Vilse i Pannkakan

Som framgick av den förra bloggen har denna dag varit den jobbigaste sedan operationen. En riktigt låååång och plågosam dag.

Efter ett nästan lika långt och plågosamt samtal med ena syrran, hon kan f-n konsten att jävlas med en vid fel tillfällen, var jag redo att ge upp dagen. Halsontet hade nått sin topp och jag var inte sugen på någonting. Kravlade mig ut i köket och tittade matt på allt som jag verkligen inte ville äta.

Började gå igenom skåpen paket för paket och där uppenbarade sig en påse med pannkaksmix. Tänkte först att det inte heller skulle gå att svälja men nu hade hypofysen redan bestämt sig. Det var det jag ville ha! (Hittade dessutom våffelmix och mannagryn!) Ok, det blir inte som riktiga pannkakor men med tanke på hur lite energi jag fått utav min kost de senaste dagarna skulle pannkakor framstå som rena proteinkäket.

Jag skojar verkligen inte när jag säger att det rann tårar nedför min kind när jag tog den första tuggan. Jag tuggade den så frenetiskt att det blev en rinnande sörja i munnen. Tillsammans med smörsmaken (ja, man kan krydda pannkakor med smör!) var det kanske det enskilt godaste jag ätit detta år. Torkade tårarna och lyckades få i mig tre pannkakor innan den numera förkrympta magsäcken sa stopp.

Mätt och belåten har jag sedan legat till sängs och sett Sverige spela uselt mot Ryssland i hockey. Hinna bli förbannad på två idioter som lever långt över sina tillgångar i Lyxfällan och än en gång fått vatten på kvarn gällande politiker efter Kalla Fakta avslöjat dem med att få ersättning från staten (OSS!!!) när de gjort privata resor.

Nu blir det någon sista rad i bloggen innan datorn stängs ned och det blir filmtajm i Woffes säng. Skulle vilja se en bra deckare nu när halsen verkar ha fått det motstånd den behövde, nämligen fast föda.