Det har egentligen inte hänt så mycket idag för att vara ärlig. Fick till slut upp Anna-Karin ur sängen. Människan var helt slut. Vi beställde pizza som jag hämtade och kollade på Dragon Wars som jag laddat ned under förmiddagen. Ingen höjdarrulle men det dög.
Körde sedan hem A-K och hämtade upp en kille i hockeylaget vid Hovet. Ut till Husbyhallen för samling inför matchen mot Kista HC. Matchen enligt resultatet gick inte så bra, torsk 1-4. Ser man till spelat så var det dock en klar framgång i jämförelse med tidigare matcher. Att inte kunna göra mål i spel fem mot tre i över 2½ minut är dock under all kritik. Nåväl, grabbarna kämpade och gav allt de kunde. Kista var bättre helt enkelt.
Var rätt skönt att få komma hem igen. Kollade på inspelningen jag gjort av VM-kvallottningen. Vet inte riktigt vad jag ska tycka än. Har inte hunnit greppa det ordentligt. Danmark och Portugal känns dock som två svåra lag. Får återkomma i frågan.
Nu ska jag slutföra detta blogginlägg sedan blir det sängen och en film. Ska bli såååå skönt. Kan dock konstatera att jag känner mig riktigt bra nu. Visst, lite halsont men det var väntat. I övrigt så känns allt otroligt bra. Det kanske var en rejäl dos alkohol som behövdes för att jag skulle känna mig bättre? Eller så var själva partyt i sig. Ska även bli grymt kul att få hoppa i skridskorna på träningen imorrn. Som jag längtat!
God natt!
söndag 25 november 2007
Nog var det fest igår alltid...
Vaknade för någon dryg timma sedan. Huvudet dunkade, halsen var torr som en öken och det snurrade hej vilt. I medicinskåpet finns alltid resurser får att åtgärda detta tillstånd så Resorb och Alvedon har intagits. Börjar så smått bli bättre.
Herres jisses vilket j..la party det blev igår. Så mycket roliga och sköna människor på så liten yta har det nog aldrig funnits. Att jag inte hade druckit en droppe alkohol på nästan sex veckor kändes än mer. Bara välkomstchampagnen höll på att släcka mig innan ens vigseln startat.
I min naivitet tror jag ibland att ingen faktiskt läser denna blogg. Det skulle jag inte ha utgått ifrån. Det nygifta brudparet av alla människor hade allt lyckats läsa min blogg från i förrgår om vigselns tråkiga framtoning. Det lyckades de få med i inledningstalet till bords. Men men, sådant får man bjuda på. Jag står för det förresten. Själva vigseln är inte särskilt rolig.
Däremot var den stämningsfull och vacker. Många våta ögonpar skönjades och sådant smittar av sig. Borgerlig vigsel var faktiskt "roligare" än kyrklig. Fattas bara att träffa en kvinna som inser detta också.
Har typ hundrtals bilder från gårdagen men de får komma i en senare blogg. Några utav dem åtminstone. Själva middagen var helt underbar, speciellt för min del som fick byta fil, soppa och fiskbullar mot röding, kalvytterfilé och smördegsinbakade rotgrönsaker. Började nästa gråta av lycka när stoppade första "kalven" i munnen.
Hade dessutom två trevliga damer på varsin sida av mig. En fd kollega till Steffi, Emilia, som bordsdam och till vänster satt en kvinna som bar efternamnet Röse. Ja, ni förstår själva. Visst f-n var hon släkt med Eva Röse. Ett år äldre syster tror jag Liv är. De är fyra systrar t o m, hade jag ingen aning om. För er som undrar varför detta är stort, läs bloggen från 27/9. Börjar undra om Steffi och Björn läst just det blogginlägget?
Både Liv och Emilia var lättpratade och trevliga. Alltid skönt när konversationen med dem man sitter med flyter rätt bra. Kan lätt bli en låååång middag annars. Hade dessutom barndomsvännen Anna-Karin mittemot mig och Steffis lillebror Micke snett till höger. Underlättade helt klart.
Talen var en salig blandning av humor och känslor. Vid Steffis lillebrors tal och vid Björns storebrors tal var tårarna nära. Mycket känslosamma, ömhetsbevisande och vackra tal. Mitt eget, som låg väääldigt mot slutet, gick hem. Hade inget manus överhuvudtaget utan jag lät rekvisitan jag köpt in stå för idéerna. De blev dock prins och prinsessa till slut och jag tror festdeltagarna fick en del bra bilder på dem.
Just nu sitter och väntar på att Anna-Karin ska vakna. Hon ligger och slumrar i sängen fortfarande. Vi åkte hem till mig inatt för att kolla på skräckfilm. P2 hette den och jag såg väl ca 30 minuter innan jag slocknade. Är så förbannat sugen på scones och pizza. Vakna nu människa!
Sammanfattningsvis, en grymt kul fest med många roliga festdeltagare. Räknade till inte mindre än nio barndomsvänner totalt. Känns rätt otroligt att så många personer hållt ihop mer eller mindre sedan 5-9 års ålder. Björns vänner, familj och bekanta har jag inte träffat så ofta men vilka sköna människor. Fast vad hade jag förväntat mig? Världens bästa Steffi och världens bästa Björn skulle aldrig omge sig med annat än roliga, trevliga och intressanta människor. Hm. Jo, jag är nog ett undantag. :)
Tror jag ska gå och väcka skrället nu. Min magsäck ropar på påfyllning.
Herres jisses vilket j..la party det blev igår. Så mycket roliga och sköna människor på så liten yta har det nog aldrig funnits. Att jag inte hade druckit en droppe alkohol på nästan sex veckor kändes än mer. Bara välkomstchampagnen höll på att släcka mig innan ens vigseln startat.
I min naivitet tror jag ibland att ingen faktiskt läser denna blogg. Det skulle jag inte ha utgått ifrån. Det nygifta brudparet av alla människor hade allt lyckats läsa min blogg från i förrgår om vigselns tråkiga framtoning. Det lyckades de få med i inledningstalet till bords. Men men, sådant får man bjuda på. Jag står för det förresten. Själva vigseln är inte särskilt rolig.
Däremot var den stämningsfull och vacker. Många våta ögonpar skönjades och sådant smittar av sig. Borgerlig vigsel var faktiskt "roligare" än kyrklig. Fattas bara att träffa en kvinna som inser detta också.
Har typ hundrtals bilder från gårdagen men de får komma i en senare blogg. Några utav dem åtminstone. Själva middagen var helt underbar, speciellt för min del som fick byta fil, soppa och fiskbullar mot röding, kalvytterfilé och smördegsinbakade rotgrönsaker. Började nästa gråta av lycka när stoppade första "kalven" i munnen.
Hade dessutom två trevliga damer på varsin sida av mig. En fd kollega till Steffi, Emilia, som bordsdam och till vänster satt en kvinna som bar efternamnet Röse. Ja, ni förstår själva. Visst f-n var hon släkt med Eva Röse. Ett år äldre syster tror jag Liv är. De är fyra systrar t o m, hade jag ingen aning om. För er som undrar varför detta är stort, läs bloggen från 27/9. Börjar undra om Steffi och Björn läst just det blogginlägget?
Både Liv och Emilia var lättpratade och trevliga. Alltid skönt när konversationen med dem man sitter med flyter rätt bra. Kan lätt bli en låååång middag annars. Hade dessutom barndomsvännen Anna-Karin mittemot mig och Steffis lillebror Micke snett till höger. Underlättade helt klart.
Talen var en salig blandning av humor och känslor. Vid Steffis lillebrors tal och vid Björns storebrors tal var tårarna nära. Mycket känslosamma, ömhetsbevisande och vackra tal. Mitt eget, som låg väääldigt mot slutet, gick hem. Hade inget manus överhuvudtaget utan jag lät rekvisitan jag köpt in stå för idéerna. De blev dock prins och prinsessa till slut och jag tror festdeltagarna fick en del bra bilder på dem.
Just nu sitter och väntar på att Anna-Karin ska vakna. Hon ligger och slumrar i sängen fortfarande. Vi åkte hem till mig inatt för att kolla på skräckfilm. P2 hette den och jag såg väl ca 30 minuter innan jag slocknade. Är så förbannat sugen på scones och pizza. Vakna nu människa!
Sammanfattningsvis, en grymt kul fest med många roliga festdeltagare. Räknade till inte mindre än nio barndomsvänner totalt. Känns rätt otroligt att så många personer hållt ihop mer eller mindre sedan 5-9 års ålder. Björns vänner, familj och bekanta har jag inte träffat så ofta men vilka sköna människor. Fast vad hade jag förväntat mig? Världens bästa Steffi och världens bästa Björn skulle aldrig omge sig med annat än roliga, trevliga och intressanta människor. Hm. Jo, jag är nog ett undantag. :)
Tror jag ska gå och väcka skrället nu. Min magsäck ropar på påfyllning.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
