Upptäckte att jag bara är tio inlägg ifrån 500 inlägg. 500! Har jag inget liv? Eller är det lilla liv jag har speglat så bra i bloggen att jag inte behöver leva vid sidan av den?
Inte vet jag. Jag vet inte mycket längre. Mer rådvill än en katt i fiskäffaren. All den energi och kraft som krävdes för att festivala förrförra helgen har tagit ut sin rätt. Detta eviga kattletande plus egenskapen av att vara hundvakt tar den energi som finns kvar.
Skulle ljuga om jag påstod att det inte är rätt mysigt att ha Dino hemma men det är mycket jobb också. Att ha hund på heltid skulle aldrig fungera. Inte som singel. Inte med det jobb jag har.
Har träffat lite hussar och mattar medan jag haft Dino och det har slagit mig hur mycket tid och energi de lägger ned på sina kära djur. Det handlar inte alltid om att de tränar med sina djur men de har en ovillkorlig kärlek till jyckarna sina.
Förvisso tycker jag ofantligt mycket om Dino men han är den mest odisciplinerade vovven på fyra ben. Mina och äldsta systersonens Alex övningar senast två veckorna börjar dock ge svaga resultat. Dino kan fortfarande knappt skillnaden mellan Sitt och Ligg men han gör ju något av dem i alla fall. Och stolt är han också när han gjort helt fel kommando. Sittandes eller liggandes med sina stora hundögon väntar han spänt på belöningen.
Jag ser hussar/mattar på Huvudstafältets massiva gräs öva sig blåa i ansiktet. Det är apport, gå fot, gör si, gör så osv. Säger man Gå fot till Dino så ställer han sig möjligtvis PÅ din fot. Närmare än så kommer jag inte. Har han fått nys på villebråd eller hundpiss lystrar han varken på kommandon eller sitt namn. Jag är så avfjärmad från hans verklighet att jag lika gärna kunde vara en hundlort som redan inspekterats. D v s totalt ointressant.
Igår var hans som en fluga på hästskit över mig hela dagen. När jag bäddade sängen satt han och övervakade min insats och knappt hade jag stoppat örngott kring sista kudden innan han slängde sig upp och brottades runt med sig själv bland mina fina nytvättade lakan. Han ville väl markera att även han ska trivas i bingen. Därefter lämnade han inte min kropp en sekund. Någon del av min kropp skulle nudda honom, så var det bara. Om jag tog bort armen han lagt sig intill så buffade han med huvudet tills den kom tillbaka alternativt flyttade han sig så han fick kontakt igen.
När jag vaknade strax innan sju låg han i djup sömn där ena baktassen sträcktes ut så han snuddade min arm. Kärlek? Jo, det är det säkerkligen.
De är förunderliga de små liven. De skänker deras ovillkorliga kärlek och begär egentligen inte särskilt mycket tillbaka. Därför känns det än tristare att jag inte har ens tillräckligt med tid för att ens tillgodose hans enklaste behov.
De gånger vi varit ute och tränat och lekt med boll osv har hans beteende varit av det slaget att jag inser att jag borde göra det varje dag. Han älskar det och skulle förmodligen må bra av att det görs dagligen. Därmed inte sagt att alla som skaffar hund behöver öva/träna varje dag, det är fortfarande varje enskild hundägares rättighet att bestämma vad de vill göra med sin hund. Träna eller enbart sällskap.
Dock är vissa raser sådana att de faktiskt behöver öva, träna och motionera mycket. Det önskar man att fler tänkte på när de skaffar hund. Det är inte rätt att skaffa t ex en Jack Russell och sedan aldrig träna med den. Det är inte den typen av hund som bara ska agera sällskap. Då finns det andra raser som passar bättre för det.
Jag och Dino ska troligtvis ut och leta katt efter jobbet idag. Hockeyn får, otroligt nog, stå ut sidan. Trodde inte jag skulle säga så någonsin men så är det. Då hundvakt inte går att ordna så finns inga alternativ. För även om Dino "bara" är en hund så behöver han lika mycket av min uppmärksamhet och sällskap som vilken annan hund som helst och då får mitt eget privata intresse stå åt sidan. Snudd på att jag har lust att örfila sans i mig själv men tror inte det skulle tjäna något till.
Dino älskar mig villkorslöst och då måste jag försöka att ge så mycket av min kärlek för honom som möjligt.
Nu har jag bloggat så mycket hund och katt den senaste veckan att det börjar bli en djurblogg och det är inte tanken. Dock så influeras man ju av det som tar upp ens tid och just nu är det djur. Det blir snart ändring på det dock. Sex, drugs and rock´n roll är åter tillbaka innan ni anar.
Syrran vänder hemåt inom kort, tidigare än tänkt p g a detta med katten.
Först är det midsommar dock. Som jag längtar!
Vid ytterdörren placerar man sig fördelaktigast för att inte husse ska smita. 
Snobben?
Kan man inte ligga på husse kan man ligga strax över. 
Dino softar på sin sida av soffan. En svanslängd ifrån mig. 
Dino övervakar när jag bäddar sängen. Godkänt. 
Prova själva får ni se hur bekvämt det är.
Dino somnar på min arm... 
