Samtal med min blogg

Hej!

Det var tag ett sen senast. Förvisso inte det längsta uppehållet vi haft men ändå. Tiden går. Snabbare än man tänker sig ibland. Runtomkring oss sker ofantligt många saker, samtidigt. Det är svårt ibland att ta in allting och förmedla det i ord. Det är svårt att känna inspiriation emellanåt. Det är svårt att sätta ord på saker som sker omkring en.

Inte sedan festen har vi talats vid. Inte sedan allt det gråa, mörka och tråkiga. Det är inte ditt fel. Det är inte mitt fel. Det är inte någons fel. Ibland blir det bara så. Precis som en äkta vän är det dock aldrig nå tråkiga vibbar mellan oss. Skönt. Tryggt. Vänskapligt.

Ganska exakt så gick mina tankar igår natt när jag skulle till att sova. Fråga mig inte varför. Jag vet inte. Vad det betyder? Ingen aning. Det ovanliga i situationen är att jag minns vartenda ord. Som om jag tänkt dem förut. Eller läst dem någonstans. Skumt. Jag som inte ens brukar minnas mina drömmar.

Det har skett mycket i den vida världen sedan senast. Melodifestivalspektaklet fortsätter. Transferdeadline i NHL har varit. Några nya mord. Oscarsgalan. Lite fler misshandelsfall. Och så fortsätter det. Som om vi inte varit skapta för något annat. Vardagen passerar i en hiskelig takt.

En kompis har blivit dumpad och utkastad. En vän har fyllt år. En vän har blivit rånad. En vän till en vän friad. Jag själv åkte ut i vinlotteriet på jobbet långt innan pavorna började delas ut. Som vanligt. Utöver det har det skett tusentals andra småsaker. Sådant vi nästan inte uppmärksammar.

Ikväll är inte rätt tillfälle men jag lovar att återkomma redan imorgon med utförligare rapporter i vissa av dessa ämnen. Eller nya. Vem vet hur mycket som hinner hända bara fram till morgonen slår ut igen?

Ta hand om där ute. Värna om varandra. Bry er om varandra. Tala gärna om det för varandra.
Godnatt!