Skavlan rules!

Jag har inte varit särskilt framträdande på sistone gällande aktuella händelser i världen och delvis p g a tidsbrist men också svårighet att förkunna vidare vad jag tycker och tänker.

Det jag främst tänker på är kriget i Gaza. Ett krig som "borde" föras mellan Hamas och Israel men som blivit så mycket större än så.
Jag ska inte komma med någon speciell åsikt denna gång för jag vet inte riktigt vad man ska säga.

Civila offer har skördats på båda sidor, där invånarna i Gaza dock drabbats hårdast. Jag såg debatten på Debatt och blev ganska bestört av allt hat som vibrerade i luften mellan de båda grupperna.

När dessutom någon slags vänsterradikalist utan några som helst anknytningar till kriget sitter och kastar eld på en redan väl brinnande brasa så blir man lätt lite "mörkrädd". Hur ska fred kunna uppnås när inte ens folk som är utomstånde konflikten har sådana hatiska åsikter och tankar?

Dilemmat i sig är ju Jerusalem. Denna heliga stad för de flesta stora religionerna har medfört mer död och elände än något annat i världshistorien. Ordet tragiskt räcker inte till för att beskriva all misär och alla krig som sker i religionens namn och att få tillgång det heligaste av allt heligt.

Jag tar varken parti eller ställning för någon av sidorna i den nuvarande konflikten dock. Mestadels för att jag inte är tillräcklig insatt men även för att det inte finns några vinnare och för att båda sidor är lika goda kålsupare i denna tragedi.

Det andra ämnet jag funderat över, som även det togs upp på Debatt senast, är Liza Marklunds bok "Gömda".

Inte heller i detta ämne tänker jag inte välja någon sida.
Att Liza och bokförlaget farit med osanning och även vetat om att de marknadsfört boken som en sanning råder det inget tvivel om.

Vad som däremot är sant eller osant råder det tvivel om. Känns som en soppa hela skiten.
En kvinna vid namn Monica Antonsson upptäckte vid interjuer med huvudpersonen i boken "Gömda", Mia, att vissa saker inte gick ihop. Därav började hon en grundlig utredning av de "sanningar" som Liza skrivit och fel efter fel uppenbarade sig.

Källhänvisningar påstår sig Monica ha massvis av men det är ingen som följt upp detta än. (Det görs nog i skrivande stund av ett x antal journalister.) Innan källorna är bekräftade tänker jag vara försiktig med att säga att hela boken är "fejk" men visst är det något som stinker här.

Att dessutom flertalet media valt att inte ta upp detta (förrän på senare tid), många av dem vänner till Liza Marklund, gör affären än smutsigare. Medias arbete är inte att hålla vänner om ryggen utan att delge allmänheten sanningen.

Vad som än stämmer eller inte stämmer i denna dynghög av anklagelser och motanklagelser vette katten men jag ska avsluta ämnet med en strålande slutsats från en bloggare/skribent ;

Skriver du en bok om Pearl Harbour så kan du ändra åldern och nationaliteten på de som dog vid attacken men du kan aldrig få det till att det inte var japanerna som anföll.
Tycker det sammanfattar det hela ganska bra.

Slutligen måste jag plussa för mannen i rubriken. Fredrik Skavlan.
Vilken talkshow-värd han är!

Vi i Sverige har alltså varit tvungna att importera en norrman för att kunna bedriva en talkshow värd namnet.

Hans norska show har visats i SVT sedan några år tillbaka och jag har alltid fascinerats över hur bra Skavlan varit på att få gästerna att öppna upp sig och få dem att känna det som om de satt hemma hos Skavlan på middag eller dylikt.

Det finns även en norsk äldre kvinna, minns inte namnet nu, som har en talkshow som numera går i SVT som även den är överlägsen svenska versioner.
Parkinson, britten, är ju mästarnas mästare på denna typ av program men måste säga att norrmännen är grymma de med.

Skavlans första show i SVT gick i fredags och jag fick chansen att se på det igår kväll. Inte blev jag besviken heller.

Han lyckades få gästerna och paret Göran Persson och Anitra Steen att sitta och småhuggas kärleksfullt med varandra inför hela svenska folket.
(Eller 1 miljon tittare som det nu var tydligen.)

Inte för att Persson är någon favoritperson direkt men nog var han betydligt mildare och trevligare än när han var Statsminister.

Norska prinsessan Märtha-Louise make, Ari Behn, var också gäst och ett intressant samtal att följa. Dessutom Kristina Lugn och Timbuktu. (Ja ok då, även Dr Åsa och en forskare i åldrande.)
Det kändes som om man satt på första parkett i Skavlans vardagsrum och fick följa kändisars privatliv och åsikter i allehanda frågor.

Svenska talkshower genom åren har alltid varit för flamsiga för min smak. Jag gillar Kristian Luuk och även hans program på TV4 men visst var det lite väl flamsigt ibland. Det tycker jag.

Nej, får ni tid och möjlighet så bänka er på fredag kl 21:00 och kika på SVT 1. Då får ni se en talkshow värd namnet och för en gång skull får ni även lära känna personen som person och inte bara som kändis.

Förresten, glöm inte På Spåret kl 20:00 samma kväll. Jag älskar (!) att tävla mot lagen i burarna även om det oftast innebär förlust i slutändan.

Nu har jag inte tid mer är längre. Hockeyträning väntar om någon timma Adjö!

Sammanfattning av helgen

En superhärlig och kul helg avverkades i dagarna och även om jag kanske inte känner mig direkt utvilad så är det helt klart lite lättare att gå upp på morgonen nu än i förra veckan.

Ska inte bli sådär tuttinuttig och ge Lena äran för detta men det är klart att jag känner lite mer livsglädje nu när hon är hemma och det påverkar mig positivt.

Fröken var på en företagsrej på fredagen men anlände sent fredag kväll hem till mig. Då jag hade en flaska champagne i kylen (blev ju inte tillfälle att använda den på nyår) så var det passande att vi avnjöt den tillsammans då Lena hade kuliga nyheter.

Helgen var halvt planerad i förväg och det första som stod på schemat var att inhandla ett skidpaket till damen då hon ska genomföra Tjejvasan om någon månad.

Vi hade besökt stället förut och killen som hjälpte oss då var där även nu och det var tacksamt för han vet verkligen vad han pratar om då han åker längdskidor själv.

Dock var han mer stressad än senast då hans chefs bästa vän son var den pojke som omkom i den tragiska olyckan med handbollsmålet som det stod om i media och därav inte arbetade.

Efter skidutrustningen var inhandlad blev det fika/lunch på stan. Det var också bland de första gångerna jag skulle träffa vänner till Lena. (Träffade ett par som hon känner lite kort en kväll innan jul.)

De var jättegulliga och trevliga, A och H kan vi förkorta deras namn till, och vi hade en skön stund på Mocco.

Till kvällen blev vi utbjudna på middag men vi kände oss sega båda två och ville ha en myskväll tillsammans och det blev det också med lite tapasrätter och gott rött vin till.

Lena som hade fått mycket begränsat med sömn sedan hemkomsten slumrade in tidigare än mig men det var väldigt mysigt att ha hennes huvud på bröstkorg medan jag kollade klart på filmen vi påbörjat.

Söndagen började med frukost i sängen och allmänt slappande tills det var dags att bege sig till södra sidan av stan och träffa andra vänner till Lena. Denna gång en barndomsvän till Lena hans tjej + dotter. H, M och M hade en förtjusande lägenhet och lilla M (knappt två månader gammal) förde liv när hon inte fick som hon ville.

Vi bjöds på en delikat äppelpaj och tiden förflöt fort i deras sällskap.
Vi var nämligen bjudna på middag till kvällen och skulle hinna med lite annat emellan.

Runt 18-tiden anlände vi till V och R som hade en grymt fin lägenhet i trakterna runt Vanadisplan. En öppen brasa som stod i ena hörnet värmde upp oss från de kylslagna tonerna utomhus och vi bjöds på en välsmakande kycklingsallad.

Att världen är liten vet de flesta vid det här laget och inget undantag här heller. V är nämligen gammal vän till en av mina kollegor, Carina, och de har känt varandra sedan lång tid tillbaka.
Carina är för närvarande mammaledig men ska snart återkomma till oss om jag hängt med rätt.
Dessutom kände de till två andra personer här på jobbet. Som sagt, världen är allt bra liten.

Även här flöt tiden på snabbt vilket knappt kändes av men närmare 21 så tackade vi för oss.
Skjutsade hem Lena till sig och det kändes en smula ensamt och tomt när jag kom igen. Man vänjer sig snabbt vid att ha någon vid sin sida på kvällar, nätter och morgnar.

På det hela tagen en jätteskön och härlig helg. Alltid lite nervöst att träffa vänner till sin käresta men måste säga att jag aldrig han känna av någon nervositet. Alla var de dessutom otroligt gulliga, trevliga och jordnära.

Det var helgen i grova drag och jag längtar redan till nästa helg. Inte för att det blir någon repris av helgen som gått men att få ha sovmorgon är fanimej oslagbart.

Ha en skön kväll!