Könskvoteringen slår tillbaka

Både Aftonbladet och Metro rapporterar idag om könskvoteringen till vissa av landets högskolor och universitet. (Eller är det alla t o m?)


I skottgluggen står? Män så klart. Det är tydligen skottpengar på oss vad vi än tar oss till.

(Debatten är inte direkt nyanserad då dilemmat är könskvoteringen och inte männen i sig. Däremot fick män ta smällen vid debatten för några år sedan och konstigt nog får männen ta smällen även denna gång.)

Annika och 2 x Sofie beklagar sig över att det inte kommit in på den utbildning de sökt då de fått motiveringen att de könskvoterat in män på utbildningarna för att få en jämnare könsfördelning.


Det är inte det att jag inte har sympati för att fröknarna ovan inte kommer in på den linje de önskat men själva kvoteringen i sig är ju dessvärre något som deras egna medsystrar tvingat fram.


Om någon missat tidigare debatter i könskvotering så har det t o m politiskt slagits fast att kvinnor borde kvoteras in i styrelser på stora aktiebolag, på VD-poster, i Riksdagen o s v.

Gehöret har väl varit sisådär.


Kalla det könskvoteringsironi eller vad ni vill men är det inte ganska lustigt?

I tidigare debatter har det blåsts på i stora mått med hela bilagor, tv-debatter och spaltkilometer med text om att kvinnor inte får den chans de borde få (?) och att man borde könskvotera in dem i diverse sammanhang.


Nu ska män få samma möjlighet men icke! Det är en stängd klubb där endast kvinnor och invandrare får vara med. Män kan ju inte diskrimineras det vet alla.


Det är dock en viss skillnad på ovanstående könskvoteringar. Den som skulle få in kvinnor i styrelser, riksdag o s v handlade om kvinnor som har likvärdig kompetens som en man.

I männens fall har de fått platser på universitetslinjer med sämre betyg än en kvinnlig mostvarighet. (Inte alla dock.)


Nu har det förvisso kvoterats in kvinnor också på samma premisser som männen kvoteras in för tillfället men just i det specifika sammanhanget som tas upp nu så ska man påpeka att det är skillnad att könskvotera enligt modellen "samma kompetens" och enligt modellen "könsfördelning med olika förutsättningar".


46 kvinnor har anmält SLU och vill ha miljonbelopp totalt sett. Ca 8000 personer har de senaste tre åren drabbats av "diskrimineringen". Där finns dock inga siffror på hur många av dem som är män respektive kvinnor.


Jag nöjer mig med att konstatera att kvinnor nu får känna på samma medicin som männen redan bittert fått erfara. Skillnaden är att när det drabbade männen klagades det inte nämnvärt och media var inte särskilt intresserade.


Kvinnor och barn först är tydligen inte bara ett epitet i livbåtssammanhang...


Vill även lägga till att det är ganska anmärkningsvärt att vi anno 2008 fortfarande lever i ett samhälle som präglas av bokstäver och siffror. Betyg är så otroligt viktiga i allehanda sammanhang. Själv gick jag i skolan under sifferperioden men numera är det bokstäver som gäller.


Oavsett om det är en siffra eller bokstav undrar jag vad som hände med ren och skär humanism? Vem har sagt att den person som har MVG (5:a) i alla ämnen är bättre lämpad som läkare, ingenjör, advokat o s v än någon som har medelsnitt G (3:a?)?


Det är ett gammalt och förlegat sätt att tänka på. Jag minns hur min omgivning tjatade käken ur led om att alla företag stirrade sig blinda på ens betyg och vidareutbildning. Jag vet inte jag.


Jag har klarat mig alldeles utmärkt i livet utan vare sig bra betyg eller någon specifik vidareutbildning. Har svårt att se att jag skulle vara den enda skoltrötta personen i världen som klarat mig bra i arbetslivet utan höga betyg. Det handlar inte om vad du kan i teorin utan vad du faktiskt bidrar med i praktiken.
(Dessutom är inte låga betyg = lägre intelligens eller allmänbildning.)


En person med IG i vart och vartannat ämne kan visa sig vara den mest talangfulla läkare, jurist eller raketforskare som världen skådat. Det snäva synsättet om att betyg är det enda sätt att bedöma en persons kunskap och färdigheter på är inte främjande för framtiden.


Det finns otaliga exempel på personer som knappt klarat sig igenom Grundskolan för att i vuxen ålder bli företagsentrepenörer, genier, forskare etc.


Nuvarande system i skolan främjar främst tjejer. De är "duktigare" på att läsa läxor, vara uppmärksamma på lektioner och få höga resultat på proven. (Rent generellt förstås, långt ifrån alla.) Dessutom ska killar direkt efter gymnasiet ofta göra lumpen och tappar mellan 9-15 månader på tjejerna där.


Tjejer har varit rätt dåliga på att nyttja denna fördel om man ska vara ärlig. 15 månader är inget dåligt försprång. 15 månader är en mammaledighet ungefär om man tänker efter.
Såvida inte kvinnan får flera barn så är det 1-1 där med andra ord.
(Nu upphör dock inte ett barn att existera efter 15 månader, det är jag fullt medveten om.)


Tjejer kanske helt enkelt ska passa på att föda barn medan männen gör lumpen. Så bekvämt. Är alla klara och färdiga med sådana banala saker som utvecklande av sig själva som människa och kan koncentrera sig på att träla för företaget resten av sitt liv.


Skämt å sido. Betyg är djävulens påfund och så länge vi kör alla parametrar efter något så mossigt så kommer människan aldrig att utvecklas till det bättre.


Jag är emot alla typer av könskvotering hur välmenande det än är. Det skapar enkom motsättningar och debatter som inte är positiva. Jag är emellertid även emot allting som har med uttagning efter betyg att göra också.

Det systemet råder idag och ni kan ju bara gå till er själva. Hur många chefer har ni haft som troligtvis fick toppbetyg i skolan men som i arbetslivet inte alls har den kompetens som de faktiskt borde ha?


Att vara en plugghäst i skolan innebär inte per automatik att denne är mer lämpad för ett visst arbete än någon annan. Tycker exemplen på dessa är oändliga då de ofta lever helt efter ett "facit" och det är inte utvecklande för något företag. Har aldrig varit och kommer aldrig att bli.


Fast jag är i minoritet i denna fråga. Betygsivrarna styr samhället. Likväl som morgonmänniskorna styr landet. Skoltrötta nattmänniskor, hur kreativa och duktiga arbetare de än är, har inte en suck när dessa paragrafyttrare sätter igång.

Folkpartisten Jan Björklund personifierar dessa två människotyper. Fick han bestämma skulle vi alla leva i en skolbok tills vi är 45 bast, stiga upp klockan 05 varje morgon och troligtvis jobba tills vi trillar av pinn. Pension existerar inte.


Nu ska skoltrötta nattmänniskan Woffe ta sig an något annat. Ta min pressekreterare i örat t ex.