Kvällen då alla vek ned sig

Jag är sjukt irriterad, frustrerad och besviken när jag nu plonkar bokstäver i detta blogginlägg. Sitter och tröstar mig med en Staropramen Granát (uttalas Granaa för er som undrar).

Matchen ikväll gick milt sagt åt helvete. Jag tänker inte ens nämna resultatet, så illa var det. Går ändå att finna på klubbens hemsida. Förvisso kom jag undan med en assist men vad f-n spelar det för roll när vi torskar som vi gör. I skrivande stund har jag då rakt ingen lust att spela match igen på söndag. Dessutom mot seriens bästa lag.

Spelar vi som ikväll kommer det sluta tresiffrigt i segermarginal. Tur att jag har lite drygt 56 timmar kvar att ladda på.

Tappade lusten till allt. Att arbeta imorrn känns enkom jobbigt. Hoppas sömn ger mig energi nog. Ja, jag vet att många anser att sport endast är en lek. Till er säger jag bara : Försvinn!
Sport är känslor. Sport är engagemang. Sport är svett. Sport är tårar. Sport är glädje. Sport är social samvaro. Sport är allt vi älskar att älska och älskar att hata.

En kille i laget hade dessutom lyckats tappa bort bilnyckeln så jag fick köra honom hem till Sumpan för att hämta extranycklarna. Stackars sate. En olycka till återstår innan han kan känna sig säker.

Nu skiter jag i världen för idag. Sängen kallar.