Inlägg # 700 ska detta tydligen vara enligt min räknare. Det är är några blogginlägg det.
Förvisso inte alls i paritet med proffsbloggarna men ändå.
Derbyt DIF - AIK på Råsunda har precis slutat. Det var ingen höjdarmatch direkt. Gnaget vann förvisso med 1-0 (mycket vackert mål av Obolo) men själva spelet lämnade mycket att önska.
För DIF kommer det bli en lång och tung säsong. De ser riktigt dåliga ut faktiskt.
Förvisso kämpar de till sig initiativ i andra halvlek men de känns helt harmlös i straffområdet och framåt. De enda som verkar hålla någorlund hög Allsvensk kvalitet är Sjölund och Mwila. Den senare är dessutom ganska ojämn från match till match.
På det hela taget så var derby nummer 100 lagen emellan (AIK 38 vinster nu mot Djurgårdens 25) ganska mediokert. Tempofattigt och rätt idésnålt. Felpassarna avlöste varandra och lagen bjöd varandra på chanser som bättre motstånd skulle ha utnyttja skoningslöst.
För AIK ger det toppkänning men ska jag vara helt ärlig så känns Gnaget klart sämre än toppkonkurrenterna Helsingborg, IFK Sillstryparna och Elfsborg. Åh även MFF. Njae, det måste till mer stabilt spel än kvällens om vi ska vara med att slåss om SM-guldet.
Riktigt elddop blir det i nästa omgång. Elfsborg hemma på Råsunda på torsdag. Jag bävar...
Det blev inte mycket till vila efter hemkomsten från Gran Canaria. Hockeyträning på torsdagskvällen och tvättstuga på fredagskvällen sedan direkt över till Lena och tidig färd lördag morgon ned till Göteborg för att gå på bröllop.
Ett bröllop där jag kände ganska exakt fem personer. Varken färre eller fler. Lenas vänner, Lotta och Viktoria och deras respektive killar Patrik & Rickard. Fast det räckte. Vicky var dessutom tärna så hon hade fullt sjå fram tills dess att middagen var slut åtminstone.
Vi andra kunde vara mer avslappnade och satt dessutom ganska nära varandra och kunde avnjuta den härliga trerättersmiddagen som var utsökt.
De flesta av talen passerade dock långt över mitt huvud eftersom det var första gången i mitt liv som jag träffade brudparet. Alkohol i massor passerade dessutom blodomloppet då det börjades redan vid 13:30-tiden på dagen med bärs och vitt vin, lite Cava i mellanakten mellan vigselakt och middag, för att inte tala om välkomstdrinkar, mer bärs, vitt och rött vin till maten, cognac till avec, några sköna GT och som toppen på en Long Island Ice Tea så sköljdes detta ned runt midnatt med några "välbehövda" sambouca.
Hur jag mådde söndag morgon? Förvånansvärt bra. Varannan vatten och tidspannet på intaget av all denna dryck gjorde att jag kände mig ganska fräsch faktiskt. Tillräckligt fräsch för att ratta Blå Pärlan hemåt tid 14-tiden på söndagen.
Lottas syster med familj var vänliga att inkvartera oss hos dem vilket var tacksamt. Något trötta och slitna anlände jag och Lena till Stockholm vid 19-tiden ca.
Det blev varsinn pizza och filmen Valkyria med Tom Cruise bl a. Helt ok rulle även om spänningen var lika med noll eftersom alla vet att Hitler aldrig dog i något attentat emot honom.
Kortveckorna avlöser varandra just nu och för egen del innebär 2½ dags arbete då vi har klämdag på fredag. Jomen visst, jobbigt värre.
Annars finns inte så mycket att rapportera om. Helgen avlöpte rätt fort som sagt och jag ser fram emot en lugnare helg, på alla fronter, än de som varit.
Som vanligt händer det ju massvis med saker ute i vida världen men jag orkar verkligen inte ta upp något av det jag läst om på sistone.
Sleep tight!
