Kalla förresten

Lite sport innan jag stänger fönstret till omvärlden förresten.

Charlotte Kalla! Herrejisses! Vilken tjej! Blir sällan stort imponerad av människor egentligen men hon har satt ett stort avtryck efter helgens Tour de Ski. Som hon KROSSADE världseliten. Den lilla 20-åriga tjej som innan veckans tävlingar började endast stått på pallen en gång (3:a) formligen utklassade alla konkurrenter. Otroligt.

Idag hade hon 40 sekunder att plocka in på ledande finskan och efter halva tävlingen hade hon släppt det till 53 sekunder. Sedan började massakern. I dryga 3,5 km var det uppförsbacke med olika lutningsgrader. Det tog halva den sträckan så var hon ikapp finskan. Någon km senare var hon bara en glimt i horisonten för den stackars grannen.

Hon vann hela Tour de Ski med nästan 40 sekunder och har utöver att ha kammat hem nästan en miljon kronor tagit ledningen i världscupen med fyra vinster i veckan. Makalöst, otroligt och snudd på overkligt. Ska inte gå när man är 20 år endast. Mellan 27-31 säger de är den åldern som en skidåkaren är som bäst. Ni fattar själva. En kvinnlig Gunde Svan på gång. Imponerad!

Desto sorgligare att mitt kära Aston Villa spöades av Man Utd i FA Cupen igår. Ännu sorgligare att Sveriges småkronor i förlängningen förlorade VM-finalen mot Kanada. På ett skitmål dessutom. De hade dessförinnan hämtat upp 0-2 i sista perioden, de spelade riktigt dåligt de två första perioderna, till 2-2 med en makalös upphämtning i tredje perioden. Jag tror uret stod på 19.22 när Sverige kvitterade i spel sex mot fem. De var dessutom bra mycket bättre än Kanada i förlängningen men en sekunds bristande uppmärksamhet gjorde att guldet för fjärde gången i rad hamnade hos kanadickerna.

Jag blev på uselt humör efter det igår kände jag. Tröstade mig med Kommissarie Lynley. Det gick sådär.

Nej, nu svamlar jag igen. Ha det!

Mitt apatiska introverta jag

Sedan fredag kväll då jag kom hem från Hovet har jag pysslat med taktiken : Ingen kontakt med omvärlden.

Ok, låt vara att det är asocialt men det är trots allt mitt liv och jag som bestämmer vad jag gör med det. Hade heller inget bestämt egentligen utöver några kansken. Bl a träffa en vän och en potentiell dejt.

Dejten hörde dock av sig med magsjuka så vi ställde in. Var inte särskilt sugen på dejt heller för den delen. Vännens samtal svarade jag inte på. Nej, det är inte en mänsklig skyldighet att vara tillgänglig via telefon, mail, msn osv. Vore en helt annan sak om jag verkligen bestämt något med någon.

Nåväl. Mer apatisk eller introvert som jag varit den senaste veckan är svårt att bli. Jag får sådana perioder emellanåt. Jag behöver på något sätt ladda batterierna och få ett tag för mig själv. Om jag sedan läser, lyssnar på musik, ser på film, spelar tv-spel eller vad helst som faller mig in så är det min ensak. (Blanda inte ihop denna blogg med något försvarstal, det är bara fritt pladder från min hjärna just i detta nu.)

Tvättstugan jag skulle haft idag sket jag i. Orkar inte. Vill inte. Måste inte. Var nere och handlade för en stund sedan och det var befriande med frisk luft. Såg en söt tjej med fin figur på snabbköpet men tror varken intresse eller ålder var rätt. Salami och brie står på menyn för kvällen.

Imorrn är det dags att slå på strömbrytaren igen. Första arbetsdagen på 2½ vecka. Den första dagen är alltid den värsta. Ser dock som sagt fram emot det. Kan inte fortsätta vara så här apatiskt handlingsförlamad. Definitivt inte apatiskt förhandlingsförlamad för redan kommande vecka kommer innebära en hel del förhandlande med kunder om årsavtal, rabatter etc.

Nu stänger jag er ute igen. Vill ha lite mer tid för mig själv. Sköt om er!