Vaknade kl 06 imorse med än värre halsont än morgonen innan. Citodonet tar ca 30-45 minuter innan det ger effekt och de minuterna är de längsta på hela dagen. Kan knappt svälja saliven och även om hungern är omätbar kan jag inte få i mig någonting.
Livet här hemma är dessutom oändligt trist. Får för mig att jag ska in och jobba men värktabletterna gör mig sömnig och dåsig. Känner mig hög mest hela tiden. Sitter framför datorn och spelar managerspel samtidigt som jag flyttat in en av dvd-spelarna i datorrummet och ser på filmer som jag laddat ned men inte orkat se. Simultankapaciteten är på hög nivå.
Jag håller på att föra Leeds upp ur en gömd tillvaro i Engelska div 2 alltmedan jag gått igenom Jackass II, Dirty Sanchez II, Lonely Harts, Hollywoodland, Breaking and Entering, A Praire Home Companion, Death of a President, 9/11, Perfume - The Story of a Murderer, My Father´s Den, A Painted Veil och Stranger Than Fiction.
Hyllan med på runt 40 osedda filmer blir kontinuerligt rensad. Fortfarande en hel del filmer kvar men i den här takten har Leeds nått Premier League och jag gått igenom alla filmer innan måndagen kommer. En måndag då jag förhoppningsvis får vara på jobbet igen.
Jag vill komma ut ur töcknet, drogerna och smärtan. Jag vill inget hellre än att kunna vara fullt fungerande, vid fullständigt medvetande och kunna äta fast föda. Jag vet att allt har sin tid men jag börjar få allvarlig hemmaångest. Jag gillar inte att vara slav under smärtstillande piller som fördunklar mitt sinne och mina tankar. Jag vill bara vara Andreas, med eller utan halsmandlar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar