovärdigheten hos henne också. Det har och händer trots allt relativt ofta att anmälningar görs trots att ingenting hänt. (De går inte så ofta till rättegång dock.) Jag vill veta!
Det är när man följer rättegångar som dessa som man inser att allting inte är svart eller vitt. Gråzonen är mycket stor och får vi som "åskådare" inte veta allting så är det svårt att veta vad som egentligen hänt. För en sak ska vi vara på det klara med, media kan vi INTE lita på. De skriver det som ger störst rubriker, inte det som överensstämmer med verkligheten.
Det är lite som att se en film där endast en av två versioner berättas. Det är väldigt enkelt att ta parti för den sida som får ge sin version och känna avsky mot den/de som utpekas. I filmer där man får följa båda sidor visar det sig svårare att ta parti för någon i och med att man själv ska bedöma vilken sida som är trovärdig, speciellt om de tekniska bevisen är undermåliga.
Vem har sagt att rättvisa ska vara enkelt? Kan rättvisa någonsin bli enkelt? Åh blir det verkligen rättvisa?
Jag personligen har varit mycket övertygad om hans skuld då han haft otroligt konstiga förklaringar till varför hans sperma återfanns i kvinnans sköte. Både åklagaren och den anklagade överklagade domen i Tingsrätten. Den förstnämnde ville ha ett hårdare straff och den sistnämnde ville bli frikänd.
Det som oroar undertecknad är när den nya försvarsadvokaten säger att 24-årigen ändrat sin utsago under rättegångens skede. Eh va? Vad har hon ändrat? Får vi i samhället veta? Jag vet att den anklagade bytt version åtminstone två gånger och han verkar inte särskilt trovärdig men om även kvinnan ändrat sin version skulle jag gärna vilja veta vad hon ändrat. Det handlar om trovärdigheten hos henne också. Det har och händer trots allt relativt ofta att anmälningar görs trots att ingenting hänt. (De går inte så ofta till rättegång dock.) Jag vill veta!
Det är när man följer rättegångar som dessa som man inser att allting inte är svart eller vitt. Gråzonen är mycket stor och får vi som "åskådare" inte veta allting så är det svårt att veta vad som egentligen hänt. För en sak ska vi vara på det klara med, media kan vi INTE lita på. De skriver det som ger störst rubriker, inte det som överensstämmer med verkligheten.
Det är lite som att se en film där endast en av två versioner berättas. Det är väldigt enkelt att ta parti för den sida som får ge sin version och känna avsky mot den/de som utpekas. I filmer där man får följa båda sidor visar det sig svårare att ta parti för någon i och med att man själv ska bedöma vilken sida som är trovärdig, speciellt om de tekniska bevisen är undermåliga.
Vem har sagt att rättvisa ska vara enkelt? Kan rättvisa någonsin bli enkelt? Åh blir det verkligen rättvisa?
Morgonens reflektioner
Väckarklockorna samarbetade inte alls imorse. Vaknade sent och blev således sen till jobbet. Ingen bra start på dagen. Annars verkar det kunna bli en rätt fin dag faktiskt.
Läser på DN:s sajt att Göteborgs "starke man", Göran Johansson, tycker att vi skall utvisa alla illegala flyktingar som smugglas in i landet. Vore det inte bättre att utvisa dem som smugglar in dem? Bara en tanke.
Fast Herr Johansson har en poäng. Sverige är ett land som per capita tar in mest flyktingar och invandrare i Europa. Samtidigt har vi tusentals uteliggare bara i Stockholm. Vi har inga lägenheter till dem eller till ungdomar i samhället. Snittåldern för när man flyttar hemifrån har de senaste 20 åren gått från 21 år till 26 år. Att bo hemma vid 26-års ålder är inte roligt och knappast främjande för det framtida barnafödandet i Sverige. Jag menar, vem vill bli smällen så länge man bor med mamma och pappa?
Kan tyckas vara en inhuman inställning men faktum är att vi inte ens kan sätta tak över huvudet för våra uteliggare, hur ska vi då kunna ta emot fler och fler flyktingar och invandrare? Matematiken går inte ihop. Tyvärr.
I övrigt kan konstateras att priset på Champagne kommer stiga nästa år. Den växande medelklassen i Ryssland, Indien och Kina gör att Champagne dricks i allt större utsträckning. Åh nej! Vad ska vi göra åt den analkande världsomspännande katastrof?! Lägg ner världen! Utan billig skumpa lär folk knappast överleva. J..la I-lands problem.
Läser på DN:s sajt att Göteborgs "starke man", Göran Johansson, tycker att vi skall utvisa alla illegala flyktingar som smugglas in i landet. Vore det inte bättre att utvisa dem som smugglar in dem? Bara en tanke.
Fast Herr Johansson har en poäng. Sverige är ett land som per capita tar in mest flyktingar och invandrare i Europa. Samtidigt har vi tusentals uteliggare bara i Stockholm. Vi har inga lägenheter till dem eller till ungdomar i samhället. Snittåldern för när man flyttar hemifrån har de senaste 20 åren gått från 21 år till 26 år. Att bo hemma vid 26-års ålder är inte roligt och knappast främjande för det framtida barnafödandet i Sverige. Jag menar, vem vill bli smällen så länge man bor med mamma och pappa?
Kan tyckas vara en inhuman inställning men faktum är att vi inte ens kan sätta tak över huvudet för våra uteliggare, hur ska vi då kunna ta emot fler och fler flyktingar och invandrare? Matematiken går inte ihop. Tyvärr.
I övrigt kan konstateras att priset på Champagne kommer stiga nästa år. Den växande medelklassen i Ryssland, Indien och Kina gör att Champagne dricks i allt större utsträckning. Åh nej! Vad ska vi göra åt den analkande världsomspännande katastrof?! Lägg ner världen! Utan billig skumpa lär folk knappast överleva. J..la I-lands problem.
måndag 26 november 2007
Fysisk ansträngning à la kräkfärdig
Hemma från första ispasset på över tre veckor. Fy satan i f-n säger jag bara. Bara uppvärmningen fick mig att kippa efter andan. Kunde inte tro att tre veckors uppehåll kunde göran sådan "skada".
Tänkte sedan efter och jag har ju knappt rört mig på dessa tre veckor, inte konstigt att konditionen tagit stryk. Normalt sett rör man sig ju någorlunda mycket varje dag bara genom att gå till jobbet, åka och handla osv.
När det återstod ca 15 minuter kvar av ispasset var jag tvungen att kliva av. Kände mig helt spyfärdig och den låg och väntade i halsgropen. Tog det säkra för det osäkra. Tror dock mer på att det är halsen och gomspenen som svullnat som får mig att känna som om jag skulle vilja spy. Detta bekräftade även en lagkamrat som gjorde likadan operation förra året.
Hemma och helt slut. Blir en macka eller två för att återfå lite energi och sedan i säng. Kommer sussa gott inatt. Nu sitter säkert de nygifta fortfarande på planet till Brasilien, men de landar nog inom några timmar. Jag är inte alls avundsjuk. Nej då.
Tänkte sedan efter och jag har ju knappt rört mig på dessa tre veckor, inte konstigt att konditionen tagit stryk. Normalt sett rör man sig ju någorlunda mycket varje dag bara genom att gå till jobbet, åka och handla osv.
När det återstod ca 15 minuter kvar av ispasset var jag tvungen att kliva av. Kände mig helt spyfärdig och den låg och väntade i halsgropen. Tog det säkra för det osäkra. Tror dock mer på att det är halsen och gomspenen som svullnat som får mig att känna som om jag skulle vilja spy. Detta bekräftade även en lagkamrat som gjorde likadan operation förra året.
Hemma och helt slut. Blir en macka eller två för att återfå lite energi och sedan i säng. Kommer sussa gott inatt. Nu sitter säkert de nygifta fortfarande på planet till Brasilien, men de landar nog inom några timmar. Jag är inte alls avundsjuk. Nej då.
Har inte människan något bättre för sig?
Jag är en person som inte brukar lägga alltför mycket energi på vad andra människor gör. Sant faktiskt. Jag kan tycka och tänka väldigt mycket men har sällan något behov av att dryfta det med kreti och pleti.
Om jag nu hade en blogg som är lite mer "publik" så som t ex Linda Skugges är via Expressen så undrar jag hur min blogg skulle bli, eller förändras kanske. Undrar om webbredaktören är på "expertbloggarna" och begär att de ska skriva bloggar som skapar debatt eller uppmärksamhet. Jag tror så. I just Linda Skugges fall är jag rätt övertygad om att så är fallet, eller så är hon bara så intetsägande och offentlighetstörstande som jag alltid misstänkt att hon är.
Personen hon valt att angripa denna gång är Mauro Scocco. Den stackaren har tydligen en egen blogg och inte får han skriva om vad han vill heller. Nej, Linda tycker att han som pappa borde skriva om just livet som pappa. Barnhistorier, dråpliga händelser, första ordet, första stegen osv. Ni vet, det där som är så oerhört spännande för endast föräldrarna och ingen annan.
För det första förstår jag inte vad Skugge har med hans blogg att göra? Låt han blogga om vad han vill så bloggar lilla Skugge om vad hon vill. För det andra. Vad menar hon med att det enda intressanta med Mauro är hans roll som pappa? Vem avgör det? Du Linda Skugge? Please. Get over yourself.
Det finns vissa människor i det offentliga rummet som är helt upptagna av sig själva. De gör allt för att få rubriker och har de inte fått det på ett tag så ser de snabbt till att få det genom något kontroversiellt uttalande. Förbannade rubrikssökare. Linda Skugge är ett typexempel.
Nåja, lägger inte mer energi på fröken Skugge nu. Kände bara ett spontant behov av att få ut lite åsikter i detta ärende då alltför många människor har ett omättligt behov av att själva få stå i rampljuset trots att de egentligen inte är något annat än en v-kändis. Förlåt, korrigering. Ä-kändis.
Om jag nu hade en blogg som är lite mer "publik" så som t ex Linda Skugges är via Expressen så undrar jag hur min blogg skulle bli, eller förändras kanske. Undrar om webbredaktören är på "expertbloggarna" och begär att de ska skriva bloggar som skapar debatt eller uppmärksamhet. Jag tror så. I just Linda Skugges fall är jag rätt övertygad om att så är fallet, eller så är hon bara så intetsägande och offentlighetstörstande som jag alltid misstänkt att hon är.
Personen hon valt att angripa denna gång är Mauro Scocco. Den stackaren har tydligen en egen blogg och inte får han skriva om vad han vill heller. Nej, Linda tycker att han som pappa borde skriva om just livet som pappa. Barnhistorier, dråpliga händelser, första ordet, första stegen osv. Ni vet, det där som är så oerhört spännande för endast föräldrarna och ingen annan.
För det första förstår jag inte vad Skugge har med hans blogg att göra? Låt han blogga om vad han vill så bloggar lilla Skugge om vad hon vill. För det andra. Vad menar hon med att det enda intressanta med Mauro är hans roll som pappa? Vem avgör det? Du Linda Skugge? Please. Get over yourself.
Det finns vissa människor i det offentliga rummet som är helt upptagna av sig själva. De gör allt för att få rubriker och har de inte fått det på ett tag så ser de snabbt till att få det genom något kontroversiellt uttalande. Förbannade rubrikssökare. Linda Skugge är ett typexempel.
Nåja, lägger inte mer energi på fröken Skugge nu. Kände bara ett spontant behov av att få ut lite åsikter i detta ärende då alltför många människor har ett omättligt behov av att själva få stå i rampljuset trots att de egentligen inte är något annat än en v-kändis. Förlåt, korrigering. Ä-kändis.
1000:e besökaren!
Jag vet inte vem som var besökare nr 17 idag, men till dig kan jag bara säga : Grattis och tack!
Tusen besökare känns stort även om det är en piss i Mississippi i jämförelse med andra bloggar. Även små små droppar fyller en bägare till slut.
Tusen besökare känns stort även om det är en piss i Mississippi i jämförelse med andra bloggar. Även små små droppar fyller en bägare till slut.
Blandade nyheter
Att läsa tidningarna (framför allt kvällsblaskornas) på nätet är "stor" underhållning. Vilken blandning av nyheter.
Ta mitt förra blogginlägg som exempel. Vad har AB på nätet idag? Jodå, kommunikationsråd från en kvinnlig professor i USA. Med en kvinnlig vinkel så klart, även om en del råd hon ger är könsneutrala så är tyngdpunkten på männen, som vanligt.
Man kan även läsa att "Stureplansprofilerna" fick avslag på sitt överklagande. Ingen ny rättegång. Skönt. De borde kanske lägga på några år istället. Dessutom verkar Putin & Co ha problem med "sitt folk" som inte vill rätta in sig i ledet. Fullständig demokrati vill Putin inte ha.
Det är de seriösa nyheterna.
I övrigt kan man konstatera att Kiera Knightleys arsel är för litet så hon får använda en lösrumpa. "Intressant." Tyra Banks sexliv är förstört av hennes löshår. (??!!) Är du en håroholic? Är dyr kräm bättre än billig? Åh Peter Siepen har aldrig använt Viagra. Tack för informationen.
Är det så in i helvete lite att rapportera om så att de senare "nyheterna" måste publiceras? Vem f-n intresseras sig för Knightleys bakdel eller Banks löshår? Ärligt? Säg, vem?
Av intresse är dock att Judas Priest är klara för Sweden Rock Festival nästa år! Gryyymt. Saxon är också redan klara. Känner på mig att det kommer bli en grym festival 2008!
Ta mitt förra blogginlägg som exempel. Vad har AB på nätet idag? Jodå, kommunikationsråd från en kvinnlig professor i USA. Med en kvinnlig vinkel så klart, även om en del råd hon ger är könsneutrala så är tyngdpunkten på männen, som vanligt.
Man kan även läsa att "Stureplansprofilerna" fick avslag på sitt överklagande. Ingen ny rättegång. Skönt. De borde kanske lägga på några år istället. Dessutom verkar Putin & Co ha problem med "sitt folk" som inte vill rätta in sig i ledet. Fullständig demokrati vill Putin inte ha.
Det är de seriösa nyheterna.
I övrigt kan man konstatera att Kiera Knightleys arsel är för litet så hon får använda en lösrumpa. "Intressant." Tyra Banks sexliv är förstört av hennes löshår. (??!!) Är du en håroholic? Är dyr kräm bättre än billig? Åh Peter Siepen har aldrig använt Viagra. Tack för informationen.
Är det så in i helvete lite att rapportera om så att de senare "nyheterna" måste publiceras? Vem f-n intresseras sig för Knightleys bakdel eller Banks löshår? Ärligt? Säg, vem?
Av intresse är dock att Judas Priest är klara för Sweden Rock Festival nästa år! Gryyymt. Saxon är också redan klara. Känner på mig att det kommer bli en grym festival 2008!
Kärlekens fem språk
Jo ni, nu ska vi prata kärlek. Eller, det ska vi kanske inte alls men ska ändå tipsa er om en riktigt bra bok. Hur jag nu ska verka trovärdig när jag inte ens läst boken själv.
Kärlekens Fem Språk är skriven av Gary Chapman, amerikansk doktor. Den kom på tal under bröllopet då Steffis vän Marit gav bröllopsparet den som gåva. Jag har läst om den förut och Marit förklarade ganska ingående vad den handlar om. Äntligen tänkte jag. En bok som beskriver problem i ett förhållande, mellan vänner eller i arbetsrelationer men som ser det ur ett könsneutralt perspektiv.
Minns att jag bloggade för någon månad sedan om en bok som skulle göra männen till prinsar istället för grodor. Min tanke, såväl som nu, var och är att det skrivs många böcker av kvinnliga författare som går ut på att män ska lära sig att läsa kvinnors tankar och hur man ska kommunicera med dem. Det är förstås ett väldigt enkelt sätt att lägga "skulden" på ett kön och det förstås helt galet att bok efter bok kan släppas utan någon vidare eftertanke.
Kommunikation i t ex ett förhållande går förstås ut på att man kan tala med varandra men det gör inte att det ena könet är mer skyldigt än det andra när kommunikationsbrist uppstår, det handlar helt enkelt om två olika sätt att kommunicera på. Därav rekommenderar jag varmt Gary Chapmans bok framför de könsbundna böckerna.
Kärlekens Fem Språk är skriven av Gary Chapman, amerikansk doktor. Den kom på tal under bröllopet då Steffis vän Marit gav bröllopsparet den som gåva. Jag har läst om den förut och Marit förklarade ganska ingående vad den handlar om. Äntligen tänkte jag. En bok som beskriver problem i ett förhållande, mellan vänner eller i arbetsrelationer men som ser det ur ett könsneutralt perspektiv.
Minns att jag bloggade för någon månad sedan om en bok som skulle göra männen till prinsar istället för grodor. Min tanke, såväl som nu, var och är att det skrivs många böcker av kvinnliga författare som går ut på att män ska lära sig att läsa kvinnors tankar och hur man ska kommunicera med dem. Det är förstås ett väldigt enkelt sätt att lägga "skulden" på ett kön och det förstås helt galet att bok efter bok kan släppas utan någon vidare eftertanke.
Kommunikation i t ex ett förhållande går förstås ut på att man kan tala med varandra men det gör inte att det ena könet är mer skyldigt än det andra när kommunikationsbrist uppstår, det handlar helt enkelt om två olika sätt att kommunicera på. Därav rekommenderar jag varmt Gary Chapmans bok framför de könsbundna böckerna.
söndag 25 november 2007
Söndagens händelser
Det har egentligen inte hänt så mycket idag för att vara ärlig. Fick till slut upp Anna-Karin ur sängen. Människan var helt slut. Vi beställde pizza som jag hämtade och kollade på Dragon Wars som jag laddat ned under förmiddagen. Ingen höjdarrulle men det dög.
Körde sedan hem A-K och hämtade upp en kille i hockeylaget vid Hovet. Ut till Husbyhallen för samling inför matchen mot Kista HC. Matchen enligt resultatet gick inte så bra, torsk 1-4. Ser man till spelat så var det dock en klar framgång i jämförelse med tidigare matcher. Att inte kunna göra mål i spel fem mot tre i över 2½ minut är dock under all kritik. Nåväl, grabbarna kämpade och gav allt de kunde. Kista var bättre helt enkelt.
Var rätt skönt att få komma hem igen. Kollade på inspelningen jag gjort av VM-kvallottningen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka än. Har inte hunnit greppa det ordentligt. Danmark och Portugal känns dock som två svåra lag. Får återkomma i frågan.
Nu ska jag slutföra detta blogginlägg sedan blir det sängen och en film. Ska bli såååå skönt. Kan dock konstatera att jag känner mig riktigt bra nu. Visst, lite halsont men det var väntat. I övrigt så känns allt otroligt bra. Det kanske var en rejäl dos alkohol som behövdes för att jag skulle känna mig bättre? Eller så var själva partyt i sig. Ska även bli grymt kul att få hoppa i skridskorna på träningen imorrn. Som jag längtat!
God natt!
Körde sedan hem A-K och hämtade upp en kille i hockeylaget vid Hovet. Ut till Husbyhallen för samling inför matchen mot Kista HC. Matchen enligt resultatet gick inte så bra, torsk 1-4. Ser man till spelat så var det dock en klar framgång i jämförelse med tidigare matcher. Att inte kunna göra mål i spel fem mot tre i över 2½ minut är dock under all kritik. Nåväl, grabbarna kämpade och gav allt de kunde. Kista var bättre helt enkelt.
Var rätt skönt att få komma hem igen. Kollade på inspelningen jag gjort av VM-kvallottningen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka än. Har inte hunnit greppa det ordentligt. Danmark och Portugal känns dock som två svåra lag. Får återkomma i frågan.
Nu ska jag slutföra detta blogginlägg sedan blir det sängen och en film. Ska bli såååå skönt. Kan dock konstatera att jag känner mig riktigt bra nu. Visst, lite halsont men det var väntat. I övrigt så känns allt otroligt bra. Det kanske var en rejäl dos alkohol som behövdes för att jag skulle känna mig bättre? Eller så var själva partyt i sig. Ska även bli grymt kul att få hoppa i skridskorna på träningen imorrn. Som jag längtat!
God natt!
Nog var det fest igår alltid...
Vaknade för någon dryg timma sedan. Huvudet dunkade, halsen var torr som en öken och det snurrade hej vilt. I medicinskåpet finns alltid resurser får att åtgärda detta tillstånd så Resorb och Alvedon har intagits. Börjar så smått bli bättre.
Herres jisses vilket j..la party det blev igår. Så mycket roliga och sköna människor på så liten yta har det nog aldrig funnits. Att jag inte hade druckit en droppe alkohol på nästan sex veckor kändes än mer. Bara välkomstchampagnen höll på att släcka mig innan ens vigseln startat.
I min naivitet tror jag ibland att ingen faktiskt läser denna blogg. Det skulle jag inte ha utgått ifrån. Det nygifta brudparet av alla människor hade allt lyckats läsa min blogg från i förrgår om vigselns tråkiga framtoning. Det lyckades de få med i inledningstalet till bords. Men men, sådant får man bjuda på. Jag står för det förresten. Själva vigseln är inte särskilt rolig.
Däremot var den stämningsfull och vacker. Många våta ögonpar skönjades och sådant smittar av sig. Borgerlig vigsel var faktiskt "roligare" än kyrklig. Fattas bara att träffa en kvinna som inser detta också.
Har typ hundrtals bilder från gårdagen men de får komma i en senare blogg. Några utav dem åtminstone. Själva middagen var helt underbar, speciellt för min del som fick byta fil, soppa och fiskbullar mot röding, kalvytterfilé och smördegsinbakade rotgrönsaker. Började nästa gråta av lycka när stoppade första "kalven" i munnen.
Hade dessutom två trevliga damer på varsin sida av mig. En fd kollega till Steffi, Emilia, som bordsdam och till vänster satt en kvinna som bar efternamnet Röse. Ja, ni förstår själva. Visst f-n var hon släkt med Eva Röse. Ett år äldre syster tror jag Liv är. De är fyra systrar t o m, hade jag ingen aning om. För er som undrar varför detta är stort, läs bloggen från 27/9. Börjar undra om Steffi och Björn läst just det blogginlägget?
Både Liv och Emilia var lättpratade och trevliga. Alltid skönt när konversationen med dem man sitter med flyter rätt bra. Kan lätt bli en låååång middag annars. Hade dessutom barndomsvännen Anna-Karin mittemot mig och Steffis lillebror Micke snett till höger. Underlättade helt klart.
Talen var en salig blandning av humor och känslor. Vid Steffis lillebrors tal och vid Björns storebrors tal var tårarna nära. Mycket känslosamma, ömhetsbevisande och vackra tal. Mitt eget, som låg väääldigt mot slutet, gick hem. Hade inget manus överhuvudtaget utan jag lät rekvisitan jag köpt in stå för idéerna. De blev dock prins och prinsessa till slut och jag tror festdeltagarna fick en del bra bilder på dem.
Just nu sitter och väntar på att Anna-Karin ska vakna. Hon ligger och slumrar i sängen fortfarande. Vi åkte hem till mig inatt för att kolla på skräckfilm. P2 hette den och jag såg väl ca 30 minuter innan jag slocknade. Är så förbannat sugen på scones och pizza. Vakna nu människa!
Sammanfattningsvis, en grymt kul fest med många roliga festdeltagare. Räknade till inte mindre än nio barndomsvänner totalt. Känns rätt otroligt att så många personer hållt ihop mer eller mindre sedan 5-9 års ålder. Björns vänner, familj och bekanta har jag inte träffat så ofta men vilka sköna människor. Fast vad hade jag förväntat mig? Världens bästa Steffi och världens bästa Björn skulle aldrig omge sig med annat än roliga, trevliga och intressanta människor. Hm. Jo, jag är nog ett undantag. :)
Tror jag ska gå och väcka skrället nu. Min magsäck ropar på påfyllning.
Herres jisses vilket j..la party det blev igår. Så mycket roliga och sköna människor på så liten yta har det nog aldrig funnits. Att jag inte hade druckit en droppe alkohol på nästan sex veckor kändes än mer. Bara välkomstchampagnen höll på att släcka mig innan ens vigseln startat.
I min naivitet tror jag ibland att ingen faktiskt läser denna blogg. Det skulle jag inte ha utgått ifrån. Det nygifta brudparet av alla människor hade allt lyckats läsa min blogg från i förrgår om vigselns tråkiga framtoning. Det lyckades de få med i inledningstalet till bords. Men men, sådant får man bjuda på. Jag står för det förresten. Själva vigseln är inte särskilt rolig.
Däremot var den stämningsfull och vacker. Många våta ögonpar skönjades och sådant smittar av sig. Borgerlig vigsel var faktiskt "roligare" än kyrklig. Fattas bara att träffa en kvinna som inser detta också.
Har typ hundrtals bilder från gårdagen men de får komma i en senare blogg. Några utav dem åtminstone. Själva middagen var helt underbar, speciellt för min del som fick byta fil, soppa och fiskbullar mot röding, kalvytterfilé och smördegsinbakade rotgrönsaker. Började nästa gråta av lycka när stoppade första "kalven" i munnen.
Hade dessutom två trevliga damer på varsin sida av mig. En fd kollega till Steffi, Emilia, som bordsdam och till vänster satt en kvinna som bar efternamnet Röse. Ja, ni förstår själva. Visst f-n var hon släkt med Eva Röse. Ett år äldre syster tror jag Liv är. De är fyra systrar t o m, hade jag ingen aning om. För er som undrar varför detta är stort, läs bloggen från 27/9. Börjar undra om Steffi och Björn läst just det blogginlägget?
Både Liv och Emilia var lättpratade och trevliga. Alltid skönt när konversationen med dem man sitter med flyter rätt bra. Kan lätt bli en låååång middag annars. Hade dessutom barndomsvännen Anna-Karin mittemot mig och Steffis lillebror Micke snett till höger. Underlättade helt klart.
Talen var en salig blandning av humor och känslor. Vid Steffis lillebrors tal och vid Björns storebrors tal var tårarna nära. Mycket känslosamma, ömhetsbevisande och vackra tal. Mitt eget, som låg väääldigt mot slutet, gick hem. Hade inget manus överhuvudtaget utan jag lät rekvisitan jag köpt in stå för idéerna. De blev dock prins och prinsessa till slut och jag tror festdeltagarna fick en del bra bilder på dem.
Just nu sitter och väntar på att Anna-Karin ska vakna. Hon ligger och slumrar i sängen fortfarande. Vi åkte hem till mig inatt för att kolla på skräckfilm. P2 hette den och jag såg väl ca 30 minuter innan jag slocknade. Är så förbannat sugen på scones och pizza. Vakna nu människa!
Sammanfattningsvis, en grymt kul fest med många roliga festdeltagare. Räknade till inte mindre än nio barndomsvänner totalt. Känns rätt otroligt att så många personer hållt ihop mer eller mindre sedan 5-9 års ålder. Björns vänner, familj och bekanta har jag inte träffat så ofta men vilka sköna människor. Fast vad hade jag förväntat mig? Världens bästa Steffi och världens bästa Björn skulle aldrig omge sig med annat än roliga, trevliga och intressanta människor. Hm. Jo, jag är nog ett undantag. :)
Tror jag ska gå och väcka skrället nu. Min magsäck ropar på påfyllning.
lördag 24 november 2007
Fest och flärd
Timmen T närmar sig. Det är idag som Steffi och Björn och ska lova varandra deras eviga kärlek till varandra. De kommer göra det en mycket vacker höstdag. Frosten ligger tät ute. Bilar, mark, träd, gräs, lyktstolpar etc, alla bär de kännetecknet för en kall natt och att det kommer bli en kall dag. Men vem bryr sig om det. Det finns faktiskt kläder att ta på sig så är den saken löst.
Vet fortfarande inte om min röst kommer hålla men jag ska naturligtvis försöka hålla mitt tal. Eller tal och tal. Det är nästan mer som en teateruppsättning. Det kommer krävas lite timing för att allting ska fungera. Får hoppas de två deltagarna är med på noterna.
Steffi ja. Det måste vara ca 22 år sedan som vi möttes första gången. Första skoldagen i 4:an blev spännande då vi var ett gäng som bytte skola mellan låg- och mellanstadie. Är dock glad att det blev så, vi hade en mycket rolig och skön klass under mellanstadiet.
Steffi är en av mina bästa och äldsta vänner, utan henne hade uppväxten och det fortsatta livet efter det varit klart mycket tråkigare. Hon har ett sätt att vara på som helt enkelt smittar av sig på sin omgivning. Hon har alltid ett leende till övers för andra, hon har alltid tid att låna en sitt öra när man behöver prata. Eftersom hon i princip skrattar åt allting här i livet så kan man alltid ringa henne för att få förnyat självförtroende.
Åh nu ska hon gifta sig. Ja, så är väl livet antar jag. Nu är vi inte många kvar från barndomsgänget som inte är gifta och har barn. Tur att jag håller ned statistiken lite.
Jag ser fram emot denna eftermiddag, kväll och natt. Det kan bli väldigt väldigt roligt. Många roliga människor som kommer deltaga. Frågan är hur "bra" jag kommer må imorgon. Nåväl, man får offra sitt eget välbefinnande ibland, för andras skull. Nu har jag inte tid med detta längre, har en del förberedelser att ta hand om.
Vet fortfarande inte om min röst kommer hålla men jag ska naturligtvis försöka hålla mitt tal. Eller tal och tal. Det är nästan mer som en teateruppsättning. Det kommer krävas lite timing för att allting ska fungera. Får hoppas de två deltagarna är med på noterna.
Steffi ja. Det måste vara ca 22 år sedan som vi möttes första gången. Första skoldagen i 4:an blev spännande då vi var ett gäng som bytte skola mellan låg- och mellanstadie. Är dock glad att det blev så, vi hade en mycket rolig och skön klass under mellanstadiet.
Steffi är en av mina bästa och äldsta vänner, utan henne hade uppväxten och det fortsatta livet efter det varit klart mycket tråkigare. Hon har ett sätt att vara på som helt enkelt smittar av sig på sin omgivning. Hon har alltid ett leende till övers för andra, hon har alltid tid att låna en sitt öra när man behöver prata. Eftersom hon i princip skrattar åt allting här i livet så kan man alltid ringa henne för att få förnyat självförtroende.
Åh nu ska hon gifta sig. Ja, så är väl livet antar jag. Nu är vi inte många kvar från barndomsgänget som inte är gifta och har barn. Tur att jag håller ned statistiken lite.
Jag ser fram emot denna eftermiddag, kväll och natt. Det kan bli väldigt väldigt roligt. Många roliga människor som kommer deltaga. Frågan är hur "bra" jag kommer må imorgon. Nåväl, man får offra sitt eget välbefinnande ibland, för andras skull. Nu har jag inte tid med detta längre, har en del förberedelser att ta hand om.
fredag 23 november 2007
Förväntningar och besvikelser
Igår var jag i princip incognito hela dagen. Tog ett tidigt beslut om semester från jobbet då halsen var snörpt och jag knappt kunde få fram en stavelse. De korta konversationer jag fört på jobbet och under kvällen vi hade hockeymatch påverkade tydligen mer än jag föreställt mig.
Då jag ska på en av mina bästa vänners bröllop på lördag och "förväntas" hålla något form av tal så insåg jag att två dagars talförbud skulle kunna hjälpa. Vet fortfarande inte om det kommer hjälpa men något måste jag ju göra. Får ta beslutet imorgon helt enkelt.
Ska bli väldigt kul med bröllop dock, eller snarare bröllopsfesten. Själva vigselakten är ungefär lika rolig som ett dop eller en begravning. Som tur är ska de göra det borgerligt åtminstone. Jo, kan tyckas att jag är oromantisk som likställer bröllopsakt med dop och begravning men helt ärligt, för vem utöver brudparet och dess föräldrar/barn är det särksilt kul att kolla på vigselakten?
Är på jobbet idag och stoppade i mig fiskbullar i dillsås till lunch. Fy f-n. Har ätit fiskbullar tidigare denna vecka, skillnaden är att de var goda. Hummersås och räksås är bra mycket godare än dillsås. Undra vad som serveras imorgon på bröllopet? Det är första gången jag äter "riktig" föda på tre veckor. Åh alkoholen? Voine voine, undra hur det ska sluta.
Besvikelser som jag nämner i rubriken har dels varit ovan nämnda kurering då det känns frustrerande att inte känna sig fullt frisk så här långt efter operationen. Att inte kunna äta och sova ordentligt tar på psyket efter ett tag.
Den största besvikelsen kom dock i förrgår då min gode vän Linda hörde av sig och berättade att hon flyttar till Malmö. Malmö??!! Alltså, jag har inget emot varken skåningar, malmöiter eller Malmö som stad, men den måste f-n vara den tråkigaste staden i Sverige. Det är rent personligt tycke. Jag har aldrig spenderat någon längre tid i Malmö så jag ska inte påstå att jag är någon expert. En enda gång har det varit bra väder när jag varit där så det kanske spelar in, vad vet jag. Malmö känns dock fortfarande mångt och mycket som en industristad. En industristad som vill vara något annat men inte riktigt har lyckats, Turning Torso till trots. Öresundsbron till trots.
Nåväl, det är inte därför jag är besviken. Linda får flytta vart hon vill, det är just det faktumet att hon flyttar. Hon är en av mina absolut bästa vänner och även om vi är väldigt olika som personer så kompletterar vi varandra otroligt väl. Hon är mitt kvinnliga jag. Det går inte att ersätta Linda med någon annan och jag kommer troligtvis bli galen av saknad så småningom. Vi får hoppas att äventyret blir kort. För om det är en sak som kära fröken Linda är bra på så är det impulshandlingar. Det kan dock snabbt gå över och att gräset inte är grönare på andra sidan är ingen devis som Linda någonsin tagit notis om.
Hon har varit på väg till Italien, Nigeria, Alaska och gud vet vart genom åren men allt som oftast blir hon ändå kvar i slutändan. Ok, hon gjorde ett litet äventyr till Åland men då för arbete på båtarna så då kom hon ju ändå hem i tid och otid.
Hon har ju inte flyttat än heller så vi får väl se om flyttlasset blir av eller inte. Av rent egoistiska skäl skulle jag kunna göra mycket för att "förstöra" för hennes flytt men det vore inte så snällt. Jag får vackert finna mig i hennes nycker och jag har god tröst av statistik i hennes fall, särskilt länge brukar inte hon bli borta.
Love you vännen, oavsett vad du hittar på!
Då jag ska på en av mina bästa vänners bröllop på lördag och "förväntas" hålla något form av tal så insåg jag att två dagars talförbud skulle kunna hjälpa. Vet fortfarande inte om det kommer hjälpa men något måste jag ju göra. Får ta beslutet imorgon helt enkelt.
Ska bli väldigt kul med bröllop dock, eller snarare bröllopsfesten. Själva vigselakten är ungefär lika rolig som ett dop eller en begravning. Som tur är ska de göra det borgerligt åtminstone. Jo, kan tyckas att jag är oromantisk som likställer bröllopsakt med dop och begravning men helt ärligt, för vem utöver brudparet och dess föräldrar/barn är det särksilt kul att kolla på vigselakten?
Är på jobbet idag och stoppade i mig fiskbullar i dillsås till lunch. Fy f-n. Har ätit fiskbullar tidigare denna vecka, skillnaden är att de var goda. Hummersås och räksås är bra mycket godare än dillsås. Undra vad som serveras imorgon på bröllopet? Det är första gången jag äter "riktig" föda på tre veckor. Åh alkoholen? Voine voine, undra hur det ska sluta.
Besvikelser som jag nämner i rubriken har dels varit ovan nämnda kurering då det känns frustrerande att inte känna sig fullt frisk så här långt efter operationen. Att inte kunna äta och sova ordentligt tar på psyket efter ett tag.
Den största besvikelsen kom dock i förrgår då min gode vän Linda hörde av sig och berättade att hon flyttar till Malmö. Malmö??!! Alltså, jag har inget emot varken skåningar, malmöiter eller Malmö som stad, men den måste f-n vara den tråkigaste staden i Sverige. Det är rent personligt tycke. Jag har aldrig spenderat någon längre tid i Malmö så jag ska inte påstå att jag är någon expert. En enda gång har det varit bra väder när jag varit där så det kanske spelar in, vad vet jag. Malmö känns dock fortfarande mångt och mycket som en industristad. En industristad som vill vara något annat men inte riktigt har lyckats, Turning Torso till trots. Öresundsbron till trots.
Nåväl, det är inte därför jag är besviken. Linda får flytta vart hon vill, det är just det faktumet att hon flyttar. Hon är en av mina absolut bästa vänner och även om vi är väldigt olika som personer så kompletterar vi varandra otroligt väl. Hon är mitt kvinnliga jag. Det går inte att ersätta Linda med någon annan och jag kommer troligtvis bli galen av saknad så småningom. Vi får hoppas att äventyret blir kort. För om det är en sak som kära fröken Linda är bra på så är det impulshandlingar. Det kan dock snabbt gå över och att gräset inte är grönare på andra sidan är ingen devis som Linda någonsin tagit notis om.
Hon har varit på väg till Italien, Nigeria, Alaska och gud vet vart genom åren men allt som oftast blir hon ändå kvar i slutändan. Ok, hon gjorde ett litet äventyr till Åland men då för arbete på båtarna så då kom hon ju ändå hem i tid och otid.
Hon har ju inte flyttat än heller så vi får väl se om flyttlasset blir av eller inte. Av rent egoistiska skäl skulle jag kunna göra mycket för att "förstöra" för hennes flytt men det vore inte så snällt. Jag får vackert finna mig i hennes nycker och jag har god tröst av statistik i hennes fall, särskilt länge brukar inte hon bli borta.
Love you vännen, oavsett vad du hittar på!
onsdag 21 november 2007
Superspännande afton väntar
Dagen är redan långt gången för de flesta, för mig började den senare. Vaknade med en mördande huvudvärk och rätt ont i halsen. Ingen bra kombinationen för en person som ännu inte orkar med en full arbetsdag.
Pallrade mig dock in till jobbet efter lunch och här sitter jag nu. Mörkret har redan börjat sänka sig över horisonten, det är kallt och blött ute.
Kvällen bjuder på allehanda viktiga aktiviteter. AIK möter Björklöven borta. Den är dock av tredje prioritet idag. Viktigare är Sverige - Lettland så klart som kommer avgöra om det blir någon fest nere i alpländerna nästa år. Jag är helt övertygad om att vi kommer greja det. Allt annat vore en katastrof och ett fiasko. Däremot kommer jag inte se någon av matcherna.
Det viktigaste idag är nämligen Hanson Brothers match borta mot lokalkonkurrenten Ulriksdal. Vi förlorade stort i premiären, förvisso mot bästa laget i serien men ändå, och är fett sugna på första poängen för säsongen. Vi slog Ulriksdal i båda mötena förra säsongen men i våran värld betyder det mycket lite eftersom trupperna förändras oehört till varje säsong.
Får och kan fortfarande inte spela själv så det blir att coacha laget istället. Det är f-n värre än att spela själv. Man blir så mycket mer nervös när man själv inte kan påverka resultatet. Får ha sportradion på i lurarna så jag kan följa fotbollen där.
Pallrade mig dock in till jobbet efter lunch och här sitter jag nu. Mörkret har redan börjat sänka sig över horisonten, det är kallt och blött ute.
Kvällen bjuder på allehanda viktiga aktiviteter. AIK möter Björklöven borta. Den är dock av tredje prioritet idag. Viktigare är Sverige - Lettland så klart som kommer avgöra om det blir någon fest nere i alpländerna nästa år. Jag är helt övertygad om att vi kommer greja det. Allt annat vore en katastrof och ett fiasko. Däremot kommer jag inte se någon av matcherna.
Det viktigaste idag är nämligen Hanson Brothers match borta mot lokalkonkurrenten Ulriksdal. Vi förlorade stort i premiären, förvisso mot bästa laget i serien men ändå, och är fett sugna på första poängen för säsongen. Vi slog Ulriksdal i båda mötena förra säsongen men i våran värld betyder det mycket lite eftersom trupperna förändras oehört till varje säsong.
Får och kan fortfarande inte spela själv så det blir att coacha laget istället. Det är f-n värre än att spela själv. Man blir så mycket mer nervös när man själv inte kan påverka resultatet. Får ha sportradion på i lurarna så jag kan följa fotbollen där.
tisdag 20 november 2007
Har du köpt din Ac3 Comfort?
Annars rekommenderar jag att du snabbt springer ned på Apoteket och införskaffar denna livsnödvändiga produkt.
Vad är Ac3 Comfort? Det är den produkt som just nu marknadsförs på tv, mot analklåda! Alltså, nog för att all publicitet är bra reklam som mediabranschen brukar uttrycka det men vissa gränser borde väl ändå finnas?
Till att börja med. Hur många lider av denna åkomma? Säkerligen fler än man kan tro men om man nu får klåda i stjärten, tar man sig inte till Apoteket och frågar (med väldigt lågt röstläge) vad man borde köpa?
Namnet. Alltså, Comfort? Nu vet jag inte riktigt här. Ingår buttplug? Den andra delen av namnet, Ac3? Måste det låta så kliniskt? Jag vill inte ha någon comfort i min Ac3:a.
Hade inte typ Stjärtklådesalva varit bättre? Enkelt, beskrivande och talande.
Jag har länge undrat varför tampong- och bindreklam i massor spottas ut i tv då alla kvinnor använder det och säkerligen testar sig runt bland de olika tillverkarna. Att se reklam för det under "prime time" känns dock mindre intressant. Kanske för att jag är man. När så fotsvampsreklamen kom så var det en tankeställare till om man verkligen skulle äta framför tv:n. I och med analklådereklamen har det nu nått sin kulmen, jag vill inte äta framför tv:n längre.
Fast det kanske är tanken långsiktigt? Få folk att sitta som en familj runt köksbordet och äta tillsammans istället för framför dumburken. De är på god väg att lyckas. Inväntar med spänning nästa produkt som kommer få svenska folket att flytta ut tv:n till badrummet istället. Diarré- och kräkpiller med utsmyckad detaljerad reklamfilm på bästa sändningstid. Det vore något det.
Nej, nu ska jag äta lunch. Hej svejs!
Vad är Ac3 Comfort? Det är den produkt som just nu marknadsförs på tv, mot analklåda! Alltså, nog för att all publicitet är bra reklam som mediabranschen brukar uttrycka det men vissa gränser borde väl ändå finnas?
Till att börja med. Hur många lider av denna åkomma? Säkerligen fler än man kan tro men om man nu får klåda i stjärten, tar man sig inte till Apoteket och frågar (med väldigt lågt röstläge) vad man borde köpa?
Namnet. Alltså, Comfort? Nu vet jag inte riktigt här. Ingår buttplug? Den andra delen av namnet, Ac3? Måste det låta så kliniskt? Jag vill inte ha någon comfort i min Ac3:a.
Hade inte typ Stjärtklådesalva varit bättre? Enkelt, beskrivande och talande.
Jag har länge undrat varför tampong- och bindreklam i massor spottas ut i tv då alla kvinnor använder det och säkerligen testar sig runt bland de olika tillverkarna. Att se reklam för det under "prime time" känns dock mindre intressant. Kanske för att jag är man. När så fotsvampsreklamen kom så var det en tankeställare till om man verkligen skulle äta framför tv:n. I och med analklådereklamen har det nu nått sin kulmen, jag vill inte äta framför tv:n längre.
Fast det kanske är tanken långsiktigt? Få folk att sitta som en familj runt köksbordet och äta tillsammans istället för framför dumburken. De är på god väg att lyckas. Inväntar med spänning nästa produkt som kommer få svenska folket att flytta ut tv:n till badrummet istället. Diarré- och kräkpiller med utsmyckad detaljerad reklamfilm på bästa sändningstid. Det vore något det.
Nej, nu ska jag äta lunch. Hej svejs!
Sen lägesrapport
Åkte hem lite tidigare från jobbet då orken, energin och hälsan tröt. Får nog ta det dag för dag och uttöka arbetsmänden succesivt. Ingen idé att stressa, det förvärrar bara saken. Dock var det skönt att vara tillbaka även om kollegans bortgång la en djup och mörk stämning över sinnesläget.
Fick åtminstone höra ordet fiskbullar och insåg direkt att det skulle kunna vara den perfekta födan för min ömma hals. Köpte fyra burkar med olika smaker. Den med räksås gick åt ikväll och det var gruvligt gott, men framför allt så var koncistensen perfekt för mig. Som jag njöt av denna "kulinariska" maträtt.
Åkte sedan ned till hockeyträningen och delade ut schemat för hösten och tjabbade lite med grabbarna. Det är så in i helvete tråkigt att inte kunna spela själv och jag kunde inte hålla mig ifrån att kliva ut några steg på isen för att åtminstone få känna den under fötterna. Abstinensen är så stark så det inte går att beskriva. Förhoppningsvis kanske jag kan snöra på mig skridskorna lagom till torsdagsträningen i alla fall. Men innan dess har vi bortamatch på onsdag så då blir det till att coacha i båset.
Nej, nu har jag varit vaken alldeles för länge. God natt!
Fick åtminstone höra ordet fiskbullar och insåg direkt att det skulle kunna vara den perfekta födan för min ömma hals. Köpte fyra burkar med olika smaker. Den med räksås gick åt ikväll och det var gruvligt gott, men framför allt så var koncistensen perfekt för mig. Som jag njöt av denna "kulinariska" maträtt.
Åkte sedan ned till hockeyträningen och delade ut schemat för hösten och tjabbade lite med grabbarna. Det är så in i helvete tråkigt att inte kunna spela själv och jag kunde inte hålla mig ifrån att kliva ut några steg på isen för att åtminstone få känna den under fötterna. Abstinensen är så stark så det inte går att beskriva. Förhoppningsvis kanske jag kan snöra på mig skridskorna lagom till torsdagsträningen i alla fall. Men innan dess har vi bortamatch på onsdag så då blir det till att coacha i båset.
Nej, nu har jag varit vaken alldeles för länge. God natt!
måndag 19 november 2007
Allting är relativt
Har idag på första gången på 14 dagar lyckats ta mig till jobbet. Man kan tycka vad man vill om min egen situation men man får distans och proportioner till saker och ting när personer runt omkring en drabbas av värre händelser.
Jag och mina kollegor fick precis besked om att våran kollega Janek förlorat kampen mot cancern. Han somnade in stilla på sjukhemmet i lördags. Jag stod inte Janek särskilt nära men för de kollegor som gjorde det är förstås nyheten otroligt betyngande.
Däremot har jag och Janek varit kollegor i över sju år och det sätter förstås sina spår. Han fick diagnosen cancer för lite över två år sedan och har kämpat tappert emot den. Han var t o m tillbaka i förra året och jobbade lite men cancern kom tillbaka. Janek var en omtyckt person, både på företaget och privat då han var en källa till inspiration och glädje. Han gick alltid sin egen väg och även om hans försäljningssätt många gånger var okonventionellt så var han en duktig säljare.
Jag glömmer aldrig min första arbetsdag när jag skulle ta en kopp kaffe runt lunchtid. I köket stod Janek och tillagade flamberad anka som han skulle bjuda kunder på. Tro mig, inte särskilt vanligt i denna bransch. Åh då kanske ändå detta var en av de mer "normala" sakerna han företog sig.
Mina tankar går till Janek, hans familj och andra anhöriga. Ni och vi har förlorat en stor humanist och en stor människa. Han gick bort alldeles för tidigt och även om jag inte har någon tro på livet efter detta hoppas jag att Janek funnit en lyckligare tillvaro, utan smärtor och plågor.
Vila i frid Janek, du kommer att saknas av oss alla.
Jag och mina kollegor fick precis besked om att våran kollega Janek förlorat kampen mot cancern. Han somnade in stilla på sjukhemmet i lördags. Jag stod inte Janek särskilt nära men för de kollegor som gjorde det är förstås nyheten otroligt betyngande.
Däremot har jag och Janek varit kollegor i över sju år och det sätter förstås sina spår. Han fick diagnosen cancer för lite över två år sedan och har kämpat tappert emot den. Han var t o m tillbaka i förra året och jobbade lite men cancern kom tillbaka. Janek var en omtyckt person, både på företaget och privat då han var en källa till inspiration och glädje. Han gick alltid sin egen väg och även om hans försäljningssätt många gånger var okonventionellt så var han en duktig säljare.
Jag glömmer aldrig min första arbetsdag när jag skulle ta en kopp kaffe runt lunchtid. I köket stod Janek och tillagade flamberad anka som han skulle bjuda kunder på. Tro mig, inte särskilt vanligt i denna bransch. Åh då kanske ändå detta var en av de mer "normala" sakerna han företog sig.
Mina tankar går till Janek, hans familj och andra anhöriga. Ni och vi har förlorat en stor humanist och en stor människa. Han gick bort alldeles för tidigt och även om jag inte har någon tro på livet efter detta hoppas jag att Janek funnit en lyckligare tillvaro, utan smärtor och plågor.
Vila i frid Janek, du kommer att saknas av oss alla.
söndag 18 november 2007
Wake up differently
Senaste inköpet i hushållet Wohlfeil
Jag kunde inte låta bli när jag var på OnOff för att hämta ut telefonen. Har läst om denna wake-up lamp/alarm och tänkte, varför inte? Jag som ändå har så svårt att komma upp morgnarna kanske behöver just denna typ av hjälp. Den var inte farligt dyr så det kändes som ett ok köp.
Nu ska jag i säng och se om den hjälper mig imorgon bitti. Det är stor dag imorrn. Första dagen på arbetet sedan operationen. Spännande.
Heder till OnOff!
Man är inte sämre människa än att man kan ändra sig. Det gäller både mig och OnOff.
Ni som följer bloggen någorlunda frekvent vet att jag lämnat in min mobil på lagning efter lcd-displayen hängt sig. Kontakten med OnOff började mycket dåligt då de i princip beskyllde mig för att haft sönder den genom den luddiga förklaringen "yttre åverkan". Detta ledde till att jag skickade ett långt svarsmail på deras mail och hörde inget från dem på över två veckor.
När jag kontaktade dem var de inte särskilt tillmötesgående och fortsatte hävda yttre åverkan men kunde säga exakt vad. Jag sa att det inte dög som förklaring då teknikerna måste kunna precisera sig bättre än så. Det slutade med att de hade sänkt servicekostnaden från 1500:- till 500:-. De hade dessutom inte gjort något med telefonen på de två veckor som de inte svarat på mitt mail. Jag sa att detta inte dög men för att få den lagad godkände jag reparationskostnaden så länge och fick som "tips" att prata med butikschefen där jag köpt telefonen.
Sagt och gjort. I fredags kväll fick sms om att telefonen var färdig och idag åkte jag dit. Butikschefen var inte där men hans närmaste "hand" var där. Jag drog ärendet med honom och 2½ minuter senare så var det klart. Jag betalar NADA! :) Se, det var väl inte svårt OnOff? Om alla era anställda hade samma attityd skulle ni tjäna massor av stålar, bara på inställningen.
Dessutom gjorde jag direkt ett inköpt för 1000:- så de fick nya stålar på en gång. Inte illa. En win-win situation som vi säger i branschen. Vad jag köpte? Det återkommer jag till i nästa blogg.
Ni som följer bloggen någorlunda frekvent vet att jag lämnat in min mobil på lagning efter lcd-displayen hängt sig. Kontakten med OnOff började mycket dåligt då de i princip beskyllde mig för att haft sönder den genom den luddiga förklaringen "yttre åverkan". Detta ledde till att jag skickade ett långt svarsmail på deras mail och hörde inget från dem på över två veckor.
När jag kontaktade dem var de inte särskilt tillmötesgående och fortsatte hävda yttre åverkan men kunde säga exakt vad. Jag sa att det inte dög som förklaring då teknikerna måste kunna precisera sig bättre än så. Det slutade med att de hade sänkt servicekostnaden från 1500:- till 500:-. De hade dessutom inte gjort något med telefonen på de två veckor som de inte svarat på mitt mail. Jag sa att detta inte dög men för att få den lagad godkände jag reparationskostnaden så länge och fick som "tips" att prata med butikschefen där jag köpt telefonen.
Sagt och gjort. I fredags kväll fick sms om att telefonen var färdig och idag åkte jag dit. Butikschefen var inte där men hans närmaste "hand" var där. Jag drog ärendet med honom och 2½ minuter senare så var det klart. Jag betalar NADA! :) Se, det var väl inte svårt OnOff? Om alla era anställda hade samma attityd skulle ni tjäna massor av stålar, bara på inställningen.
Dessutom gjorde jag direkt ett inköpt för 1000:- så de fick nya stålar på en gång. Inte illa. En win-win situation som vi säger i branschen. Vad jag köpte? Det återkommer jag till i nästa blogg.
Grå och mulen söndag
Fråga mig inte hur det gick till men jag känner mig översövd. En känsla jag inte haft på bra länge. Somnade till efter att ha sett två perioder av Detroit - Chicago inatt, tidmässigt runt kvart i tre, och vaknade upp vid elvatiden. Riktigt skön känsla.
Det var först när jag klev ur sängen som jag faktiskt hajade till. Jag hade inte vaknat med halsont! Mina första tankar denna morgon hade inte varit "åh nej, fortfarande halsont" utan faktiskt att det var en mysig skön söndag. En klart skön känsla. Jo, jag har fortfarande lite ont när jag sväljer men inte på långa vägar i närheten av tidigare smärta. Det jag känner av mest är att jag pratade rätt mycket igår och det är tydligen inte min hals redo för än. Vet inte hur jag ska kunna arbeta i veckan som kommer. Jag menar, i mitt yrke är liksom rösten arbetsredskap nummer ett. Nåväl, jag får väl sitta och vända papper eller något.
Igår kväll tillagade jag faktiskt riktig mat för första gången på länge. Eller riktig mat, falukorv med klart överkokta makaroner. Jisses vad gott det var. Funderar som bäst på vad jag ska sätta i mig ikväll nu när jag kan proppa i mig något hårdare föda. Annars blev kvällen igår ett fiasko om man ser till sportens värld.
Danmark ledde borta mot Nordirland och Sverige var då klart för EM nästa år. Nordirland vände dock men Danmark skulle ha haft en straff på övertid då en nordirländsk spelare räddade en nick med ena armen. Domaren stod dock illa placerad och såg inte detta. Typiskt.
Sverige gjorde en urusel insats borta mot Spanien. Stundtals var jag riktigt förbannad. Ok, Spanien är ett jättebra fotbollslag och är starka hemma, men, Sverige gjorde dem klart bättre än vad de egentligen är. Tafatt, viljelöst och okoncentrerat. Trodde de svenska spelarna verkligen ville till EM-slutspelet men började så smått undra.
Ok, vi torskade med 0-9 igår i våran seriematch. Däremot kan jag säga följande. Hade Sverige spelat med våran vilja igår hade de inte förlorat och hade vi spelat som Sverige igår hade förlusten blivit tresiffrig. Det handlar fanimej om vanlig j..la heder och inställning. Dessutom, vi betalar för att spela och ändå offrar vi oss skoningslöst för att förhindra ytterliggare ett insläppt mål. Killarna i Sveriges landslag tjänar mellan 150.000:- - 2.500.000:-/vecka (förvisso via klubben men ändå) och trots detta kan man inte offra ens en blånagel för att förhindra att en spanjor försöker ta sig förbi dem. Tror det är dags för dessa herrar att rannsaka sig själva.
Däremot blir jag lite trött när jag läser krönikörena i våra stora dags- och kvällstidningar. De får det att låta som om Sverige är mycket mycket nära att missa EM. Man kanske ska lugna sig litegranna i alla fall. Vi har Lettland kvar. Ja, jag är klart medveten om att vi faktiskt förlorade mot Lettland hemma i sista kvalmatchen till VM förra gången men då var vi redan klara och hade inget att spela för. Dessutom har Nordirland Spanien borta och även om spanjorerna är klara så kommer de inte ställa ut skorna på plan. De vill visa sina landsmän att de är bäst och de kan dessutom spela avslappnat.
Någon tidning hade räknat ut att oddsen är 1% på att både Lettland och Nordirland vinner på onsdag. Ni ser själva, 1% är inte något bra odds. Dessutom tror jag svenskarna är ruggigt taggade att visa att match igår var en plump i protokollet och vi kommer köra över Lettland kungligt.
Vart bokar man biljetter till slutspelet?
Det var först när jag klev ur sängen som jag faktiskt hajade till. Jag hade inte vaknat med halsont! Mina första tankar denna morgon hade inte varit "åh nej, fortfarande halsont" utan faktiskt att det var en mysig skön söndag. En klart skön känsla. Jo, jag har fortfarande lite ont när jag sväljer men inte på långa vägar i närheten av tidigare smärta. Det jag känner av mest är att jag pratade rätt mycket igår och det är tydligen inte min hals redo för än. Vet inte hur jag ska kunna arbeta i veckan som kommer. Jag menar, i mitt yrke är liksom rösten arbetsredskap nummer ett. Nåväl, jag får väl sitta och vända papper eller något.
Igår kväll tillagade jag faktiskt riktig mat för första gången på länge. Eller riktig mat, falukorv med klart överkokta makaroner. Jisses vad gott det var. Funderar som bäst på vad jag ska sätta i mig ikväll nu när jag kan proppa i mig något hårdare föda. Annars blev kvällen igår ett fiasko om man ser till sportens värld.
Danmark ledde borta mot Nordirland och Sverige var då klart för EM nästa år. Nordirland vände dock men Danmark skulle ha haft en straff på övertid då en nordirländsk spelare räddade en nick med ena armen. Domaren stod dock illa placerad och såg inte detta. Typiskt.
Sverige gjorde en urusel insats borta mot Spanien. Stundtals var jag riktigt förbannad. Ok, Spanien är ett jättebra fotbollslag och är starka hemma, men, Sverige gjorde dem klart bättre än vad de egentligen är. Tafatt, viljelöst och okoncentrerat. Trodde de svenska spelarna verkligen ville till EM-slutspelet men började så smått undra.
Ok, vi torskade med 0-9 igår i våran seriematch. Däremot kan jag säga följande. Hade Sverige spelat med våran vilja igår hade de inte förlorat och hade vi spelat som Sverige igår hade förlusten blivit tresiffrig. Det handlar fanimej om vanlig j..la heder och inställning. Dessutom, vi betalar för att spela och ändå offrar vi oss skoningslöst för att förhindra ytterliggare ett insläppt mål. Killarna i Sveriges landslag tjänar mellan 150.000:- - 2.500.000:-/vecka (förvisso via klubben men ändå) och trots detta kan man inte offra ens en blånagel för att förhindra att en spanjor försöker ta sig förbi dem. Tror det är dags för dessa herrar att rannsaka sig själva.
Däremot blir jag lite trött när jag läser krönikörena i våra stora dags- och kvällstidningar. De får det att låta som om Sverige är mycket mycket nära att missa EM. Man kanske ska lugna sig litegranna i alla fall. Vi har Lettland kvar. Ja, jag är klart medveten om att vi faktiskt förlorade mot Lettland hemma i sista kvalmatchen till VM förra gången men då var vi redan klara och hade inget att spela för. Dessutom har Nordirland Spanien borta och även om spanjorerna är klara så kommer de inte ställa ut skorna på plan. De vill visa sina landsmän att de är bäst och de kan dessutom spela avslappnat.
Någon tidning hade räknat ut att oddsen är 1% på att både Lettland och Nordirland vinner på onsdag. Ni ser själva, 1% är inte något bra odds. Dessutom tror jag svenskarna är ruggigt taggade att visa att match igår var en plump i protokollet och vi kommer köra över Lettland kungligt.
Vart bokar man biljetter till slutspelet?
lördag 17 november 2007
Första dagen utan smärtstillande
En klar framgång skedde imorse när jag för första gången på snart två veckor kände att jag inte behövde ta någon tablett alls. Citodonet slutade jag med i mitten på veckan och nu även Voltarenet. Firade detta med två rostade mackor med leverpastej. Det gick med nöd och näppe ned.
Eftersom vi hade seriepremiär idag så skulle jag så småningom ta mig ned till Hanson Dome här i Solna så strax innan tre tog jag mig nudlar också som var lite lättare att svälja.
Premiären stod mot Järfälla North Stars som är klart bästa laget i serien. De har nästa uteslutande spelare som kört på division 1 och 2 nivå. Våran bästa spelare har varit i div 3 som bäst vad jag det. Det kunde förstås bara sluta på ett sätt och gjorde det också. Trots en bra första period där vi släppte in 0-2 19.59.99 (typ i alla fall. Det var jag som skötte sekretarietet ensamt och fick ta tiden med mobilen och blåsa i lånad visselpipa. Jag blåste precis samtidigt som pucken gick in. Hårt men sådant är livet.
Inte var det orättvis heller. Järfälla var klart bättre och 0-2 var i underkant med tanke på deras spelövertag och 34 skott på mål. Slutresultatet blev dessvärre 0-9. Vi kunde inte hålla emot längre. Skotten slutade 9-74. Våran målvakt, Matzon, var asgrym och räddade oss från större förlustsiffror.
Danne och Jompa hakade på hem till mig och har sett till att filmhyllan blivit tommare, de är så sjysta de killarna. Nu ska jag bara softa och ha det skönt. Att vara ute så länge, umgås och prata med folk har gjort mig helt slut. Halsen är öm och svullen. Det blir så när jag pratar. Har ingen energi kvar. Blir nog att se Spanien - Sverige från sängen. Jo, jag köpte falukorv på vägen hem. Tänkte att dess konsistens skulle kunna fungera som föda. Är så j..la sugen på riktigt mat!
Det var allt för nu, sköt om er där ute.
Eftersom vi hade seriepremiär idag så skulle jag så småningom ta mig ned till Hanson Dome här i Solna så strax innan tre tog jag mig nudlar också som var lite lättare att svälja.
Premiären stod mot Järfälla North Stars som är klart bästa laget i serien. De har nästa uteslutande spelare som kört på division 1 och 2 nivå. Våran bästa spelare har varit i div 3 som bäst vad jag det. Det kunde förstås bara sluta på ett sätt och gjorde det också. Trots en bra första period där vi släppte in 0-2 19.59.99 (typ i alla fall. Det var jag som skötte sekretarietet ensamt och fick ta tiden med mobilen och blåsa i lånad visselpipa. Jag blåste precis samtidigt som pucken gick in. Hårt men sådant är livet.
Inte var det orättvis heller. Järfälla var klart bättre och 0-2 var i underkant med tanke på deras spelövertag och 34 skott på mål. Slutresultatet blev dessvärre 0-9. Vi kunde inte hålla emot längre. Skotten slutade 9-74. Våran målvakt, Matzon, var asgrym och räddade oss från större förlustsiffror.
Danne och Jompa hakade på hem till mig och har sett till att filmhyllan blivit tommare, de är så sjysta de killarna. Nu ska jag bara softa och ha det skönt. Att vara ute så länge, umgås och prata med folk har gjort mig helt slut. Halsen är öm och svullen. Det blir så när jag pratar. Har ingen energi kvar. Blir nog att se Spanien - Sverige från sängen. Jo, jag köpte falukorv på vägen hem. Tänkte att dess konsistens skulle kunna fungera som föda. Är så j..la sugen på riktigt mat!
Det var allt för nu, sköt om er där ute.
fredag 16 november 2007
En station i sänder
Hemma igen. Jag kom inte långt denna dag. Det känns som en förlust, mest återhämtningsmässigt.
Vandrade ned till centrum och redan efter halva sträckan började jag känna mig lite svajig och såg liksom små blå blixtar som ju egentligen inte fanns. Gick in på Pressbyrån och köpte ett månadskort och en drickyoggi. Väl nere på en bänk väntandes på t-banan började jag känna mig "kall och ymnigt svettig". Slog bort detta ur tankarna medan jag läste City.
Klev på tåget som kom ca 8 minuter senare och ställde mig som vanligt vid en utav glasväggarna. Sträckan mellan Huvudsta Centrum - Västra Skogen tar ca 45 sekunder upp till en minut. Det tog inte mer än ca 15 sekunder innan jag kände mig kraftigt snurrig och strax därefter känslan av att jag behövde spy.
Något vacklande tog jag mig ut mellan dörrarna vid V Skogen och ställde mig stilla på perrongen. Någon minut efter det gick det inte att hålla tillbaka längre och jag spydde i en utav papperskorgarna. Nå kallsvettades jag något enormt och kände mig fortfarande rejält omtöcknad. Fick sitta still där medan ett tåg hemåt passerade men lyckades ta mig ombord på nästa. Hela promenaden hem längtade jag till sängen och det är dig jag ska bege mig alldeles strax.
Tror inte att det handlade så mycket om att jag är rejält sjuk längre utan att jag inte fått i mig tillräckligt med näring de senaste två veckorna för att klara av en sådan strapats. Jag har ju knappt klarat av att gå ned och handla utan att känna mig snurrig och svag i benen. Det är ju dock så himla svårt att åtgärda eftersom jag fortfarande inte får i mig fast föda. Soppa, risgrynsgröt och fil i all ära men det ger inte mig tillräckligt med styrka helt enkelt.
Jag hoppas på min första ordentliga fasta föda imorgon. Hoppas alltså. Hoppas.
Vandrade ned till centrum och redan efter halva sträckan började jag känna mig lite svajig och såg liksom små blå blixtar som ju egentligen inte fanns. Gick in på Pressbyrån och köpte ett månadskort och en drickyoggi. Väl nere på en bänk väntandes på t-banan började jag känna mig "kall och ymnigt svettig". Slog bort detta ur tankarna medan jag läste City.
Klev på tåget som kom ca 8 minuter senare och ställde mig som vanligt vid en utav glasväggarna. Sträckan mellan Huvudsta Centrum - Västra Skogen tar ca 45 sekunder upp till en minut. Det tog inte mer än ca 15 sekunder innan jag kände mig kraftigt snurrig och strax därefter känslan av att jag behövde spy.
Något vacklande tog jag mig ut mellan dörrarna vid V Skogen och ställde mig stilla på perrongen. Någon minut efter det gick det inte att hålla tillbaka längre och jag spydde i en utav papperskorgarna. Nå kallsvettades jag något enormt och kände mig fortfarande rejält omtöcknad. Fick sitta still där medan ett tåg hemåt passerade men lyckades ta mig ombord på nästa. Hela promenaden hem längtade jag till sängen och det är dig jag ska bege mig alldeles strax.
Tror inte att det handlade så mycket om att jag är rejält sjuk längre utan att jag inte fått i mig tillräckligt med näring de senaste två veckorna för att klara av en sådan strapats. Jag har ju knappt klarat av att gå ned och handla utan att känna mig snurrig och svag i benen. Det är ju dock så himla svårt att åtgärda eftersom jag fortfarande inte får i mig fast föda. Soppa, risgrynsgröt och fil i all ära men det ger inte mig tillräckligt med styrka helt enkelt.
Jag hoppas på min första ordentliga fasta föda imorgon. Hoppas alltså. Hoppas.
Åter till arbetsmarknadens förfogande
Ska om några minuter bege mig till jobbet. Känns nästan konstigt efter två veckors frånvaro. Lite som efter en semester fast då har ju alla andra kollegor själva varit lediga.
Idag är nog första dagen som jag vaknat och inte haft akut ont i halsen. Ont hade jag men inte så ont som tidigare. Halstabletter är min bästa vän och det går väl en påse om dagen i snitt.
Nåväl nu ska jag i alla fall in och kika på arbetsplatsen lite. Blir väl inte så mycket jobb egentligen men det ska bli skönt att få stå vid arbetsdatorn igen.
Idag är nog första dagen som jag vaknat och inte haft akut ont i halsen. Ont hade jag men inte så ont som tidigare. Halstabletter är min bästa vän och det går väl en påse om dagen i snitt.
Nåväl nu ska jag i alla fall in och kika på arbetsplatsen lite. Blir väl inte så mycket jobb egentligen men det ska bli skönt att få stå vid arbetsdatorn igen.
torsdag 15 november 2007
Kureringen fortsätter
Det är en vacker början på dagen här i Stockholm idag. Solen skiner och himlen är blå. Hade det inte varit för arbetarna utanför som fått för sig att gräva hål i asfalten så hade allting varit utmärkt. Förstår inte vad de pysslar med heller, de har grävt ett hål och nu händer ingenting. Ska de inte göra något i hålet? Fast det kanske är mode med hål på sin håll i asfalten.
Idag känns på ett ungefär som igår. Dvs bättre än tidigare men fortfarande inte smärtfri. Som sagt, det går åt rätt håll men jag är inte riktigt i hamn. Det suger rejält för nu missar jag tredje hockeyträningen i rad. *ångest*
Inte mycket har hänt i mitt liv som klubbägare. Har inte fått bestämma något alls än. När får jag ta ut startelvan egentligen? Min fd kollega och nära vän Danne undrade om jag inte skulle skriva om Bojan Djordjics övergång till AIK. Klart jag ska!
Personligen tror jag Bojan kommer bli ett riktigt bra nyförvärv. Ja, visst har han ett stort ego men samtidigt så har glimten i ögat och det är ändå en proffsig kille vi snackar om. Jag tror Bojan kommer må bra av att komma hem till Sverige igen och få vara en "vanlig" kille och inte underbarnet som aldrig slog igenom. Om han sedan kan utvecklas och bli den stjärna som han spåddes att bli vet jag inte men jag tror han kommer bli en bra förstärkning av AIK:s trupp.
AIK som dessutom verkar vara favorit att signa nästa Zlatan. Det är en 16-årig kille som nu spelar för IFK Malmö och som helst vill till AIK. Eventuellt blir det klart redan i nästa vecka. Det vore grymt bra för AIK. Bara tanken på vad vi kan få för honom den dagen vi säljer honom får mig att bli varm i hela kroppen.
Idag känns på ett ungefär som igår. Dvs bättre än tidigare men fortfarande inte smärtfri. Som sagt, det går åt rätt håll men jag är inte riktigt i hamn. Det suger rejält för nu missar jag tredje hockeyträningen i rad. *ångest*
Inte mycket har hänt i mitt liv som klubbägare. Har inte fått bestämma något alls än. När får jag ta ut startelvan egentligen? Min fd kollega och nära vän Danne undrade om jag inte skulle skriva om Bojan Djordjics övergång till AIK. Klart jag ska!
Personligen tror jag Bojan kommer bli ett riktigt bra nyförvärv. Ja, visst har han ett stort ego men samtidigt så har glimten i ögat och det är ändå en proffsig kille vi snackar om. Jag tror Bojan kommer må bra av att komma hem till Sverige igen och få vara en "vanlig" kille och inte underbarnet som aldrig slog igenom. Om han sedan kan utvecklas och bli den stjärna som han spåddes att bli vet jag inte men jag tror han kommer bli en bra förstärkning av AIK:s trupp.
AIK som dessutom verkar vara favorit att signa nästa Zlatan. Det är en 16-årig kille som nu spelar för IFK Malmö och som helst vill till AIK. Eventuellt blir det klart redan i nästa vecka. Det vore grymt bra för AIK. Bara tanken på vad vi kan få för honom den dagen vi säljer honom får mig att bli varm i hela kroppen.
onsdag 14 november 2007
Rapport från hemmet
Utöver att jag blivit ägare till en fotbollsklubb så har dagen börjat bra. Har sovit ganska väl för första gången på en vecka och jag hade inte alltför mycket smärtor när jag vaknade. Nu är det på väg åt rätt håll äntligen, det känner jag.
Då jag suttit hemma och lekt manager i ca vecka och försökt få upp Leeds United till Premier League så kunde jag bara inte låta bli att faktiskt få vara med och styra en klubb på riktigt. Förvisso är vi i skrivande stund över 20000 medlemmar som äger 51% av klubben och alla har lika mycket att säga till om, men ändå. En kul grej och för den summan var det värt det.
Eventuellt kan arbete bli aktuellt imorgon men mer troligt fredag om jag ska tillbaka denna vecka. Vi får se hur dagen fortlöper. Nu ska jag se om jag kan få ned någon frukost.
Då jag suttit hemma och lekt manager i ca vecka och försökt få upp Leeds United till Premier League så kunde jag bara inte låta bli att faktiskt få vara med och styra en klubb på riktigt. Förvisso är vi i skrivande stund över 20000 medlemmar som äger 51% av klubben och alla har lika mycket att säga till om, men ändå. En kul grej och för den summan var det värt det.
Eventuellt kan arbete bli aktuellt imorgon men mer troligt fredag om jag ska tillbaka denna vecka. Vi får se hur dagen fortlöper. Nu ska jag se om jag kan få ned någon frukost.
Mitt nya liv som klubbägare
Mitt nya liv som klubbägare har börjat. Ebbsfleet United FC har fått en ägare med visioner.
För er som inte är fotbollsintresserade kommer denna blogg te sig ointressant. För er andra, bli gula av avund. Jag har nu investerat ca 460:- för att bli delägare i klubben Ebbsfleet United FC. Ni har kunnat läsa om denna klubb i media de senaste dagarna och som den "managertorsk" jag är så kunde jag bara inte låta bli. Utöver att jag är medlem i AIK, Aston Villa och Hanson Brothers så kommer denna klubb bli mitt fjärde "hem". Läs mer på : www.myfootball.co.uk
tisdag 13 november 2007
En dag i sänder
Snart så är då denna tisdag över. Ska inte påstå att jag sörjer. Det har förvisso varit den bästa dagen sedan operationen men fortfarande är det en bit kvar. Dessutom visade det sig att min jobbtelefon inte var frånvarokopplad längre så hela förmiddagen ringde det. Tog några samtal då jag dels ville testa förmågan att kunna prata och dels var jag sugen på att jobba lite.
Läkaren har inte gått att få tag på och inte har han ringt heller. Börjar tro att han sålt mina halsmandlar på svarta marknaden och tagit långsemester. Vad man nu kan få för halsmandlar nu för tiden.
Här ätit Keldas fisksoppa eller vad den nu heter med nudlar och scampi fräst i vitlök. Det var inte helt lätt att få ned men det gick. Blev ganska öm i halsen efteråt. Fick heller inte i mig särskilt mycket, kanske hälften. Skulle vara intressant att se hur liten magsäcken blivit egentligen.
Har också för första gången sedan operationen orkat engagera mig i omvärlden. Det som fångade mitt intresse var en artikel på text-tv som redovisade en undersökning från tidningen Connoisseur. Tidningen kan endast tecknas av personer som har en årsinkomst på 500.000:- och uppåt. Frågan dessa läsare hade svarat på var om arbetare jobbade ordentligt. 43% hade svarat nej, 41% hade svarat lagom. Vilken "trevlig" inställning dessa herrar (främst) har på vanliga dödliga i detta land. Själv har de pengar så de kan gödsla med dem men anser att övriga arbetar för lite. För själva har de flesta utav dem jobbat SÅ hårt för sina pengar. Joråsåatt...
Man blir så trött när folk som redan har "allt" här livet har en nedsättande syn på människor som inte har det lika gott ställt. För de handlar ju enkom om att de jobbar för lite och inte sliter alls för brödfödan. Vågar sätta en tusenlapp på att 90% av dessa som svarat fötts med silversked i munnen och att det är deras föräldrar som jobbat ihop den förmögenhet som de själva nu kan njuta av.
Såg dessutom en dokumentär om Astrid Lindgren alldeles nyss. Vilken kvinna! Tänk all glädje, hopp, fantasi och lycka denna kvinna spridit världen över med alla sina figurer. Går nog inte ens att föreställa sig. Pippi, Emil, Madicken, Rasmus m fl, får att räkna upp hur många som helst. En sak är säker, om det är några böcker mina framtida barn ska få läsa så är det hennes. Hennes fantasivärldar är ohotade när det gäller kreativitet. Säger inte att hon borde ha fått Nobels litteraturpris men med tanke på vilka som fått priset några gånger kan man verkligen ställa sig frågan, vad är egentligen kriteriet för att få detta pris? Att göra några societetstrånade, uppblåsta och "litteraturexperter" kåta med tragiska personporträtt eller göra miljontals barn glada och trigga deras egen fantasi? Jag bara undrar.
Läkaren har inte gått att få tag på och inte har han ringt heller. Börjar tro att han sålt mina halsmandlar på svarta marknaden och tagit långsemester. Vad man nu kan få för halsmandlar nu för tiden.
Här ätit Keldas fisksoppa eller vad den nu heter med nudlar och scampi fräst i vitlök. Det var inte helt lätt att få ned men det gick. Blev ganska öm i halsen efteråt. Fick heller inte i mig särskilt mycket, kanske hälften. Skulle vara intressant att se hur liten magsäcken blivit egentligen.
Har också för första gången sedan operationen orkat engagera mig i omvärlden. Det som fångade mitt intresse var en artikel på text-tv som redovisade en undersökning från tidningen Connoisseur. Tidningen kan endast tecknas av personer som har en årsinkomst på 500.000:- och uppåt. Frågan dessa läsare hade svarat på var om arbetare jobbade ordentligt. 43% hade svarat nej, 41% hade svarat lagom. Vilken "trevlig" inställning dessa herrar (främst) har på vanliga dödliga i detta land. Själv har de pengar så de kan gödsla med dem men anser att övriga arbetar för lite. För själva har de flesta utav dem jobbat SÅ hårt för sina pengar. Joråsåatt...
Man blir så trött när folk som redan har "allt" här livet har en nedsättande syn på människor som inte har det lika gott ställt. För de handlar ju enkom om att de jobbar för lite och inte sliter alls för brödfödan. Vågar sätta en tusenlapp på att 90% av dessa som svarat fötts med silversked i munnen och att det är deras föräldrar som jobbat ihop den förmögenhet som de själva nu kan njuta av.
Såg dessutom en dokumentär om Astrid Lindgren alldeles nyss. Vilken kvinna! Tänk all glädje, hopp, fantasi och lycka denna kvinna spridit världen över med alla sina figurer. Går nog inte ens att föreställa sig. Pippi, Emil, Madicken, Rasmus m fl, får att räkna upp hur många som helst. En sak är säker, om det är några böcker mina framtida barn ska få läsa så är det hennes. Hennes fantasivärldar är ohotade när det gäller kreativitet. Säger inte att hon borde ha fått Nobels litteraturpris men med tanke på vilka som fått priset några gånger kan man verkligen ställa sig frågan, vad är egentligen kriteriet för att få detta pris? Att göra några societetstrånade, uppblåsta och "litteraturexperter" kåta med tragiska personporträtt eller göra miljontals barn glada och trigga deras egen fantasi? Jag bara undrar.
Mitt liv i glasbubblan
Sitter här med en kallnade kopp kaffe och kikar ut genom fönstret. Det snöar ordentligt ute. Så vackert, så härligt! Mitt släkte, det utdöende släktet som faktiskt gillar snö och vintern, tycker det är förträffligt med snöfall. Dels är det harmoniskt att titta på och det är barnsligt roligt att vara ute i snön. Problemet numera är ju att snön inte får ligga ifred utan blir blask så det blir några grader varmare. Hatar blasket.
Lägesrapporten i tillfrisknandet är status quo på ett ungefär. Hade förvisso ont i halsen när jag vaknade men det kändes ändå lite bättre än dagarna innan. Kanske är det på rätt väg nu åtminstone. Nu känns det mer som en gammal hederlig halsfluss. Fick i mig en CupNoodle igår faktiskt och det kändes som rena gourmetmåltiden. Kallt mat verkar jag ha problem med dock. Varken filen eller youghurten jag försökte få i mig igår gick hem. Kunde ta en-två skedar innan hela munnen exploderade i smärta, det t o m värkte i tänderna.
Det är fortfarande så pass ömt i halsen att jag inte kan äta t ex knäckebröd, rostat bröd osv. Det "river" upp för mycket i halsen. Åh ja, jag längtar fortfarande efter ett riktigt mål mat.
Blev lite besviken på kollegan Olof idag också. Jag blev INTE utsedd till veckans kollega förra veckan. Förvisso logiskt eftersom jag inte jobbade förra veckan men jag tycker enkom på basis av all smärta jag haft att jag borde utses till veckans kollega i kategorin fakirmässigt. Tänk på den du Olof. :)
Lägesrapporten i tillfrisknandet är status quo på ett ungefär. Hade förvisso ont i halsen när jag vaknade men det kändes ändå lite bättre än dagarna innan. Kanske är det på rätt väg nu åtminstone. Nu känns det mer som en gammal hederlig halsfluss. Fick i mig en CupNoodle igår faktiskt och det kändes som rena gourmetmåltiden. Kallt mat verkar jag ha problem med dock. Varken filen eller youghurten jag försökte få i mig igår gick hem. Kunde ta en-två skedar innan hela munnen exploderade i smärta, det t o m värkte i tänderna.
Det är fortfarande så pass ömt i halsen att jag inte kan äta t ex knäckebröd, rostat bröd osv. Det "river" upp för mycket i halsen. Åh ja, jag längtar fortfarande efter ett riktigt mål mat.
Blev lite besviken på kollegan Olof idag också. Jag blev INTE utsedd till veckans kollega förra veckan. Förvisso logiskt eftersom jag inte jobbade förra veckan men jag tycker enkom på basis av all smärta jag haft att jag borde utses till veckans kollega i kategorin fakirmässigt. Tänk på den du Olof. :)
måndag 12 november 2007
Klara oklara besked
Har inte plitat ned någonting i bloggen sedan igår kväll kom jag på. Förvisso för att jag egentligen fulltständigt skiter i den just nu om jag ska vara ärlig. Jodå, nog skulle jag behöva en kurs i positivt tänkande just nu.
Har redan beskrivit frustrationen av att jag aldrig känner mig bättre. De få timmar per dygn som jag i princip inte känner av åkommorna är lätträknade. Vaknade kl 02 inatt med fruktansvärda smärtor i halsen. Jag sprang runt i lägenheten och förbannade den dagen jag tackade ja till operationen. Den var ju till för att få mig att sova bättre, inte sämre.
Precis när den värsta smärtan börjat lägga sig och jag tänkte att jag faktiskt skulle få känna mig bättre i någon timme kommer den numera välkända smaken av blod i munnen. Sprang in på badrummet fick sitta där i ca 45 minuter och spotta blod i handfatet. Till slut la sig blödningen och jag stapplade något blek in i bingen igen.
Vaknade vid runt 08 igen. Självklart med likadana smärtor som tidigare. Har dock nu bestämt mig för att det inte blir några fler Citodon. De gör mig trött, utmattad, förvirrad och allmänt frånvarande. Voltaren kommer jag fortsätta ta var åttonde timme, de är ju mycket till för att dämpa infektioner dessutom. Är egentligen emot alla typer av piller men efter denna operation har det varit nödvändigt. Att bli bekväm alternativt beroende av piller som Citodon vill jag verkligen inte bli.
Pratade sedan med en sköterska från Sophiahemmet då min läkare verkar vara mäkta populär och inte kunnat svara varken igår eller idag. Svaret blev att även om jag verkar ha haft otur och fått en jobbig konvalescenstid så var det inte ovanligt. Bara att kämpa på som hon sa. Tack du. Blev lovad att få prata med läkaren så småningom dock. Somnade sedan om igen och var nog vaken runt 12-tiden i en kvart men somnade sedan igen och vaknade inte förrän för 20 minuter sedan. Har alltså sovit typ 15 timmar av de senaste 24. Kanske är ett teckan på att kroppen bearbetar allting ordentligt. Kanske.
Tack för alla snälla meddelanden på telefonsvararen, mailen eller MSN. Det uppskattas verkligen. Skulle inte önska denna senaste veckan ens åt min värsta fiende. Jag kommer tillbaka i gammal god form dock, förr eller senare.
Har redan beskrivit frustrationen av att jag aldrig känner mig bättre. De få timmar per dygn som jag i princip inte känner av åkommorna är lätträknade. Vaknade kl 02 inatt med fruktansvärda smärtor i halsen. Jag sprang runt i lägenheten och förbannade den dagen jag tackade ja till operationen. Den var ju till för att få mig att sova bättre, inte sämre.
Precis när den värsta smärtan börjat lägga sig och jag tänkte att jag faktiskt skulle få känna mig bättre i någon timme kommer den numera välkända smaken av blod i munnen. Sprang in på badrummet fick sitta där i ca 45 minuter och spotta blod i handfatet. Till slut la sig blödningen och jag stapplade något blek in i bingen igen.
Vaknade vid runt 08 igen. Självklart med likadana smärtor som tidigare. Har dock nu bestämt mig för att det inte blir några fler Citodon. De gör mig trött, utmattad, förvirrad och allmänt frånvarande. Voltaren kommer jag fortsätta ta var åttonde timme, de är ju mycket till för att dämpa infektioner dessutom. Är egentligen emot alla typer av piller men efter denna operation har det varit nödvändigt. Att bli bekväm alternativt beroende av piller som Citodon vill jag verkligen inte bli.
Pratade sedan med en sköterska från Sophiahemmet då min läkare verkar vara mäkta populär och inte kunnat svara varken igår eller idag. Svaret blev att även om jag verkar ha haft otur och fått en jobbig konvalescenstid så var det inte ovanligt. Bara att kämpa på som hon sa. Tack du. Blev lovad att få prata med läkaren så småningom dock. Somnade sedan om igen och var nog vaken runt 12-tiden i en kvart men somnade sedan igen och vaknade inte förrän för 20 minuter sedan. Har alltså sovit typ 15 timmar av de senaste 24. Kanske är ett teckan på att kroppen bearbetar allting ordentligt. Kanske.
Tack för alla snälla meddelanden på telefonsvararen, mailen eller MSN. Det uppskattas verkligen. Skulle inte önska denna senaste veckan ens åt min värsta fiende. Jag kommer tillbaka i gammal god form dock, förr eller senare.
söndag 11 november 2007
Galenskap, ensamhet och matfrossa
Om jag inte redan blivit galen för länge sedan så kommer jag defintivt att bli det. Har sett en enda levande människa sedan tisdag förmiddag kl 09 ca. Det var dessutom Per så det räknas knappt.
Ännu en dag har snart passerat. Ännu en dag där humöret går upp och ned i takt med att smärtan kommer och går. Jag undviker t o m att svara i telefon numera för att det krävs sådan ansträngning av stämbanden att jag får ont efter ett par minuter. Har varit nära gråten några gånger de senaste dagarna dessutom. Inte för smärtans skull för den kan jag leva med. Det är att smärtan hela tiden kommer tillbaka och gör det omöjligt att äta normalt.
Bakade scones i förmiddags och när tog första tuggan var som om lyckan var med mig igen. 3/4 scones senare kunde jag äta få i mig mera. Smärtan i gommen tillät inte att jag svalde något. Jag kände faktiskt hur tårarna trängde fram i tårkanalerna för nu börjar frustrationen bli så ofantligt stor över att inte kunna leva, äta och göra det jag brukar göra.
Utöver detta tillfälle så är det så in i helvete irriterande och deprimerande att det räcker med gäspning så kommer smärtan farande. Den flyttar på sig dessutom. Jag tror den började på högra sidan (mycket smärtstillande de första dagarna) och flyttade sig över till den vänstra halvan av halsen/strupen. Idag är den i gommen. Varje gång jag gäspar, hickar eller anstränger munner på annat sätt känns det som om någon kör en kniv rakt upp i gommen. Alternativt sprätter kokhett vatten där. Ja, precis så är faktiskt känslan. Ni vet sådan där smärta man får när man dricker något hett utan att tänka sig för eller en matbit som är alldeles för het. Enda skillnaden är att den inte går över och blir "stum" som den brukar annars. Nej, den bara eskalerar och håller på i någon minut. Sedan avtar den igen men kommer snabbt åter om jag inte passar mig.
Jag är så in i helvete sugen på riktig mat. Jag kan inte ens förklara det. Jag har drömt om Maxburgare med chilicheese. Friterade räkor och kyckling med sötsur sås och ris. Pizza av allehanda slag. Hemgjort potatismos med köttbullar. En vanlig ost- och skinksmörgås på knäckebröd. Sill. Carbonara. Spaghetti och köttfärssås. Banan. Paprika. Gurka. Entrocote med pommes frites och vitlökssmör. Plankstek. Jag kan hålla på hur länge som helst.
Får inte tag på läkaren heller. Står ju att han ska vara kontaktbar även under helgen. Nåväl, får prova imorgon. Just det, måste ringa chefen också. Nåja, det får bli lite senare. Har varje fall fått se Aston Villa slå rivalerna Birmingham med 2-1 och Sverige spelar just nu mot Finland i Karjala Cup. Kanske kommer någon bra kvällsmatch också.
Är det inte bättre imorgon tänker jag f-n donera bort hela huvudet och transplantera på ett nytt. JAG VILL KUNNA ÄTA MAT!!!
Ännu en dag har snart passerat. Ännu en dag där humöret går upp och ned i takt med att smärtan kommer och går. Jag undviker t o m att svara i telefon numera för att det krävs sådan ansträngning av stämbanden att jag får ont efter ett par minuter. Har varit nära gråten några gånger de senaste dagarna dessutom. Inte för smärtans skull för den kan jag leva med. Det är att smärtan hela tiden kommer tillbaka och gör det omöjligt att äta normalt.
Bakade scones i förmiddags och när tog första tuggan var som om lyckan var med mig igen. 3/4 scones senare kunde jag äta få i mig mera. Smärtan i gommen tillät inte att jag svalde något. Jag kände faktiskt hur tårarna trängde fram i tårkanalerna för nu börjar frustrationen bli så ofantligt stor över att inte kunna leva, äta och göra det jag brukar göra.
Utöver detta tillfälle så är det så in i helvete irriterande och deprimerande att det räcker med gäspning så kommer smärtan farande. Den flyttar på sig dessutom. Jag tror den började på högra sidan (mycket smärtstillande de första dagarna) och flyttade sig över till den vänstra halvan av halsen/strupen. Idag är den i gommen. Varje gång jag gäspar, hickar eller anstränger munner på annat sätt känns det som om någon kör en kniv rakt upp i gommen. Alternativt sprätter kokhett vatten där. Ja, precis så är faktiskt känslan. Ni vet sådan där smärta man får när man dricker något hett utan att tänka sig för eller en matbit som är alldeles för het. Enda skillnaden är att den inte går över och blir "stum" som den brukar annars. Nej, den bara eskalerar och håller på i någon minut. Sedan avtar den igen men kommer snabbt åter om jag inte passar mig.
Jag är så in i helvete sugen på riktig mat. Jag kan inte ens förklara det. Jag har drömt om Maxburgare med chilicheese. Friterade räkor och kyckling med sötsur sås och ris. Pizza av allehanda slag. Hemgjort potatismos med köttbullar. En vanlig ost- och skinksmörgås på knäckebröd. Sill. Carbonara. Spaghetti och köttfärssås. Banan. Paprika. Gurka. Entrocote med pommes frites och vitlökssmör. Plankstek. Jag kan hålla på hur länge som helst.
Får inte tag på läkaren heller. Står ju att han ska vara kontaktbar även under helgen. Nåväl, får prova imorgon. Just det, måste ringa chefen också. Nåja, det får bli lite senare. Har varje fall fått se Aston Villa slå rivalerna Birmingham med 2-1 och Sverige spelar just nu mot Finland i Karjala Cup. Kanske kommer någon bra kvällsmatch också.
Är det inte bättre imorgon tänker jag f-n donera bort hela huvudet och transplantera på ett nytt. JAG VILL KUNNA ÄTA MAT!!!
Fler sjukdomar i en?
Vaknade ganska prick 08 med en skrikande smärta i halsen. Förstår bara inte. Sista timmarna igår kändes allt helt ok, t o m bra i några timmar. Smärtan är så intensiv att den sprider sig upp i örongångarna, genom tänderna och längs hela käken.
Börjar undra om jag fått infektioner som resulterat i båda öroninflammation och halsfluss samtidigt. Vad är oddsen? Dock känner jag ju igen symtomen, speciellt halsflussen. Alltid j..ligt ont när man vaknar för att sedan successivt bli bättre under dagen. Öronfejan försvinner den med så småningom. Båda kommer dock åter med jämna intervall.
Har dock tröttnat på den här skiten nu. Känns som om något inte stämmer så det blir ett samtal till läkaren som opererade mig. Får se vad han säger. Troligtvis vill han väl att jag åker in och blir kollad, om inte idag så imorrn alla gånger. Kanske skulle vara bra så man får en professionell bedömning som dessutom känt och sett litegranna.
Inser att arbete är uteslutet imorrn. Dels pga smärtan, dels pga "drog"påverkan från tabletterna och dels pga febern som kommer och går. F-n! Har verkligen ingen lust att sitta här och uggla mer nu! Långtråkigare har jag aldrig haft.
Leeds är nu uppe i The Championship i alla fall, blev dessvärre en förlust i ligan så förlustnollan blev inte intakt. Hoppas på att favoritlaget Aston Villa tar hem Premier League men där är det två omgångar kvar. Nu ska jag förberede Leeds för en ny säsong. Träning och inköp av spelare. Jag älskar verkligen managarspel. Får jag vara den tränare som jag "utger" mig för att vara när jag kollar på AIK:s matcher. AIK har ju som bekant över 20000 experter på varje match. :)
Börjar undra om jag fått infektioner som resulterat i båda öroninflammation och halsfluss samtidigt. Vad är oddsen? Dock känner jag ju igen symtomen, speciellt halsflussen. Alltid j..ligt ont när man vaknar för att sedan successivt bli bättre under dagen. Öronfejan försvinner den med så småningom. Båda kommer dock åter med jämna intervall.
Har dock tröttnat på den här skiten nu. Känns som om något inte stämmer så det blir ett samtal till läkaren som opererade mig. Får se vad han säger. Troligtvis vill han väl att jag åker in och blir kollad, om inte idag så imorrn alla gånger. Kanske skulle vara bra så man får en professionell bedömning som dessutom känt och sett litegranna.
Inser att arbete är uteslutet imorrn. Dels pga smärtan, dels pga "drog"påverkan från tabletterna och dels pga febern som kommer och går. F-n! Har verkligen ingen lust att sitta här och uggla mer nu! Långtråkigare har jag aldrig haft.
Leeds är nu uppe i The Championship i alla fall, blev dessvärre en förlust i ligan så förlustnollan blev inte intakt. Hoppas på att favoritlaget Aston Villa tar hem Premier League men där är det två omgångar kvar. Nu ska jag förberede Leeds för en ny säsong. Träning och inköp av spelare. Jag älskar verkligen managarspel. Får jag vara den tränare som jag "utger" mig för att vara när jag kollar på AIK:s matcher. AIK har ju som bekant över 20000 experter på varje match. :)
lördag 10 november 2007
Upp och ned - Cirkellevande
Har haft en dag som varit mycket blandad. Mycket ned dessvärre men även lite upp. Som nu t ex. Känner mig ganska pigg och har inte särskilt ont i halsen. Det kan vara tillfälligt dock.
Har inte blödit något mer åtminstone även om halsontet har varit så ihärdande att jag t o m haft ont i örongångarna. Sov ca 2 timmar nu på kvällen och under denna bloggs skrivande känner jag mig som sagt riktigt fräsch.
Ska ta och äta lite risgrynsgröt och softa. Kanske ska spela klart de sista omgångarna med Leeds så jag når The Championship innan morgonen. Är fortfarande obesegrad i ligan, makalöst.
Syrran ringde förstås igen men gjorde inte allvar av hoten om besök trots att jag berättade om den blodiga morgonen. Skulle inte förvåna mig om hon och Romeo står utanför dörren imorgon bitti.
Sara, fd kollega och vän, hörde av sig också. Jag var helt borta då och hade väldigt ont i halsen. För varje mening jag ska bilda när jag känner så är att det gör ändå ondare. Verkligen ansträngande att prata. Vi la på ganska snabbt men jag fick ett sms senare där hon hade varit i kontakt med sjukvårdsupplysningen då hon varit orolig för mig. Skönt med vänner som bryr sig även om jag inte är dödligt sjuk.
Munnen smakar fortfarande mycket järn, ytterst irriterande. Hoppas lite gröt och kanel kan ändra på det. Undrar som bäst hur Björns svensexa blev som jag skulle varit med på om jag inte mått som jag mått. Hoppas de har kul i alla fall.
Har inte blödit något mer åtminstone även om halsontet har varit så ihärdande att jag t o m haft ont i örongångarna. Sov ca 2 timmar nu på kvällen och under denna bloggs skrivande känner jag mig som sagt riktigt fräsch.
Ska ta och äta lite risgrynsgröt och softa. Kanske ska spela klart de sista omgångarna med Leeds så jag når The Championship innan morgonen. Är fortfarande obesegrad i ligan, makalöst.
Syrran ringde förstås igen men gjorde inte allvar av hoten om besök trots att jag berättade om den blodiga morgonen. Skulle inte förvåna mig om hon och Romeo står utanför dörren imorgon bitti.
Sara, fd kollega och vän, hörde av sig också. Jag var helt borta då och hade väldigt ont i halsen. För varje mening jag ska bilda när jag känner så är att det gör ändå ondare. Verkligen ansträngande att prata. Vi la på ganska snabbt men jag fick ett sms senare där hon hade varit i kontakt med sjukvårdsupplysningen då hon varit orolig för mig. Skönt med vänner som bryr sig även om jag inte är dödligt sjuk.
Munnen smakar fortfarande mycket järn, ytterst irriterande. Hoppas lite gröt och kanel kan ändra på det. Undrar som bäst hur Björns svensexa blev som jag skulle varit med på om jag inte mått som jag mått. Hoppas de har kul i alla fall.
Blodscones någon?
Fascinerande.
Det var min första tanke när jag stod och höll på med sconesdegen för 25 minuter sedan och kände att någon vätska utsöndrades i munnen. Svalde de första "klunkarna" och tänkte att saliven fått sig en knäpp. Knappt hade den tanken slagit rot förrän det formligen sprutade blod ur munnen på mig. Rakt ned i sconesdegen. Degen blev en enda röd sörja och jag tänkte tillbaka på när man lekte med karamellfärg i degen som barn.
Sprang ut på badrummet och stod där i fem minuter, munnen fylldes med blod hela tiden. Troligtvis är det en utav sårskorporna som ramlat av och det resulterar ju ofta i "blodbad". Handfatet var helt rött på sina ställen. Tog mig snabbt ut i hallen och hittade papperna från läkaren.
"Ring vida akuta fall, annars ta kontakt med lokal vårdcentral". Hm, ska jag klassa blodflödet som akut fall? Läser vidare i papperna och ser att blodflöde är normalt vid läkningsprocessen. "Visst blodflöde är normalt. Sitt upp rakt och drick kallt vatten". Hur mycket blod är normalt då? Står och funderar på detta samtidigt som munnen är fylld av blod igen. Borde jag ha spottat ut allt blod i ett litermått? Jag menar så att jag vet hur mycket blod jag har förlorat.
Det har stillat sig nu men fortfarande känner jag lite blod rinna längs strupen. Hela munnen smakar järn. Tur att jag inte har blödarsjukan eller är rädd för att se blod. Kunde ha slutat illa. Några scones blir det i alla fall inte. Tappade sugen och inspirationen efter Draculaincidenten. Kanske imorgon bitti istället då. Kanske.
Det var min första tanke när jag stod och höll på med sconesdegen för 25 minuter sedan och kände att någon vätska utsöndrades i munnen. Svalde de första "klunkarna" och tänkte att saliven fått sig en knäpp. Knappt hade den tanken slagit rot förrän det formligen sprutade blod ur munnen på mig. Rakt ned i sconesdegen. Degen blev en enda röd sörja och jag tänkte tillbaka på när man lekte med karamellfärg i degen som barn.
Sprang ut på badrummet och stod där i fem minuter, munnen fylldes med blod hela tiden. Troligtvis är det en utav sårskorporna som ramlat av och det resulterar ju ofta i "blodbad". Handfatet var helt rött på sina ställen. Tog mig snabbt ut i hallen och hittade papperna från läkaren.
"Ring vida akuta fall, annars ta kontakt med lokal vårdcentral". Hm, ska jag klassa blodflödet som akut fall? Läser vidare i papperna och ser att blodflöde är normalt vid läkningsprocessen. "Visst blodflöde är normalt. Sitt upp rakt och drick kallt vatten". Hur mycket blod är normalt då? Står och funderar på detta samtidigt som munnen är fylld av blod igen. Borde jag ha spottat ut allt blod i ett litermått? Jag menar så att jag vet hur mycket blod jag har förlorat.
Det har stillat sig nu men fortfarande känner jag lite blod rinna längs strupen. Hela munnen smakar järn. Tur att jag inte har blödarsjukan eller är rädd för att se blod. Kunde ha slutat illa. Några scones blir det i alla fall inte. Tappade sugen och inspirationen efter Draculaincidenten. Kanske imorgon bitti istället då. Kanske.
Myslördag
Vaknade upp för en halvtimme sedan och har vant mig nu att vakna med smärta i halsen. Den kändes dock lite lättare än tidigare och efter intagande av Voltaren & Citodon som börjar den nästan helt försvinna.
Snön ligger vackert på bilar, marken och träden utanför. Jag blir glad av bara synen. Öppnar balkongdörren och tar ett djupt andetag. Vilken härlig känsla. Kanske ska försöka mig på en promenad idag, om vädret tillåter.
Mitt sug på scones är något enormt. Hemlagade scones är så förbannat gott. Åh kaffe. Jag vill ha kaffe. Den ädla svarta dryck som skänker så mycket glädje. Funderar på att t o m dricka den varm.
I övrigt blir det nog inte så många knop idag. Måste låta det mesta av den energi jag har gå åt till att tillfriskna mig själv. Idag känns det som det har vänt men kan inte säkert veta. Med lite lite tur så kanske jag faktiskt kan jobba på måndag. Vore underbart. Snart slut på filmer här hemma och helt ärligt så är det inte särskilt kul att vara ensam hela dagarna. Nåväl, kanske får någon överraskningsgäst idag? Eller? Hallå? Ho ho? Någon?
Snön ligger vackert på bilar, marken och träden utanför. Jag blir glad av bara synen. Öppnar balkongdörren och tar ett djupt andetag. Vilken härlig känsla. Kanske ska försöka mig på en promenad idag, om vädret tillåter.
Mitt sug på scones är något enormt. Hemlagade scones är så förbannat gott. Åh kaffe. Jag vill ha kaffe. Den ädla svarta dryck som skänker så mycket glädje. Funderar på att t o m dricka den varm.
I övrigt blir det nog inte så många knop idag. Måste låta det mesta av den energi jag har gå åt till att tillfriskna mig själv. Idag känns det som det har vänt men kan inte säkert veta. Med lite lite tur så kanske jag faktiskt kan jobba på måndag. Vore underbart. Snart slut på filmer här hemma och helt ärligt så är det inte särskilt kul att vara ensam hela dagarna. Nåväl, kanske får någon överraskningsgäst idag? Eller? Hallå? Ho ho? Någon?
fredag 9 november 2007
Dagens mödor och händelser
Började på allvar tro att något gått snett med operationen. Uppvaknandet imorse var allt annat än milt och halsontet var värre än tidigare. Dessutom under så lång tid.
Lyckades masa mig in i duschen, det kändes lyxigt och uppfräschande med schampoonering och duschcreme. Staplade på ostadiga ben ned till centrumet och hade bestämt mig för att tillaga äkta pannkakor denna afton. Utav bara promenaden fick jag feber. Var helt färdig när jag kom hem och släppte bara kassarna innanför dörren och gick och la mig i sängen. Smärtan i halsen och utmattningen gjorde mig gråtfärdig.
Jag var redo att ge upp. Ge upp vad vet jag egentligen inte men fick för mig att kapa huvudet längs axlarna skulle vara en bra idé. Mitt upp i allt detta så ringer förstås syster yster och håller låda. Jag hade god lust att smälla till henne efter någon minuts samtalande där frågor som "Gör det ont?" "Ska du inte ringa läkaren?" m fl dök upp.
Då jag inte var på humör för att samtala med någon fick jag till slut nog och lyckades frammana min sista krafter till att skälla på henne, trots hennes välvilja. Att bli förbannad på henne är inte svårt, eller hennes gubbe. Problemet är att de är så förbannat lojala och bryende så hotet som kom efter mitt lilla utbrott var att de skulle komma förbi imorgon om jag inte kände mig bättre.
Vet inte om det var hotet om besök som gjorde det eller inte men efter jag lyckats klämma i pannkakorna så har jag faktiskt känt mig helt ok. Halsen gör inte alls lika ont och febern verkar tillfälligtvis vara borta åtminstone. Återstår att se om det fortsätter så. Är lätt orolig för hur jag kommer känna mig när vaknar imorgon. Är lätt orolig för ett besök av de två snacksaligaste människorna på denna jord.
Lyckades masa mig in i duschen, det kändes lyxigt och uppfräschande med schampoonering och duschcreme. Staplade på ostadiga ben ned till centrumet och hade bestämt mig för att tillaga äkta pannkakor denna afton. Utav bara promenaden fick jag feber. Var helt färdig när jag kom hem och släppte bara kassarna innanför dörren och gick och la mig i sängen. Smärtan i halsen och utmattningen gjorde mig gråtfärdig.
Jag var redo att ge upp. Ge upp vad vet jag egentligen inte men fick för mig att kapa huvudet längs axlarna skulle vara en bra idé. Mitt upp i allt detta så ringer förstås syster yster och håller låda. Jag hade god lust att smälla till henne efter någon minuts samtalande där frågor som "Gör det ont?" "Ska du inte ringa läkaren?" m fl dök upp.
Då jag inte var på humör för att samtala med någon fick jag till slut nog och lyckades frammana min sista krafter till att skälla på henne, trots hennes välvilja. Att bli förbannad på henne är inte svårt, eller hennes gubbe. Problemet är att de är så förbannat lojala och bryende så hotet som kom efter mitt lilla utbrott var att de skulle komma förbi imorgon om jag inte kände mig bättre.
Vet inte om det var hotet om besök som gjorde det eller inte men efter jag lyckats klämma i pannkakorna så har jag faktiskt känt mig helt ok. Halsen gör inte alls lika ont och febern verkar tillfälligtvis vara borta åtminstone. Återstår att se om det fortsätter så. Är lätt orolig för hur jag kommer känna mig när vaknar imorgon. Är lätt orolig för ett besök av de två snacksaligaste människorna på denna jord.
Rapport från Halsbyn
Ok, jag vet att jag skrev att gårdagen var den värsta dagen men vad skönt att fredagen kunde komma och visa att torsdagen bara var en uppvärmning för vad som väntar idag. Fy f-n i satans helvete vad ont det gör idag.
Ska proppa mig full med smärtstillande nu, slå en hammare på foten och sätta handen på uppvärmd spisplatta. Det gäller att fördela smärtan så gott det går...
Ska proppa mig full med smärtstillande nu, slå en hammare på foten och sätta handen på uppvärmd spisplatta. Det gäller att fördela smärtan så gott det går...
torsdag 8 november 2007
Vilse i Pannkakan
Som framgick av den förra bloggen har denna dag varit den jobbigaste sedan operationen. En riktigt låååång och plågosam dag.
Efter ett nästan lika långt och plågosamt samtal med ena syrran, hon kan f-n konsten att jävlas med en vid fel tillfällen, var jag redo att ge upp dagen. Halsontet hade nått sin topp och jag var inte sugen på någonting. Kravlade mig ut i köket och tittade matt på allt som jag verkligen inte ville äta.
Började gå igenom skåpen paket för paket och där uppenbarade sig en påse med pannkaksmix. Tänkte först att det inte heller skulle gå att svälja men nu hade hypofysen redan bestämt sig. Det var det jag ville ha! (Hittade dessutom våffelmix och mannagryn!) Ok, det blir inte som riktiga pannkakor men med tanke på hur lite energi jag fått utav min kost de senaste dagarna skulle pannkakor framstå som rena proteinkäket.
Jag skojar verkligen inte när jag säger att det rann tårar nedför min kind när jag tog den första tuggan. Jag tuggade den så frenetiskt att det blev en rinnande sörja i munnen. Tillsammans med smörsmaken (ja, man kan krydda pannkakor med smör!) var det kanske det enskilt godaste jag ätit detta år. Torkade tårarna och lyckades få i mig tre pannkakor innan den numera förkrympta magsäcken sa stopp.
Mätt och belåten har jag sedan legat till sängs och sett Sverige spela uselt mot Ryssland i hockey. Hinna bli förbannad på två idioter som lever långt över sina tillgångar i Lyxfällan och än en gång fått vatten på kvarn gällande politiker efter Kalla Fakta avslöjat dem med att få ersättning från staten (OSS!!!) när de gjort privata resor.
Nu blir det någon sista rad i bloggen innan datorn stängs ned och det blir filmtajm i Woffes säng. Skulle vilja se en bra deckare nu när halsen verkar ha fått det motstånd den behövde, nämligen fast föda.
Efter ett nästan lika långt och plågosamt samtal med ena syrran, hon kan f-n konsten att jävlas med en vid fel tillfällen, var jag redo att ge upp dagen. Halsontet hade nått sin topp och jag var inte sugen på någonting. Kravlade mig ut i köket och tittade matt på allt som jag verkligen inte ville äta.
Började gå igenom skåpen paket för paket och där uppenbarade sig en påse med pannkaksmix. Tänkte först att det inte heller skulle gå att svälja men nu hade hypofysen redan bestämt sig. Det var det jag ville ha! (Hittade dessutom våffelmix och mannagryn!) Ok, det blir inte som riktiga pannkakor men med tanke på hur lite energi jag fått utav min kost de senaste dagarna skulle pannkakor framstå som rena proteinkäket.
Jag skojar verkligen inte när jag säger att det rann tårar nedför min kind när jag tog den första tuggan. Jag tuggade den så frenetiskt att det blev en rinnande sörja i munnen. Tillsammans med smörsmaken (ja, man kan krydda pannkakor med smör!) var det kanske det enskilt godaste jag ätit detta år. Torkade tårarna och lyckades få i mig tre pannkakor innan den numera förkrympta magsäcken sa stopp.
Mätt och belåten har jag sedan legat till sängs och sett Sverige spela uselt mot Ryssland i hockey. Hinna bli förbannad på två idioter som lever långt över sina tillgångar i Lyxfällan och än en gång fått vatten på kvarn gällande politiker efter Kalla Fakta avslöjat dem med att få ersättning från staten (OSS!!!) när de gjort privata resor.
Nu blir det någon sista rad i bloggen innan datorn stängs ned och det blir filmtajm i Woffes säng. Skulle vilja se en bra deckare nu när halsen verkar ha fått det motstånd den behövde, nämligen fast föda.
Livet går i en cirkel
Vaknade kl 06 imorse med än värre halsont än morgonen innan. Citodonet tar ca 30-45 minuter innan det ger effekt och de minuterna är de längsta på hela dagen. Kan knappt svälja saliven och även om hungern är omätbar kan jag inte få i mig någonting.
Livet här hemma är dessutom oändligt trist. Får för mig att jag ska in och jobba men värktabletterna gör mig sömnig och dåsig. Känner mig hög mest hela tiden. Sitter framför datorn och spelar managerspel samtidigt som jag flyttat in en av dvd-spelarna i datorrummet och ser på filmer som jag laddat ned men inte orkat se. Simultankapaciteten är på hög nivå.
Jag håller på att föra Leeds upp ur en gömd tillvaro i Engelska div 2 alltmedan jag gått igenom Jackass II, Dirty Sanchez II, Lonely Harts, Hollywoodland, Breaking and Entering, A Praire Home Companion, Death of a President, 9/11, Perfume - The Story of a Murderer, My Father´s Den, A Painted Veil och Stranger Than Fiction.
Hyllan med på runt 40 osedda filmer blir kontinuerligt rensad. Fortfarande en hel del filmer kvar men i den här takten har Leeds nått Premier League och jag gått igenom alla filmer innan måndagen kommer. En måndag då jag förhoppningsvis får vara på jobbet igen.
Jag vill komma ut ur töcknet, drogerna och smärtan. Jag vill inget hellre än att kunna vara fullt fungerande, vid fullständigt medvetande och kunna äta fast föda. Jag vet att allt har sin tid men jag börjar få allvarlig hemmaångest. Jag gillar inte att vara slav under smärtstillande piller som fördunklar mitt sinne och mina tankar. Jag vill bara vara Andreas, med eller utan halsmandlar.
Livet här hemma är dessutom oändligt trist. Får för mig att jag ska in och jobba men värktabletterna gör mig sömnig och dåsig. Känner mig hög mest hela tiden. Sitter framför datorn och spelar managerspel samtidigt som jag flyttat in en av dvd-spelarna i datorrummet och ser på filmer som jag laddat ned men inte orkat se. Simultankapaciteten är på hög nivå.
Jag håller på att föra Leeds upp ur en gömd tillvaro i Engelska div 2 alltmedan jag gått igenom Jackass II, Dirty Sanchez II, Lonely Harts, Hollywoodland, Breaking and Entering, A Praire Home Companion, Death of a President, 9/11, Perfume - The Story of a Murderer, My Father´s Den, A Painted Veil och Stranger Than Fiction.
Hyllan med på runt 40 osedda filmer blir kontinuerligt rensad. Fortfarande en hel del filmer kvar men i den här takten har Leeds nått Premier League och jag gått igenom alla filmer innan måndagen kommer. En måndag då jag förhoppningsvis får vara på jobbet igen.
Jag vill komma ut ur töcknet, drogerna och smärtan. Jag vill inget hellre än att kunna vara fullt fungerande, vid fullständigt medvetande och kunna äta fast föda. Jag vet att allt har sin tid men jag börjar få allvarlig hemmaångest. Jag gillar inte att vara slav under smärtstillande piller som fördunklar mitt sinne och mina tankar. Jag vill bara vara Andreas, med eller utan halsmandlar.
onsdag 7 november 2007
Den patetiska sugaren
Jag har redan klagat här i bloggen på saknaden av fast föda. Det blir inte roligare kan meddelas.
Okej, frukost och lunch med fil & youghurt kan jag leva med, t o m gilla faktiskt. Droppen kom ikväll när Blå Bands utlovade smaksensation i form av Karl Johansvamp smakade vattnigt och inte alls så gott som det doftade. Tog några skedar och tittade sedan besviken i tallriken framför mig. Faaaaaaaaaaaaan!!!
Tog mig in i köket igen och öppnade kylskåpet. Så mycket gott att välja på, ingenting som jag kan få i mig. Doppade fingret i Staffans Patébageris underbara bearnaiesås och njöt av smakregistret som uppenbarade sig mot gommen.
Öppnar dörren till skåpet ovanför kaffebryggaren och hittar en påse med cashewnötter med diverse smaksättningar. Första nöten smakar sourcreme. Nästa nöt smakar barbeque medan den tredje smakar lime/chili. Mina ögon tåras av lycka när de olika smakerna blandas i min mun. När jag sugit av all smak spottar jag ut dem i papperskorgen. Letar mig vidare till den godispåse som inhandlades till snorungarna inför Halloween och börjar suga på diverse godisbitar. Det går välmående ilningar genom hela min kropp ända tills dess att jag inser att jag inte kan svälja dessa heller utan vackert får spotta ut dem i papperskorgen.
På tv:n säger de just nu att det finns Angusburgare på Burger King. Min gom undrar hur en sådan kan smaka. Ändå är det jag längtar mest efter just nu en hemlagad Carbonara. Jag börjar dreggla utav bara tanken.
Har legat och kikat på AIK som krossat Almtuna med 6-2 i hockeyn. Nu blir det Champions League från sängen där tydligen både Zlatan och Källström gjort mål för sina respektive lag under första halvlek. Först ska jag passera godisskåpet och patetiskt suga på något gott innan jag lägger mig.
Ni andra kan väl vara vänliga och spara lite mat till mig? Tack.
Okej, frukost och lunch med fil & youghurt kan jag leva med, t o m gilla faktiskt. Droppen kom ikväll när Blå Bands utlovade smaksensation i form av Karl Johansvamp smakade vattnigt och inte alls så gott som det doftade. Tog några skedar och tittade sedan besviken i tallriken framför mig. Faaaaaaaaaaaaan!!!
Tog mig in i köket igen och öppnade kylskåpet. Så mycket gott att välja på, ingenting som jag kan få i mig. Doppade fingret i Staffans Patébageris underbara bearnaiesås och njöt av smakregistret som uppenbarade sig mot gommen.
Öppnar dörren till skåpet ovanför kaffebryggaren och hittar en påse med cashewnötter med diverse smaksättningar. Första nöten smakar sourcreme. Nästa nöt smakar barbeque medan den tredje smakar lime/chili. Mina ögon tåras av lycka när de olika smakerna blandas i min mun. När jag sugit av all smak spottar jag ut dem i papperskorgen. Letar mig vidare till den godispåse som inhandlades till snorungarna inför Halloween och börjar suga på diverse godisbitar. Det går välmående ilningar genom hela min kropp ända tills dess att jag inser att jag inte kan svälja dessa heller utan vackert får spotta ut dem i papperskorgen.
På tv:n säger de just nu att det finns Angusburgare på Burger King. Min gom undrar hur en sådan kan smaka. Ändå är det jag längtar mest efter just nu en hemlagad Carbonara. Jag börjar dreggla utav bara tanken.
Har legat och kikat på AIK som krossat Almtuna med 6-2 i hockeyn. Nu blir det Champions League från sängen där tydligen både Zlatan och Källström gjort mål för sina respektive lag under första halvlek. Först ska jag passera godisskåpet och patetiskt suga på något gott innan jag lägger mig.
Ni andra kan väl vara vänliga och spara lite mat till mig? Tack.
Livets mysterier
Jag har inte ätit fast föda sedan i söndags kväll typ runt 20-tiden. Hur kan det då komma sig, snart tre dygn senare att jag fortfarande har fasthet i exkrementerna? Förstår inte alls. Youghurt, fil, soppa och vatten borde ju resultera i att man får använda ettan och inte tvåan, icke sant? Hur det kan bli bajs av flytande föda förstår jag mig inte på. Något för grabbarna på Boston Tea Party att ta tag i.
Tro inte att man får vila bara för att man inte är på jobbet. Nej då. Jag har en hockeyförening att ta hand om. Våran planerade seriestart på lördagen blir troligtvis inställd då våran rink ej kommer vara klar i tid. Is finns men inga linjer. Håller som bäst på att förhandlar om vi ska spela hos motståndarlaget Rimbo istället men tror inte våra lirare vill åka dit en lördagkväll kl 20. Återstår att se helt enkelt.
Har nu åtminstone informerat förbundet och motståndarna så vi får se hur det blir. Suger att inte få vara med om det nu skulle bli något.
Är sugen på att se AIK - Almtuna ikväll men vet inte om jag orkar sitta på Hovet i 2½ timme, trots erbjudande om skjuts fram och tillbaka. Får se hur jag mår lite senare. Dags för en ny dos av smärtstillande tror jag.
Tro inte att man får vila bara för att man inte är på jobbet. Nej då. Jag har en hockeyförening att ta hand om. Våran planerade seriestart på lördagen blir troligtvis inställd då våran rink ej kommer vara klar i tid. Is finns men inga linjer. Håller som bäst på att förhandlar om vi ska spela hos motståndarlaget Rimbo istället men tror inte våra lirare vill åka dit en lördagkväll kl 20. Återstår att se helt enkelt.
Har nu åtminstone informerat förbundet och motståndarna så vi får se hur det blir. Suger att inte få vara med om det nu skulle bli något.
Är sugen på att se AIK - Almtuna ikväll men vet inte om jag orkar sitta på Hovet i 2½ timme, trots erbjudande om skjuts fram och tillbaka. Får se hur jag mår lite senare. Dags för en ny dos av smärtstillande tror jag.
Smekmånaden är över
Tänk dig en miniatyrgubbe på ca 1½ cm med världens ondskefullaste rivjärn på en ½ cm. Tänk dig sedan att denne miniatyrgubbe tillsammans med sitt ondskefulla rivjärn suttit och rivit i din hals under ca 5 timmars sömn. Då har du min natt.
Vaknade till vid 07-tiden imorse och den första förnimmelsen jag får är smärta som inte går att beskriva. Första försöket till att svälja saliv skapar i det närmaste en knivskarp smärta i hela strupen. Ändå tog jag en Citodon vid 02-tiden, strax innan jag slocknade för natten.
Nu, ca 3 timmar senare börjar det äntligen ge med sig. Har intagit lite utav smärtstillearsenalen, tacka "gud" för Voltaren och polaren Citodon.
Har spottat färskt blod såväl som gammalt levrat blod. Jag måste lukta som en skunk i halsen och det känns som om en ångvält åkt fram och tillbaka över halsen på mig.
På morgon-tv står precis i detta nu Marcus Samuelsson och lagar tigerräkor i någon god marinad som skall serveras på minipannkakor. Fy f-n vad jag hatar mat just nu! Jag vill också kunna äta tigerräkor!!!
Vaknade till vid 07-tiden imorse och den första förnimmelsen jag får är smärta som inte går att beskriva. Första försöket till att svälja saliv skapar i det närmaste en knivskarp smärta i hela strupen. Ändå tog jag en Citodon vid 02-tiden, strax innan jag slocknade för natten.
Nu, ca 3 timmar senare börjar det äntligen ge med sig. Har intagit lite utav smärtstillearsenalen, tacka "gud" för Voltaren och polaren Citodon.
Har spottat färskt blod såväl som gammalt levrat blod. Jag måste lukta som en skunk i halsen och det känns som om en ångvält åkt fram och tillbaka över halsen på mig.
På morgon-tv står precis i detta nu Marcus Samuelsson och lagar tigerräkor i någon god marinad som skall serveras på minipannkakor. Fy f-n vad jag hatar mat just nu! Jag vill också kunna äta tigerräkor!!!
tisdag 6 november 2007
Flytande födans förbannelse
Jag har varit rätt befriad ifrån den värsta smärtan än så länge. Konstigt nog ända sedan jag vaknade upp ur narkosen igår. Säkerligen mest beroende på allt smärtstillande jag fått i mig, märkte det nu under kvällen när jag fuskade lite med intaget av Citodonet. Började smärta i halsen rejält.
Efter en Voltaren och en Citodon är dock läget tillbaka på "normalt". Vad som inte är normalt är den redan nu trista menyn. Har under dagen fått i mig blåbärssoppa, nyponsoppa och fruktsoppa. Utöver det även en "lyxig" soppa i form av Blå Bands Kycklig och Ädelost (som svalnat på balkongen) och däremellan några piggelin och lite annan glass. Är redan trött på "skiten". Längtar efter pizza, hamburgare, kinamat. Jag skulle t o m kunna nöja mig med bönor just nu. Bara jag får något att TUGGA på! Inte ett dugg roligt det här.
Ja ja, ska inte gnälla. De finns de som har det värre än jag. Dessutom är jag mer trött och snurrig än smärtfylld. Per var över och tillsammans lyckades vi faktiskt byta torkarblad på bilen. Det var mycket enklare än jag trodde. Blir aldrig raketforskare utav mig.
Nu ska jag bädda ned mig med Champions League och därefter en trave dvd-filmer att välja på i sovrumshyllan.
Åh jag vill INTE ha mandeln i gröten i år!
Efter en Voltaren och en Citodon är dock läget tillbaka på "normalt". Vad som inte är normalt är den redan nu trista menyn. Har under dagen fått i mig blåbärssoppa, nyponsoppa och fruktsoppa. Utöver det även en "lyxig" soppa i form av Blå Bands Kycklig och Ädelost (som svalnat på balkongen) och däremellan några piggelin och lite annan glass. Är redan trött på "skiten". Längtar efter pizza, hamburgare, kinamat. Jag skulle t o m kunna nöja mig med bönor just nu. Bara jag får något att TUGGA på! Inte ett dugg roligt det här.
Ja ja, ska inte gnälla. De finns de som har det värre än jag. Dessutom är jag mer trött och snurrig än smärtfylld. Per var över och tillsammans lyckades vi faktiskt byta torkarblad på bilen. Det var mycket enklare än jag trodde. Blir aldrig raketforskare utav mig.
Nu ska jag bädda ned mig med Champions League och därefter en trave dvd-filmer att välja på i sovrumshyllan.
Åh jag vill INTE ha mandeln i gröten i år!
Tillbaka i hemmet igen
Snygg i halsen är jag inte. De mörka partierna får ni själva gissa vad det är...
Ja, där har ni min kost den närmaste veckan. Fil, soppor, krämer, youghurt och glass. Ja, och så smärstillande förstås. Vilken "rolig" vecka jag ska ha.
Ja, där har ni min kost den närmaste veckan. Fil, soppor, krämer, youghurt och glass. Ja, och så smärstillande förstås. Vilken "rolig" vecka jag ska ha.
Sophiahemmet del 4
Ja, jag hade jäkligt tråkigt en stund, ok?! Det blir inte roligare än man gör det till...
Sophiahemmet del 3
Försökte hitta folk att umgås med...
Men fick ensam roa mig i korridorerna.
Utanför låg Stadion öde och tom, precis som på Djurgårdsmatcherna.
Sköterskorna lät sig inte bevekas utan jag blev sänd tillbaka till rummet.
Där satt jag och filosoferade...
över vad tingest nr 2 är? Hundar var ju förbjudna på hemmet.
Sophiahemmet del 2
Tjusiga servetter vek de...
Men toapappret var av dassig kvalitet.
Ser ut som en man med bröst upptäckte jag från toasitsen.
Vart är Antikrundan när man behöver dem.
Ett dygn på Sophiahemmet - Del 1
Operationen gick bra. Jag ser för djävlig ut, nu inte bara på utsidan. Visst känns det i halsen alltid men inte så farligt som man kunde ha befarat. Blöder gör det dock emellanåt. Nedan följer en liten fotografidagbok från det senaste dygnet.
Jag kanske har delat säng med en kunglighet?
Detta var något av det jag INTE fick äta.
Jag kanske har delat säng med en kunglighet?
Detta var något av det jag INTE fick äta.
Mitt "lyxrum".
Mina värdesaker.
söndag 4 november 2007
Mitt sista dygn med halsmandlar
Vaknade upp imorse och insåg att jag inom ca ett dygn skulle förlora ett par gamla vänner. Vi kommer aldrig att ses igen. Såvida jag inte får behålla dem i en burk formalin förstås.
Halsmandlar känns förvisso lika nödvändigt som blindtarmen men de har ändå varit goda kompisar i över 32 år. Vi har varit med om mycket tillsammans. Första skoldagen, första kyssen, första första fyllan, första samlaget. Det ska inte förminskas på något sätt, många goda gamla minnen.
Har haft en ganska aktiv dag. Åkte över till modern och vi drog iväg till för att byta till vinterdäck på bilen min. Blå Pärlan skötte sig utmärkt och fick ett par nya sköna sulor inför vintern. Att byta torkarblad visade sig dock övermäktigt. Är det någon som lyckats med den bedriften? Någonsin? Kom på att jag fick anmärkning på besiktningen på höger parkeringslampa fram så jag bytte den också. Kan någon förklara varför man knappt kan få in handen för att byta skiten? Otroligt korkad konstruktion.
Hann även med att storhandla kalla och varma soppor, filmjölk, youghurt och massvis med glass. Mums! Längtar redan tills jag kommer hem efter operationen. Därefter väntade den icke så spännande tvättstugan men jag kan ju inte komma i gamla otvättade paltor till operationen. Tjusig vill jag va.
Nåja, imorgon är det i alla fall dags. Ska bli skönt att få det gjort. Hoppas jag blir hemskickad tisdag morgon så man får vara hemma åtminstone. De som gjort liknande operationer säger att man är rätt skönt lullig efter operationen vilket passar mig fint. Blir som att vakna med en bakfylla kombinerad med halsfluss. Enda botemedlet? Massor av glass toppat med en och annan Citodon/Voltaren.
Hasta luego amigos!
Halsmandlar känns förvisso lika nödvändigt som blindtarmen men de har ändå varit goda kompisar i över 32 år. Vi har varit med om mycket tillsammans. Första skoldagen, första kyssen, första första fyllan, första samlaget. Det ska inte förminskas på något sätt, många goda gamla minnen.
Har haft en ganska aktiv dag. Åkte över till modern och vi drog iväg till för att byta till vinterdäck på bilen min. Blå Pärlan skötte sig utmärkt och fick ett par nya sköna sulor inför vintern. Att byta torkarblad visade sig dock övermäktigt. Är det någon som lyckats med den bedriften? Någonsin? Kom på att jag fick anmärkning på besiktningen på höger parkeringslampa fram så jag bytte den också. Kan någon förklara varför man knappt kan få in handen för att byta skiten? Otroligt korkad konstruktion.
Hann även med att storhandla kalla och varma soppor, filmjölk, youghurt och massvis med glass. Mums! Längtar redan tills jag kommer hem efter operationen. Därefter väntade den icke så spännande tvättstugan men jag kan ju inte komma i gamla otvättade paltor till operationen. Tjusig vill jag va.
Nåja, imorgon är det i alla fall dags. Ska bli skönt att få det gjort. Hoppas jag blir hemskickad tisdag morgon så man får vara hemma åtminstone. De som gjort liknande operationer säger att man är rätt skönt lullig efter operationen vilket passar mig fint. Blir som att vakna med en bakfylla kombinerad med halsfluss. Enda botemedlet? Massor av glass toppat med en och annan Citodon/Voltaren.
Hasta luego amigos!
En soft lördag men vart tog bus eller godis vägen?
Lördagen är sedan snart en timme över. En skön och soft lördag var det.
Vaknade upp relativt sent, halv elva, då jag var uppe länge natten innan. Snön låg inte direkt vit på marken men visst syntes spåren fortfarande från snöfallet på nattkvisten. Dock omkullkastade snön och det mulna vädret den lust och plan som jag och mamma hade att åka ut och plocka svamp.
Istället blev lite shopping och softande. Vännen och fd kollegan Sara hörde av sig och undrade om vi skulle fullfölja planerna på middag och film. Självklart sa jag. Det blev en mäktig god potatisgrätäng med entrecote, sockerärtor, bearnaiesås och vitlökssmör. Gott värre.
Köpte på mig 1½ kg plockgodis när jag handlade. Tänkte att jag skulle vara förberedd för snorungarna detta år. Inte en käft kom! Nu sitter jag här med 1,1 kg godis (jag och Sara åt nog en 400 gram i alla fall) som jag inte har en aning om vad jag ska göra med. De enda som sprang i porttrapporna ikväll var fulla ungdomar på fest. De var nog mer ute efter Pripps Blå och Koskenkorva än plockgodis.
Körde hem Sara för någon timme sedan och ska strax krypa i säng. Inte långt kvar till operationen nu. Ska ha en väldigt lugn och behaglig söndag är det tänkt.
Sweet dreams...
Vaknade upp relativt sent, halv elva, då jag var uppe länge natten innan. Snön låg inte direkt vit på marken men visst syntes spåren fortfarande från snöfallet på nattkvisten. Dock omkullkastade snön och det mulna vädret den lust och plan som jag och mamma hade att åka ut och plocka svamp.
Istället blev lite shopping och softande. Vännen och fd kollegan Sara hörde av sig och undrade om vi skulle fullfölja planerna på middag och film. Självklart sa jag. Det blev en mäktig god potatisgrätäng med entrecote, sockerärtor, bearnaiesås och vitlökssmör. Gott värre.
Köpte på mig 1½ kg plockgodis när jag handlade. Tänkte att jag skulle vara förberedd för snorungarna detta år. Inte en käft kom! Nu sitter jag här med 1,1 kg godis (jag och Sara åt nog en 400 gram i alla fall) som jag inte har en aning om vad jag ska göra med. De enda som sprang i porttrapporna ikväll var fulla ungdomar på fest. De var nog mer ute efter Pripps Blå och Koskenkorva än plockgodis.
Körde hem Sara för någon timme sedan och ska strax krypa i säng. Inte långt kvar till operationen nu. Ska ha en väldigt lugn och behaglig söndag är det tänkt.
Sweet dreams...
lördag 3 november 2007
Spice Girls - Britney - Rolling Stones
Slog på tv:n i sovrummet när jag vaknade för ca 20 minuter sedan. Där sitter TV4 Lasse och påannonserar Spice Girls nya skiva och comeback i form av den första singeln. Ca 4 minuter senare är min kropp helt matt. Jag är illamående och har kväljningar.
Jag ska erkänna att jag inte var särskilt imponerande dem när de var som störst för typ 10 år sedan. Däremot har jag inget otalt med dem. Men fy f-n vilken ostig låt! Eller, låten är helt ok egentligen fast rätt så intetsägande. Men videon! En ca 4 minuter lång videofilm med förvisso vackert filmade scener men objekten står och åmar sig som de värstaste wannabe fotomodeller.
Sporty Spice, Mel C, verkar vara den enda som behåller mer kläder på än tar av. Hon är å andra sidan den enda som kan sjunga i den där konstellationen. Geri (Ginger Spice?!) Halliwell står i samma pose hela videon och spänner sin tvättbräda till mage. Vackert vältränad men har hon ryggskott eller? Rörde sig inte hur fläcken på hela videon. Fru Beckham är så tunn att hon knappt syns när hon vänder sig i profil, Baby Spice ser lika ung och söt ut fortfarande medan Mel B verkar vilja föra en låg profil, syntes knappt alls.
Britney gör även hon comeback. Ve och fasa. Däremot sägs det att hon faktiskt har ett starkt låtmaterial på nya skivan vilket Spice Girls inte har.
Rolling Stones får vara med i detta blogginlägg bara för att de är Rolling Stones. I jämförelse med snorungarna ovan så har de gjort fler comebacker än vad som går att räkna. Får bara hoppas att Spice Girls och Britney inte tänker hålla på lika länge för det vore inte bra för mina trumhinnor.
Snön ligger delvis kvar på marken, dock inte alls i den utsträckning som jag önskat.
Jag ska erkänna att jag inte var särskilt imponerande dem när de var som störst för typ 10 år sedan. Däremot har jag inget otalt med dem. Men fy f-n vilken ostig låt! Eller, låten är helt ok egentligen fast rätt så intetsägande. Men videon! En ca 4 minuter lång videofilm med förvisso vackert filmade scener men objekten står och åmar sig som de värstaste wannabe fotomodeller.
Sporty Spice, Mel C, verkar vara den enda som behåller mer kläder på än tar av. Hon är å andra sidan den enda som kan sjunga i den där konstellationen. Geri (Ginger Spice?!) Halliwell står i samma pose hela videon och spänner sin tvättbräda till mage. Vackert vältränad men har hon ryggskott eller? Rörde sig inte hur fläcken på hela videon. Fru Beckham är så tunn att hon knappt syns när hon vänder sig i profil, Baby Spice ser lika ung och söt ut fortfarande medan Mel B verkar vilja föra en låg profil, syntes knappt alls.
Britney gör även hon comeback. Ve och fasa. Däremot sägs det att hon faktiskt har ett starkt låtmaterial på nya skivan vilket Spice Girls inte har.
Rolling Stones får vara med i detta blogginlägg bara för att de är Rolling Stones. I jämförelse med snorungarna ovan så har de gjort fler comebacker än vad som går att räkna. Får bara hoppas att Spice Girls och Britney inte tänker hålla på lika länge för det vore inte bra för mina trumhinnor.
Snön ligger delvis kvar på marken, dock inte alls i den utsträckning som jag önskat.
Det snöar!
Klockan är 01:35 när jag påbörjar detta blogginlägg. Det enda detta blogginlägg vill förkunna är :
DET SNÖAR!
Så härligt! Äntligen är snön här. (Tyvärr säkert alldeles för kort tid.) Hoppas snön ligger vit på marken imorgon när jag vaknar.
DET SNÖAR!
Så härligt! Äntligen är snön här. (Tyvärr säkert alldeles för kort tid.) Hoppas snön ligger vit på marken imorgon när jag vaknar.
fredag 2 november 2007
Reinfeld har det inte lätt
Schenströmaffären är nog inte helt över men den värsta biten är avklarad skulle jag tro. Jag skrev ett blogginlägg angående denna affär i förra veckan då med fokus på att en journalist äntligen blivit uthängd i media precis som vanliga döda blir titt som tätt.
Det har ju dock visat sig vara mycket allvarligare än så.
Att Schenström var ute och söp på krogen när hon var ytterst ansvarig för Sverige Rikes krishantering är faktiskt inget man ska ta lätt på. Alla minns vi affären med Jan Danielsson och ingen vill uppleva samma historia igen. Vad hade hänt om en allvarlig kris uppstått medan hon satt och söp sig kåt på krogen med en journalist? Det hade förmodligen blivit en fullständig katastrof. Vi vet alla hur "smarta" beslut vi tar på fyllan.
Att hon fått avgå är inget jag sörjer. Tar hon inte sitt jobb på större allvar utan sätter sin egen kåtnad före landets säkerhet så kan man förstås inte vara kvar. Så enkelt är det.
Att Reinfeld än en gång betett sig som en amatör och gömt sig i debatten, eller t o m undahållit sanningen är inte heller bra. Gris-Persson vill ingen ha tillbaka men Reinfeld får passa sig väldigt noga i fortsättningen. Lite för många utav hans utvalda adepter har nu fått avgå och jag tror faktiskt inte han överlever ett fall till av avgångar pga "skandal".
Anders Pihlblad på TV4, journalisten som bjöd på krökat denna kväll, har tagit ledigt tills vidare. Smart drag. Att sitta och supa ned den ansvarige för rikets säkerhet är inget smart drag. Han kände nog dock inte till det. Spelar mindre roll. Man hånglar inte upp politiker man ska bevaka i brygga och man bjuder definitivt inte på det. Vinmängder som motsvarar 2 lådviner låter som en ofantligt stor kvantitet för endast två personer, eller? Har TV4 tagit denna nota så borde det också synas i sömmarna mycket noga.
Det har ju dock visat sig vara mycket allvarligare än så.
Att Schenström var ute och söp på krogen när hon var ytterst ansvarig för Sverige Rikes krishantering är faktiskt inget man ska ta lätt på. Alla minns vi affären med Jan Danielsson och ingen vill uppleva samma historia igen. Vad hade hänt om en allvarlig kris uppstått medan hon satt och söp sig kåt på krogen med en journalist? Det hade förmodligen blivit en fullständig katastrof. Vi vet alla hur "smarta" beslut vi tar på fyllan.
Att hon fått avgå är inget jag sörjer. Tar hon inte sitt jobb på större allvar utan sätter sin egen kåtnad före landets säkerhet så kan man förstås inte vara kvar. Så enkelt är det.
Att Reinfeld än en gång betett sig som en amatör och gömt sig i debatten, eller t o m undahållit sanningen är inte heller bra. Gris-Persson vill ingen ha tillbaka men Reinfeld får passa sig väldigt noga i fortsättningen. Lite för många utav hans utvalda adepter har nu fått avgå och jag tror faktiskt inte han överlever ett fall till av avgångar pga "skandal".
Anders Pihlblad på TV4, journalisten som bjöd på krökat denna kväll, har tagit ledigt tills vidare. Smart drag. Att sitta och supa ned den ansvarige för rikets säkerhet är inget smart drag. Han kände nog dock inte till det. Spelar mindre roll. Man hånglar inte upp politiker man ska bevaka i brygga och man bjuder definitivt inte på det. Vinmängder som motsvarar 2 lådviner låter som en ofantligt stor kvantitet för endast två personer, eller? Har TV4 tagit denna nota så borde det också synas i sömmarna mycket noga.
torsdag 1 november 2007
AIK goes Private
Det var då självaste f-n! Hade gått och lagt mig, skulle softa lite framför dumburken och sedan skönt somna in. Då kommer Robban Aschberg och hans Insider och ska hålla en vaken. Igen.
Ok, huvudämnet för kvällen var egentligen att unga kvinnor (främst) blir uthängda på nätet med privata sexbilder osv. Ämnet är relevant och det skulle vara en god samhällstjänst att sätta folket bakom dessa sajter bakom lås och bom.
Fast det är inte därför jag är här. Nej då, vid påannonseringen inför första reklamavbrottet påstår Aschberg att en "stor"ägare inom AIK har fått nog och skall stoppa huliganismen. Vilken storägare tänkte jag för mig själv. I tredje akten kom svaret. Berth "Private" Milton! Men för i helvete! Vem har låtit den mannen köpa upp sig på närmare 10% av AIK:s aktier?
Han kan inte få majoritet som det är idag då 51% av aktierna är bundna. Tur det. Vem vet vad AIK får för sponsor på tröjorna annars. Penisförlängaren AB? Rakt upp i Krysset KB? Dildo HB?
Att karln sedan verkar vara ett totalt ufo som tar sig själv på för stort allvar är en annan sak. Att Insider valde att endast göra reportage om AIK:s firma Firman Boys är en annan sak. Att vuxna karlar vill träffas på avskilda platser och slåss med varandra är en annan sak. Kanske i en annan blogg så småningom. (Referensen till huliganer går tillbaka till Insider förra veckan som handlade just om huliganism och speciellt då Firman Boys.)
Nu ska jag tillbaka till sängen och ha mardrömmar om AIK Milton AB. Fy f-n. Ser jag en enda strippa som linjedomare på Råsunda i fortsättningen säljer jag årskortet!
Ok, huvudämnet för kvällen var egentligen att unga kvinnor (främst) blir uthängda på nätet med privata sexbilder osv. Ämnet är relevant och det skulle vara en god samhällstjänst att sätta folket bakom dessa sajter bakom lås och bom.
Fast det är inte därför jag är här. Nej då, vid påannonseringen inför första reklamavbrottet påstår Aschberg att en "stor"ägare inom AIK har fått nog och skall stoppa huliganismen. Vilken storägare tänkte jag för mig själv. I tredje akten kom svaret. Berth "Private" Milton! Men för i helvete! Vem har låtit den mannen köpa upp sig på närmare 10% av AIK:s aktier?
Han kan inte få majoritet som det är idag då 51% av aktierna är bundna. Tur det. Vem vet vad AIK får för sponsor på tröjorna annars. Penisförlängaren AB? Rakt upp i Krysset KB? Dildo HB?
Att karln sedan verkar vara ett totalt ufo som tar sig själv på för stort allvar är en annan sak. Att Insider valde att endast göra reportage om AIK:s firma Firman Boys är en annan sak. Att vuxna karlar vill träffas på avskilda platser och slåss med varandra är en annan sak. Kanske i en annan blogg så småningom. (Referensen till huliganer går tillbaka till Insider förra veckan som handlade just om huliganism och speciellt då Firman Boys.)
Nu ska jag tillbaka till sängen och ha mardrömmar om AIK Milton AB. Fy f-n. Ser jag en enda strippa som linjedomare på Råsunda i fortsättningen säljer jag årskortet!
Allhelgonadagen - Halloween
Jodå, nu är skrämselhelgen på väg. Idag är det Allhellgonadagen icke att blanda ihop med Alla helgons dag som är på lördag. Vad är skillnaden förresten?
Halloween. Detta amerikanska påfund som sprider sig runt om i världen. Hade det funnits när jag var barn hade jag säkerligen sprungit runt utklädd till skelett eller liknande men i vuxen ålder känns den ju sisådär ska erkännas.
Dels förknippar man Halloween med tradionella amerikanska villaområden. Sällan eller aldrig har jag sett Halloween utspela sig i slummen i Bronx. Ska låta det vara osagt att det inte är samma hausse där dock.
Dels har vi i Sverige oftast inte gatorna i samma typ av rutnät som "over there" men kan tänka mig att ungarna i villa- och radhusområden har högre frekvens av godistiggande och utklädnader. Det är bara vad jag tror dock.
Under Halloween förra året blev jag formligen trakasserad av ungj..lar som ringde på dörren i tid och otid. De mest fantasilösa kostymer stod utanför dörren i omgångar och "Godis eller bus?!" hörde jag fler gånger än jag kunde räkna. Hade god lust att lägga still "eller stryk!" men då blir man sura gubben med hela kvarteret. Hade dock inget annat än micropopcorn att tillgå så det fick bli sådana. Dessutom hade jag ett stoooort förråd av snabbnudlar och tänka sig så blev jag av med allihopa.
Väntade mig nästan att arga föräldrar som skulle komma och göra upp men de kanske tyckte att nudlarna är nyttigare än godis.
Till påsken som gick så var jag smart nog att köpa hem lite godis. (Jag är inte en storätare av plockgodis.) Det gick åt med en hiskelig fart. Förbannade påskkärringar. Hm, åh några påsktransvestiter också. Killar ska ju inte vara påskkärringar, eller?
Har en djävulsk plan på G. Frukt, porrtidningar och rakhyvlar. Nyttigt, nöje och framtida nödvändighet. Vad kan bli bättre än det?
Halloween. Detta amerikanska påfund som sprider sig runt om i världen. Hade det funnits när jag var barn hade jag säkerligen sprungit runt utklädd till skelett eller liknande men i vuxen ålder känns den ju sisådär ska erkännas.
Dels förknippar man Halloween med tradionella amerikanska villaområden. Sällan eller aldrig har jag sett Halloween utspela sig i slummen i Bronx. Ska låta det vara osagt att det inte är samma hausse där dock.
Dels har vi i Sverige oftast inte gatorna i samma typ av rutnät som "over there" men kan tänka mig att ungarna i villa- och radhusområden har högre frekvens av godistiggande och utklädnader. Det är bara vad jag tror dock.
Under Halloween förra året blev jag formligen trakasserad av ungj..lar som ringde på dörren i tid och otid. De mest fantasilösa kostymer stod utanför dörren i omgångar och "Godis eller bus?!" hörde jag fler gånger än jag kunde räkna. Hade god lust att lägga still "eller stryk!" men då blir man sura gubben med hela kvarteret. Hade dock inget annat än micropopcorn att tillgå så det fick bli sådana. Dessutom hade jag ett stoooort förråd av snabbnudlar och tänka sig så blev jag av med allihopa.
Väntade mig nästan att arga föräldrar som skulle komma och göra upp men de kanske tyckte att nudlarna är nyttigare än godis.
Till påsken som gick så var jag smart nog att köpa hem lite godis. (Jag är inte en storätare av plockgodis.) Det gick åt med en hiskelig fart. Förbannade påskkärringar. Hm, åh några påsktransvestiter också. Killar ska ju inte vara påskkärringar, eller?
Har en djävulsk plan på G. Frukt, porrtidningar och rakhyvlar. Nyttigt, nöje och framtida nödvändighet. Vad kan bli bättre än det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
