Ouppfostrad unge eller ouppfostrad förälder?

Har äntligen fått en liten stunda att slå mig till ro på.

Har haft en aktiv och effektiv lördag.

Vaknade runt nio och krängde mig ur sängen för att brygga kaffe. Surfade lite medan jag väntade på javat och efter en kopp begav jag mig ut på en powerwalk.

Vädret var inte det roligaste men det gick.

Var bara hemma och mellanlandade innan jag drog iväg till gymmet och körde ett pass. Tog en snabbis förbi bolaget och inhandlade lite öl och vin att fylla på lagren med hemma.

ICA som ligger längs med samma gata som Systemet fick sig ett kort besök men lyckades hamna i klorna på två Tele2-säljare som stod och hängde vid en disk.

Det visade sig att mitt abonnemang (som jag typ ALDRIG ändrat sedan jag fick mobil) inte var det mest lönsamma. Tydligen pyntar jag 4:-/minut dagtid. Hoppsan!

En snabb kråka på en lapp och mitt abonnemang innebär nu 19 öre/minut oavsett vem jag ringer till och samma med sms. Kanske sänker kostnaden en smula.

Trisslottsskrapare hittade jag ingen så detta får duga som illustration.

Drog förbi ICA Maxi och handlade när jag ändå höll på. (Ett annat ICA alltså för er som nu undrar.) Ställer mig i kassan för spel och tobak, endast två kunder framför mig. Tänkte att detta skulle gå snabbt men icke då. Tjejen/kvinnan framför mig med sin osnutna unge förstår inte skillnaden på Stryktipset, Matchen och Lången.

Kupongerna hon fyllt i är helt felaktiga och jag såg nästan sågspånen rinna ur öronen på henne. Hon ville då lämna in sitt tips muntligt och jag såg hur tjejen i kassan önskade att denna dag aldrig funnits. Professionell som hon var dock så höll hon god min och hjälpte kvinnan med sitt tippande.

Hennes grabb som stod bredvid uppskattar jag kan ha varit runt 5-6 år gammal. Full med bus och jävelskap i blicken. Pillade på allt som inte satt fastskruvat och hade troligtvis någon bokstavssjukdom.

När han började fingra på behållaren med trisslottsskrapare (trekantiga små plastbitar i olika färger) anade jag så smått vart detta skulle leda.

Jodå, mycket riktigt. Ungf-n tar en hel näva och slänger dem rakt upp i luften.

Mamman frågan vad han sysslar med i en röst som i det närmaste kan tolkas som likgiltig. Det gick väl några sekunder innan jag insåg att hon inte hade för avsikt att få honom att städa upp efter sig.

- Vad sysslar du med? upprepar jag bakom dem i en härmande röst av hennes egen. Hon vänder sig om och kollar på mig. - Vadå?

- Ja, du eller din grabb plocka upp grejerna. Du hade väl inte tänkt att någon annan ska behöva göra det?

Jättebesvärad och med mord i blicken vänder hon sig om. Inte en tillstymmelse till att göra något åt vad hennes son ställt till med.

- Att grabben är ouppfostrad är inte hans fel. Att du inte är det är dina föräldrars fel. Men att du inte uppfostrar din son ska ingen annan behöva lida för, säger jag med en ganska irriterad röst.

Hon vänder sig om igen och är på vippen att låta ormtunga säga något spydigt men hon hejdar sig själv. Jag bara tittar på henne med en blick av avsmak.

Tjejen i kassan ger tillbaka växeln i hennes hand och snabbare än Blixt-Gordon tar hon sin osnutna unge i handen och rusar ut ur affären.

Jag har faktiskt noll förståelse för människor som inte kan uppfostra sina ungar. Så in i helvete slappt och inkonsekvent. Det är ungen det är synd om för blir han något som ens liknar sig sin mor så har han ett jobbigt liv framför sig.

Väl hemma var det inte dags för lugn och ro direkt. In med två maskiner tvätt som sedermera blev fyra maskiner eftersom den som hade andra sidan inte kom. In i lyan igen och operation dammsugning påbörjades. Det tog en bra stund då jag slarvat lite på den fronten ett tag och så fort det var klart så var det dags för tvättstugan igen.

Efter det passet var jag nu framme vid skurning av golven. Även det tog sin lilla tid. Åh så var det självfallet dags för tvättstugan igen.

Ett evig j..la rännande. Nu är dock allting tvättat, bara vänta på att det torkar färdigt i maskinerna. Till skillnad från senast jag tvättade så fungerade allting denna gång. Duktig idiot till fastighetsskötare.

Det ser att bli en lugn och bekväm kväll men man kan aldrig veta. Klockan är bara halv fyra och mycket kan hända ännu.

Ha en skön lördag!

Weekend at last!

Jakten på de transparenta rören

Jaha, så är det natten mellan fredag och lördag. Här sitter jag som en annan ensling och stirrar på datorskärmen.



Att denna arbetsvecka tog slut var inte en minut för tidigt. Det var inte bara natten ons-tors som innehöll sömnlöshet, lika lite sömn fick jag natten tors-fre. Hade god lust att stämma omvärlden när mobilerna tjöt ilsket imorse.



Fast jag kom iväg till slut och arbetsdagen skulle bli smått annorlunda.



Runt 10-tiden begav jag mig ut i busvädret som härjade över Stockholm denna dag och kryssade emellan affärer som skulle kunna tänkas ha plast/plexirör. Transparenta sådana.

Tror ni det fanns någonstans? Icke!



Orkar inte ens rabbla upp alla de ställen jag var in på och kollade med, resultatet var detsamma vart jag än kom. Halft dyngsur och på lite dåligt humör gled jag in på Suits & Shirts som drivs av en kollegas vän. Fick prata av mig lite där och fortsatte sedan jakten på de transparenta rören.



Runt ytterligare tio butiker fick besök av undertecknad varav den sista var Åhléns. Något mör i tassarna gled jag upp kontoret runt lunchtid. Kollegorna var på väg ut på lunch men då jag bokat lunch med fd kollegan Björn och vi sagt halv ett så gick jag igenom jobbmejlen under tiden.



Det drog ut på tiden för Björn så vi möttes inte upp förrän tio i ett vid Jensens Boefhouse. Ni kan tro att vi ångrade vårat val efter en stund.



Bara att få beställa tog en kvart. Efter ytterligare en kvart (närmare 20 minuter tror jag) kommer tjejen som servade vårat bord och säger lite försynt att de "tappat bort våran mat".


Hur f-n tappar man bort två tallrikar med mat? Svinn?


Med lite vitlöksbröd som plåster på såren kom så småningom maten och sista dröjsmålet blev notan som tog en evig tid att få.



Om ni inte har tid att ta 1½ timmes lunch, gå INTE till Jensens Boefhouse. Det är inte första gången det tar så här lång tid att äta en vanlig lunch.



Kul att träffa Björn dock. Vi uppdaterade varandra på det senaste inom våra liv och pratade lite jobb o s v. Som brukligt är helt enkelt.



Klockan var efter två när jag seglade in på kontoret igen och därefter hände inget av värde egentligen fram till jag drog från jobbet vid halv sex.



Landade snabbt hemma och tog mig sedan till gymmet för att få lite träning. Min egen session gick bra men för två av killarna kunde det ha slutat värre.



Det började med att den mindre smarta testosteronsnubben skulle använda sig av curlstolen och vid avhängningen av vikterna på stången kunde hjärnkirurgen inte räkna ut att om man lossar på ena sidan så kommer den tippa i en farlig fart åt andra hållet.


Det var precis vad den gjorde och träffade testosteronsnubbe nr 2 rakt över armen. Behöver jag säga att smockan hängde i luften.



Vi var dock några som snabbt hann emellan och lugnade ned dem så gott det gick. Snubbe nr kastade dock svarta blickar mot hjärnkirurgen vid ett otal tillfällen så vi höll ögonen på dem.



Därefter har jag bara tillagat middag och kollat på när AIK slog Mora med 4-1 på bortaplan. Skön seger.



Nu väntar en sovmorgon där jag får vakna till liv utan att klockor ljuder som det värsta Notre Dame. Ska bli otroligt skönt.



Sussa väl!