Lite glädje kan vi ha också...

Om exakt nio minuter är det 1:a februari och då fyller mormor 80 år! Grattis kära mormor!

Tänk, 80 år. Det är inte dåligt det. Lever jag så länge innebär det att jag har över halva livet kvar. Vilken skön tanke.

Lika skön tanke är att vi har en kille i laget som är född -64. Det skulle innebära att jag får spela hockey i minst 11 år till. Snacka om lycka. (Fast en målvakt i ett utav motståndarlagen för några år sedan var född -43, det är verkligen inte illa. Då har jag nästan 30 år kvar på rinken. Ännu större lycka.)

Förlåt, detta inlägg skulle ju vara tillägnat mormor. Grattis än en gång och vi ses imorgon!

Storhetsvansinne

Stockholms Ishockeyförbund har fått storhetsvansinne. De är ena j..la diletanter som tror att adminstration är vägen till ett lyckligare liv.

Som om det inte vore nog att torska varenda j..la match denna säsong så ska man ringa in resultatet. Enkelt? Jo, om man älskar att sitta och trycka in sifferkombinationer som skulle få en kodknäckare att ge upp efter tio minuter. Nu vill de dessutom ha in kopior på matchrapporterna. Ska JAG betala porto för att de ska få sina matchrapporter? GLÖM!

Orsaken verkar vara att de vill stävja fusket. Fusket i division 4. Herrejisses. Kan de inte jaga skattesmitare eller något annat istället. Vi spelar för att det är KUL, inte för att nå Elitserien. Förbannade muppar. Nu hotar de med vite/böter om vi inte skickar in matchrapporterna.

Skickar jag in dem kommer det troligtvis innebära att det bästa laget, sportsligt sett, kommer tappa ytterligare två poäng. (De har redan fått runt 8-10 poängs avdrag.) Detta för att de haft EN kille som råkat spela för en annan förening i några matcher en säsong. Killen är dock fostrad och tillbaka i sin nuvarande klubb.

Hatar när saker och ting ska avgöras på kanslier istället för på isen. Laget som vinner på isen är det bästa laget. Gott så. Låt det vara.

Skrev ett långt argt mail till förbundet idag och bad dem i princip att dra åt h-vete. Bötfäller de oss kommer jag stämma dem tillbaka då de inte sköter sitt jobb för fem öre. Men pengar ska de ha varje säsong. För vad? För att de sitter på sina feta arslen och pillar naveln. GLÖM!

Glömde kanske att säga det men vi torskade med 3-8 ikväll. Trots häng vid 3-4 med tio minuter kvar. Är grymt besviken och frustrerad. Förbundet är dock lallare oavsett. De behövde få sig en känga och det har de fått nu. God natt!

CHOCK!

Om nu inte kvällsblaskorna hinner ändra på sina hemsidor så är det inte mindre än nio chocker just nu! Tar de aldrig slut? Hur länge varar en chock och hur lyder definitionen för chock?

Just det, det är ca fem kupper också.

En annan minns när kupp endast nämndes vid försök till övertagande av makt i ett land. Maktkupp dvs. Chocko minns jag som godis. Eller att elchocker kan användas i terapeutiska ändamål eller möjligtvis tortyr.

Tortyr är precis vad kvällstidningarna är. Tar skiten aldrig slut? Toapappret tar minsann slut vid precis fel tillfälle men kvällstidningarna spyr ut ny skit varje dag. Hur är det att vara journalist på dessa blaskor? Undra om det var detta de tänkt sig när de började på journalisthögskolan. Eller har de ens gått på journalisthögskolan?

Ett axplock av dagens rubriker ;

"Ingen mat under modeveckan" - De stackars miljoninkomstagande modellerna svälter ihjäl sig. Vad gör de egentligen med pengarna undrar jag.

"Grips chockbesked" - Landslagsmålvakten Isaksson verkar bli kvar i Man City. Stackars sate. Tjänar 300.000:-/vecka för att hoppa in ifall förstemålvakten sträcker tummen.
Jo jo, tro f-n att det är en chock.

"Jossan kämpar med sin rättstavning" - Landslagets Josefin Öqvist lider tydligen av dyslexi. Min fråga är : Behöver hon signera bollarna innan hon kickar dem i mål?

"Spears förd till sjukhus" - För vilken gång i ordningen? Är det inte bättre att ha henne inlagd konstant istället?

"Bebis störde hans tv-spelande - Blev dödad." - Mina grannar borde följa min blogg i fortsättningen. STÖR mig EJ när jag spelar X-box.

"Ett snack med Reinfeldt - 19.000:- tack." - Reinfeldt kan få betala mig 19.000:- så kan jag snacka med honom. Eller än bättre. Ge mig hans lön så fixar jag till Sverige.

"Nu kan du flyga naken" - Ett tyskt reseföretag som anordnar nudistflygningar. Helt ärligt, jag vill INTE bli flugen av två nakna piloter som råkar rycka i fel "spakar".

Ni har fått en försmak av vad kvällsblaskorna har för sig idag. Som ni själva kan se, idel kvalitativ journalistik. *suck*

Återgivning måndag-onsdag

Eller börjar söndag eftermiddag. Jag sa ju att det trevliga den helgen var slut. AIK var tvärsämst och torskade.

Hänt i övrigt? Inte värst mycket. Betalat räkningar. Pissgöra. Blev dock positivt överraskad av saldot på kontot. Efter billagningen på över 10 laxar hade jag förväntat mig mindre pengar kvar. Kul. Mindre kul är att jag i fortsättningen ska pröjsa över 500:-/månad till mitt fackförbund, inklusive a-kassa. Åh då täcker de inte mycket av min lön inte. J..la blodsugare.

Apropå blod så borde jag ge blod. Vem som helst skulle bli glad över mitt fina hemaglobin.

Apropå hem(m)a så har jag insett att det är kalt på väggarna. Behöver verkligen finna något att utsmycka dem med. Tavlor kanske.

Apropå tavlor. Det gör jag många. Tyvärr inte konstverk dock. Det är sällan stilleben eller kubismen som förekommer när mina tavlor görs. Har inget konstnärslag heller för den delen. Kan inte ens rita streckgubbar utan att någon tror att det är något annat. Blommor ska vi inte ens prata om.

Apropå blommor så borde jag köpa in en hel massa blommor till mina kära mormor som fyller år på fredag. Speciellt då jag jag inte kan närvara på lördagen då hon skall firas med hela tjocka släkten i släptåg. Har match i Uppsala då. Någon som vet lämpligt pris på 80 passande blommor till en mormor? Det ska vara j..ligt vackra blomster och helst i en prisklass som inte gör mig barskrapad.

Apropå barskrapad. Har knappt behövt skrapa bilen alls denna vinter. Om vi nu ska kalla det vinter. Löjligt nästan. Någon som minns vintrarna när det var -10 ute och tre decimeter snö? Inte jag heller. Deprimernde snudd på. Vinter ska vara vinter. Kallt, mörkt och jävligt. Fast med en massa härlig snöööö! Annars kan man ju lika gärna gå i ide.

Apropå ide. Det ska jag öva på nu. Lite trött i ögat är jag allt. Sköna drömmar väntar mig säkert.

Apropå drömmar. Sweet dreams allihopa!

En kväll på landsbygden

Syrrans och Romeos vackra och pittoreska hus med omgivning i Dalsjö

Hemma igen efter en liten utflykt till Dalsjö efter matchen igår. Undertecknad anlände ganska sent, lagom till att de andra skulle äta tårta så började jag äta av plockmaten.

Romeo uppskattade sina presenter (böcker) och när de sista gästerna gick vid 10-tiden fortsatte jag, syrran och han att språkas och kröka. Vi kom i säng relativt tidigt ändå.

Imorse väcktes jag av att Dino (deras lilla Jack Russell) väckte mig med sin ivriga tunga. Ett abrupt men skönt uppvaknande. Strålande väder var det också och vi satt och njöt under frukosten. Lite lunch, resterna från igår, fick jag i mig innan jag åkte hemåt igen.

Efter lite slappande här hemma är det så dags att ta sig till Hovet och kolla på AIK - Malmö. Något säger mig att det trevliga denna helg är över. Men men, har blivit överraskad förut...

Hockey och 50-års party

Syrrans man Romeo fyller 50 idag, GRATTIS!

Har några minuter på mig innan jag måste dra till Hanson Dome. Match mot Rimbo idag. Senast blev 0-2 mot dem så vi har revansch att kräva. Efter senaste matchen känns det som om vi kan knipa båda poängen idag.

Efter matchen blir det stressigt värre. Ska ut till syrran och fira Romeos 50-års dag. Sträckan Solna-Dalsjö (Gnesta-Vagnhärad typ) tar en stund. Men men, det får gå. Roligt blir det i alla fall.

Ha en underbar helg där ute!

Sliten, slitnare, kollegor

Det är med visst nöje jag betraktar mina kollegor idag. En del ser förvisso oförskämt pigga ut men de är dem som gick hem relativt tidigt. De som partade lite längre in på nattkvisten ser inte fullt så alerta ut.

Om jag känner mig piggare än dem vet jag dock inte. Hade svårt att somna efter matchen igår och släckte inte ned lampan förrän närmare 03. Men, det är fredag så det går på ren snart-är-det-helg-vilja.

Festen verkar ha varit lyckad om jag ska döma av kollegornas kommentarer. Man känner sig alltid lite utanför när man missat fest, resa eller annat med jobbet. Diskussionerna går inte direkt att vara med i och det är mycket internkommentarer som man inte förstår sig på.

Själv är jag fortfarande i något slags rus sedan matchen igår. Den hade allt. Det är sådana matcher man vill spela varje match. Imorgon väntar ett nytt tillfälle då vi besöks av lantgrabbarna från Rimbo. Torsk 0-2 senast, det ska vi ta revansch för.

Skönt att göra rätt val - Första poängen bärgad!

Nyffe poserar med ett rökt grishuvud som vi "fick" av Bele senast.

3-3! En klar framgång. Känns såååå skönt. Går inte att beskriva. Senast vi mötte dagens motståndare hade vi ledningen 3-1 och torskade 3-4. Denna gång låg vi under med 1-3 men kom tillbaka.

Det var en ganska moloken stämning i omklädningsrummet i pausen. Vi hade spelat relativt bra men lyckats släppa till kontringar emot oss som bortalaget nyttjade skoningslöst. Återhämtningen i andra perioden var därför ett kvitto på all svett och kraft vi la ned på att hämta upp underläget i andra akten.

Det smällde friskt värre i sargerna denna kväll. Motståndarna var stundtals chockade av vårat fysiska spel. Tråkigt nog en skada på en motståndare som renderade i sjukhusbesök. Rapporten säger dock att foten inte är bruten åtminstone.

Känslan vid 3-3 målet går inte att beskriva. Det måste upplevas. Vi hade dessutom ett flertal chanser att avgöra matchen men oavgjort känns helt ok en kväll som denna.

Tristare att rapportera är domarna. Dels rapportera om här i bloggen men dels för att jag måste kontakta förbundet imorgon. Vi har haft dem förut och de agerade precis som vanligt. Döva och blinda. Tacklingar som är sjysta belönas med utvisning. Annat beteende som är straffbart t o m i NHL passerar obemärkt förbi.

Dels en otäck boarding på våran lagkapten som kunde slutat riktigt illa. Det absolut värsta är dock när en motståndarback, till synes helt utan anledning gör en överarmssving med klubban och drar den rakt över rygg och hjälm på en av våra spelare. Jag var halvvägs in på banan för att sänka den jäveln men lagkamrater fick tag på mig. Jag var helt skogstokig. Hårt spel och tuffa tacklingar kan jag köpa men när man använder klubban som tillhygge så har det f-n gått för långt.

Liknande incidenter i NHL har renderat 20-30 matchers avstängning och dryga böter. Vad tror ni denna kille fick?! Inte ett SKIT! Domarna låtsas vara fågelskådare och känns inte vid att det inträffat. Sådant kan vi inte ha överseende med och för första gången på 11 år kommer vi anmäla domarna. Det får helt enkelt inte passera obemärkt.

Jag är såååååå glad att jag valde hockeyn framför festen. De är säkert fulla och glada nu. Har troligen jävligt kul. Jag är dock helt hög av lycka och ingen fest kan mäta sig med sådant lyckorus.

Godnatt där ute!

Party vs Hockey

23 minuter kvar till arbetsdagens slut enligt uret. Vet inte vart tiden tagit vägen men känns som om jag nyligen kom till jobbet.

Stämningen här idag är god, snudd på överdrivet god. Det är fest! Ett party som går i 70-tals tema. Tänk så mycket kkul man kunnat hitta på i klädesväg. Har fått se några kreationer under dagen och de kommer få galet skoj ikväll.

Själv har jag offrat mig i hockeyns tecken. Man kan ju tycka att en företagsfest med gratis mat och booze skulle locka mer än hockey, men nej, jag kan inte avvara hockeyn. Dels har jag ju varit borta halva säsongen pga operationen och dels behöver vi alla gubbar vi kan få till matchen.

Nåja, det är ett eget val så det är inget att klaga över. Fast visst sneglar jag lite avundsjukt nu på kollegorna som börjat byta om och ser helstojiga ut.

Men men, vad är väl en bal på slottet...

Rasismen du inte "får" diskutera

Det går inte en dag utan någon form av nyhet kring ämnet rasism. Det kan tolkas både som bra och som dåligt. Bra att det belyses. Trist att den finns.


Vad som däremot är snudd på tabu inom diskussionen är rasismen som inte sker från majoritetens sida. I Sverige innebär det sådana som jag. Blond och nordiskt utssende. (Fast blonda personer är nog inte i majoritet längre.)


Igår på lunchen berättade en kollega att hans dotter hamnat i en hätsk diskussion med en utav sina kompisar. Denna kompis har påbrå från Afrika och är således mörkhyad. Dottern till kollegan hade dragit ett skämt om mörkhyade och det tyckte denne inte alls var roligt. Men du har precis dragit fyra-fem skämt som är likadana fast omvända säger dotterns kollega då. - Ja men det är skillnad. Jag är ju mörkhyad.

Denna typ av tänk går igen i mycket annat. Rasism i Sverige kan endast begås av etniska svenskar mot folk med annan bakgrund. Ni förstår kanske själva hur snedvridet det är egentligen. Att rasism på något sätt är enväga är förstås en missuppfattning av kolossala mått.

Min kära mor bodde många år i Tensta under min uppväxt. Även om jag bodde hos pappa merparten av tiden så var jag förstås ofta i Tensta, hade t o m dagis där. Jag minns att jag var annorlunda. Stack ut. Vid 12-års ålder flyttade mamma från Tensta till Vällingby och vi var nog den sista "svenska" familjen på den gatan.

Det var i det närmaste perfekt att vara blond liten lintott i Tensta. Jag umgicks med greker, turkar, iranier, irakier, pakistanier, indier, tanzanier, ugandier, libaneser, syrianer osv osv. Jag kunde vara med vilken "folkgrupp" som helst. Var ofta hemma hos någon av dem och åt middag, lekte osv. Däremot var det i princip omöjligt för en grek att leka med turk. Indier och pakistanier? Glöm det. Iranier och irakier på den tiden? Fetglöm!

Rasismen och hatet gentemot varandra var något enormt. Går knappt att beskriva. Blev det bråk mellan barnen av olika nationaliteter kunde det leda till rena gårdsfejden med två av grupperna på varsin sida. En liten grabb från Pakistan var helt enkelt inte välkommen hemma hos en indisk familj och viceversa.

Gemensamt för de flesta invandrargrupper som inte var mörkhyade var den hatiska rasismen gentemot just mörkhyade. Ibland var det rent utav deprimerande att höra snacket kring de mörkhyade i kvarteret. Har aldrig varit med om liknande sedan dess. Inte ens av folk med anknytningar till rasistiska organisationer som VAM etc är i närheten av det hat/rasism som många med afrikansk bakgrund fick utstå i Tensta på den tiden.

Det har säkerligen blivit bättre. Åtminstone hoppas jag det. Under mina senare fotbollsår i Vasalund var vi en salig blandning av svenskar, turkar, kurder, mörkhyade, finländare osv och alla gick ihop hur bra som helst Ok, visst uppstod det situationer som småbråk osv men inga undertoner av rasism.

Det är hög tid för att belysa rasistdebatten från en annan sida. En sida som jag upplever mångt mörkare än den rasism vi till vardags får läsa om i media. Rasismen mellan olika folkgrupper från utlandet är långt värre många gånger än den rasism som etniska svenskar gör sig skyldig till. (Vill på intet sätt förringa denna rasism men den skall sättas i rätt proportion.)

Många med invandrarbakgrund upplever diskriminering i sin vardag. Jag misstror dem inte. Vad jag däremot misstror är medias rapportering kring dessa diskrimineringar. Är det alltid, som ofta målas upp i media, etniska svenskar som säger nej till den sökande från t ex Turkiet? Eller är det måhända en person som själv har invandrarbakgrund men som av uppfostran och etnicitet tycker så pass illa om turkar att denne aldrig skulle kunna tänka sig anställa personen?

Vid insläppandet på krogen ser jag ofta personer med invandrarbakgrund i dörren (och många restauranger ägs av invandrare) som nekar mörkhyade/invandrare i dörren. Förutom personer med samma bakgrundsnationalitet som de själva. Rasism och diskriminering? Jodå, alla gånger.

Det går att fortsätta med exempel efter exempel man ska inte bli så långrandig. Däremot tycker jag det är viktigt att belysa detta i debatten kring rasism för många verkar blunda totalt inför något många vet är ett faktum. Det gör debatten en björntjänst och för den inte framåt.

Till sist vill jag bara säga ; Sluta använd orden omvänd rasism. Det finns inget som heter omvänd rasism. Rasism är rasism oavsett vilken person det kommer ifrån. Vit, gul, röd, svart, brun. Det är skitsamma vilken hudfärg du har. Accepterar/respekterar du inte personer med annan hudfärg än dig själv så är du rasist, så enkelt är det.

Skyll er själva för f-n!

Hur dum i huvet får man va?!

Sol- och vårarkulturen är en gammal kultur. Kanske ett utav världens äldsta "yrken". Har människan lärt sig något de senaste 500 åren? Icke!

Idag kan man läsa om en man i 50-års åldern som sol- och vårat kvinnor på hundratusentals kronor. Är han en manipulativ skrupelfri bedragare? Troligtvis. Brottsligt? Alldeles säkert.

Men, skulle han kunna lyckas ifall det inte fanns människor dummare än en gunghäst? Nej. Jag erkänner direkt att min sympati för kvinnorna i dessa fall är lika med noll. Är man så j..la dum att man lånar ut massvis med pengar till en karl som man knappt lärt känna får man f-n skylla sig själv.

Stäm honom för all del, det är brottsligt att lura folk på pengar. Fast var snäll och gör det så ljusskyggt som möjligt för går du ut med namn och bild i tidningen med en gråtvals av den högre skolan så får jag bara ett ansikte och ett namn till dumheten personfierad. Jag kan bara inte förstå att man kan bli så korkad att man går på sköna inlindande komplimanger som inom kort övergår till förfrågan om att få låna pengar till diverse projekt eller skulder.

Män är inte ett dugg bättre dem. Hur många män har inte fallit i fällan "snygg ung kvinna vill ha mig trots att jag är otrevlig och ful, men rik är jag!"? Hade en diskussion med en väninna och andra vänner, på nyårsafton tror jag, om att man oftare ser snygg kvinna med "ful" man än tvärtom. (Ja, vem som är snygg, ful eller mittemellan är inte en vetenskap men det finns dem som många tycker är snygga och det finns dem som väldigt få tycker är snygga.)

Jo, det är helt klart fler snygga kvinnor som är ihop med "fula" män än tvärtom. Till att börja med för att det finns fler snygga kvinnor än män i detta land. Fast största orsaken är deras plånböcker och inget annat. Det finns visst dem som gifter sig av kärlek men ibland är det så löjligt uppenbart vilket "typ" av förhållande de har. Tyvärr är inte alltid mannen medveten om det. Men, han får skylla sig själv. Om hans ego mår bättre av en snygg kvinna vid sin sida och inte har vett nog att skydda sina pengar får han skylla sig själv.

Äktenskapsförord är tydligen ett förbjudet ord vid många äktenskap har jag förstått. Men varför? Om en part går in med 10 miljoner vid äktenskapet och den andre 100.000:-, varför skulle man dela det i hälften vid uppbrottet? Oavsett det sker 1 år senare, 10 år senare eller 40 år senare. Finns ingen som helst logik.

Däremot kan/ska man dela lika på de pengar som inkommit sedan äktenskapet fullbordats. Där har jag inga invändningar.

Nej, nu är jag så förbannat trött på alla dumhuvuden där ute så jag måste ha lunch. Bye!

300:e inlägget - Hyllning till människan

Jo, det är faktiskt mitt 300:e blogginlägg. Känns rätt mäktigt när jag tänker på det. Det är trots allt några inlägg/dag det. (Ok då, blir endast 2,5 inlägg/dag men ändå.)

I mitt trehundrade blogginlägg vill jag hylla människan och dess individuella unikhet. Tänk er så många människor det finns i världen idag och hur många olika åsikter det finns?

Jag vet inte hur många människor i världen idag som skriver bloggar, dagböcker, debattinlägg eller bara luftar sina åsikter med människor i sin närhet men det är just detta som gör människan unik. Till skillnad från de flesta djurarter så är det nästan enkom det kroppsliga som kännetecknar oss människor som art.

Våra handlingar, åsikter och leverne skiljer sig dock markant från person till person. Det är unikt. Det är något vi ska vara rädda om.

Föreställ er en värld där alla beter sig likadant. Tänker likadant. Tycker likadant. Fy f-n vad tråkigt! Även om jag, med flera, ibland känner att folk har otroligt korkade och idiotiska åsikter så har de åtminstone en åsikt. Även om jag inte håller med dem så har de ett eget tänk. En egen vilja. Förvisso skulle det vara skönt, kanske, om folk lite oftare tycker som jag men det är ju enkom för att jag, utifrån mitt perspektiv, tycker att jag "alltid tycker" rätt.

Så istället för att irritera er på någon som inte tycker som ni en speciell fråga eller ett samtalsämne, föreställ er alternativet. En värld där alla är stöpta i samma form, samma tänk, samma åsiktssfär. Hur kul skulle världen bli då?

Var rädda om er där ute. Alla ni unika och speciella människor!

Woffes version av 300, snart i en blogg nära dig

Mitt 299:e blogginlägg. Jag är glödhet! Typ.

Hade tänkt blogga till om en speciell sak som skedde ganska exakt 23:52 lördag kväll. Dock strejkar verktyget för att lägga upp bilder just nu så jag avvaktar till imorgon. Om jag nu minns vad det va jag skulle blogga om.

Hockeyträningen ikväll gick riktigt bra. Åtminstone för mig själv. Det var första träningen sedan typ i april förra året som jag kände mig 100%. Orkade mycket, presterade mer än tidigare. Vad det innebär i verkligheten och i jämförelse med andra hockeyspelare, ja det låter jag vara osagt.

En kvällsmacka får det nu bli och sedan bums i säng. En mödosam dag på jobbet väntar imorgon. Sov gott Sverige!

Stress utan orsak?

Upphov till stress?

En utav kvällsblaskorna har idag en 44-årig kvinna från Limhamn i blickfånget. Hon har blivit sönderstressad utav Facebook påstår hon. Min undran är : Är detta en grund för att känna sig stressad och pressad?

Enligt kvinnan känner hon stor press & stress att ha lika många kompisar/vänner som vissa utav hennes kontakter på FB har. *suck* Helt ärligt. Är man 44 år och måste tävla om vem som har flest kompisar så är man inte riktigt helt rätt gängad där uppe. Känns som en indian eller två lämnat kanoten.

Till att börja med så har de flesta som har över 50 kompisar/kontakter lagt till folk som de känner på ett eller annat sätt, inte nödvändigtvis att de verkligen är en kompis eller vän. Personligen är jag uppe i över 130 personer nu och erkänner villigt att många utav dem är personer som jag har mycket liten eller ingen kontakt med idag. De är ju tillagda för att man lättare ska kunna hålla kontakten med varandra ev i framtiden. Uppdatera sig på vad som hänt i respektives liv osv.

Sedan beror det väl faktiskt på hur aktiv man är i livet i sig. Har du t ex lagidrottat är chansen stor att många fd lagkamrater är med på FB. Jobbat i ett yrke där man är flera hundra personer. Ja, då har du ju vips ca 30 kontakter bara där. Är du med i någon kulturell förening eller dylikt, ja där tillkommer några till. Osv osv osv.

Att tävla i antalet vänner/kompisar är enkom patetiskt och löjligt. Att dessutom vara över 40 bast och känna så gör saken än värre. Trodde man mognade på ålderns höst.

Till damen i Limhamn säger jag bara : Var glad för de vänner/kompisar du har i det verkliga livet. Hellre två-fem riktigt bra vänner än tio kompisar där kontakten är ytlig. Cybervänner i all ära men det är trots alla IRL vi lever större delen av vårat liv. Gör det oftare istället så ska du se att allting känns mycket roligare. Om inte annat, börja lagidrotta, gå med i en teatergrupp eller byt till en arbetsplats med flera tusen anställda. Vem vet, kanske du kommer upp i 500 vänner på FB innan du vet ordet av.

Trafikvett - av alla inblandade

"Vanligt" scenario i trafiken.

Ovanstående bild är inte helt ovanlig i trafiksverige idag. Vilken kategori av trafikant som skall hållas skyldig går att debattera om.

Jag sällar mig till två av kategorierna. Bilförare och gångtrafikant. Har ingen cykel. Det som är påtagligt i trafiken är omedvetenheten om andras närvaro. Att sitta i en bil och vara ouppmärksam är oftast ingen större risk. Såvida du inte kolliderar med en lastbil förstås. Att som gång- eller cykeltrafikant vara ouppmärksam kan få katastrofala följder.

När jag kör bilen så svär jag ofta åt cyklister och fotfolk. De verkar ha noll koll på att en plåtlåda på 1,5 ton kan krossa dem totalt och dessutom ha noll koll på att en bil inte stannar på 1½ meter. Kör man i tättbebyggt område kör man sällan snabbare än 30 kmh, möjligtvis 50 kmh om det tillåts. Självklart låter jag blicken röra sig från höger till vänster och tillbaka hela tiden för att upptäcka ev gångtrafikant som vill gå över oövervakat gångställe. I 95% av fallen stannar jag. Är personen ifråga fortfarande några meter ifrån övergångsstället hinner jag oftast passera.

Däremot är det helt omöjligt att hålla reda på folk som formligen rusar ut på övergångsstället. Utan att kolla sig för, utan att ens tänka tanken att en bil kanske inte hinner stanna. Kvinnor med barnvagn är nästan värst. "Jag har barn, jag går före allting annat." Jo, det måhända. Men snälla människor. Tänk efter lite innan den attityden tar över helt. En bil är en bil. Hård och kall. En människa är en människa. Mjuk och varm. Vem tror du far mest illa om ni stöter ihop?

Det går inte att ha den attityden gentemot bilar och dess förare. Jag tror det är en rätt klen tröst att få ut skadestånd eller sätta en person i fängelse när man är invalidiserad för resten av livet, alternativt begravt sitt barn.

Jag ser dock att många av de bilburna spelar ett farligt spel där de chansar på att hinna över innan personerna på övergångsstället börjat passera. Eller skiter i att stanna vilket för mig är att leka med andras liv. Det handlar om en symbios. Ett samarbete mellan bilförare och gångtrafikant. Allt som oftast visar jag tydligen med en handgest att de kan gå över utan att riskera livet och oftast får man ett tack tillbaka via handen eller huvudnick. I detta scenario är alla vinnare.

Värst av de tre trafikantarterna är helt klart cyklisterna. De som tror att cykeln skyddar dem mot bilar och som tror att de klarar sig oskadda även vid kollision med gångtrafikant. De kör som idioter och låter enkom de regler som passar dem spela in. Kör de bland bilar skiter de fullkomligt i rödljusen, då gäller de inte. Kör de på trottoaren sicksackar de bland fotfolket och kör gärna mot rött även på övergångsställen. Cyklister är verkligen det svarta fåret i trafiken.

Har sett så oerhört många incidenter där cyklister varit orsaken till kollision. Mycket sällan behöver de stå till ansvar för sina handlingar. Mer oansvariga människor får man leta efter. Bristen på respekt för fotgängare eller bilförare är påtaglig. Dessutom i det hopplösa modet cykelbyxor och i vissa fall hjälmar så töntiga att de inte ens skulle kunna skänkas bort.

Cyklar måhända är miljövänliga, men dess förare är bland de oansvarigaste grupperna i detta samhälle.

Den ultimata synen

Beertub! Tänk om denna syn kunde möta en oftare...

Det vore oneklingen trevligt om badkaret kunde se ut så här mer frekvent. Tror fotot är från min 30-års fest. Bärs är gott. Bärs är som vatten fast inte lika nödvändigt.

Har haft en lugn och skön kväll. Inte gjort något speciellt egentligen. Bara softat. Arbetsveckan tog det mesta av energin faktiskt.

Har druckit några öl och mest njutit utav lugnet. Härligt. Just det, ett glas vin slank ned också till salamin och brieosten. Ljuvligt gott. En helg framför mig med inga måsten, det kan inte bli bättre.

Hittade en hel del att blogga om i tidningarna idag men har inte ork och energi just nu. Återkommer. Sweet dreams...

Kvällen då alla vek ned sig

Jag är sjukt irriterad, frustrerad och besviken när jag nu plonkar bokstäver i detta blogginlägg. Sitter och tröstar mig med en Staropramen Granát (uttalas Granaa för er som undrar).

Matchen ikväll gick milt sagt åt helvete. Jag tänker inte ens nämna resultatet, så illa var det. Går ändå att finna på klubbens hemsida. Förvisso kom jag undan med en assist men vad f-n spelar det för roll när vi torskar som vi gör. I skrivande stund har jag då rakt ingen lust att spela match igen på söndag. Dessutom mot seriens bästa lag.

Spelar vi som ikväll kommer det sluta tresiffrigt i segermarginal. Tur att jag har lite drygt 56 timmar kvar att ladda på.

Tappade lusten till allt. Att arbeta imorrn känns enkom jobbigt. Hoppas sömn ger mig energi nog. Ja, jag vet att många anser att sport endast är en lek. Till er säger jag bara : Försvinn!
Sport är känslor. Sport är engagemang. Sport är svett. Sport är tårar. Sport är glädje. Sport är social samvaro. Sport är allt vi älskar att älska och älskar att hata.

En kille i laget hade dessutom lyckats tappa bort bilnyckeln så jag fick köra honom hem till Sumpan för att hämta extranycklarna. Stackars sate. En olycka till återstår innan han kan känna sig säker.

Nu skiter jag i världen för idag. Sängen kallar.

Snabba Cash och Svensk Maffia

Två mycket bra böcker. Rekommenderas.

Har under förra veckan läst ovanstående böcker. Båda bra på sitt sätt. Jens Lapidus Snabba Cash är en kriminalroman som utspelar sig i Stockholms undre värld. Vi får följa tre stycken personer, alla med olika bakgrund men med samma mål. Pengar!

Den är bra skriven även om en del av skriftspråket lämnar mer att önska. Åh då talar jag inte om talspråket av personerna i boken. Boken känns geniun och att Lapidus gjort research tvivlar jag inte på. Hans beskrivning av livet kring Stureplan (där en av huvudpersonerna, JW, hänger trots att han varken är rik eller har fin bakgrund) känns klockren på många sätt, likväl som hans beskrivning av förorten. I detta fall Sollentuna och den berömda Malmvägen. Personen med den bakgrunden är den unga invandraren Jorge som vi får följa parallellt med de andra huvudpersonerna.

Den tredje personen är torpeden och medlemmen i den jugoslaviska maffian, Mrado. Ett muskelpaket som inte tvekar en sekund på att slå in pannbenet på någon.

Deras historier flätas ihop under bokens gång och slutet känns tyvärr lite för uppenbart. Att slutscenen skulle bli något liknande som den är listade jag ut innan halva boken var läst. Den är dock klart läsvärd ändå och har flera korrekta (som jag ser det) skildringar från olika samhällsklasser. Precis som titeln hintar om så är det pengar som hägrar.

Svenska Maffia (av Lasse Weirup och Matti Larsson) är intressant på helt annat sätt. Det är en dokumentär i bokformat. Visst, man ska inte svälja allt som står i boken säkerligen men tvivlar inte på att de gjort grundlig research innan de plitade bläck på papperet.

Boken beskriver de kriminella gängen som existerar/existerade i Sverige. Från Malmö till Luleå. Vi får göra oss bekant med Hells Angels, Bandidos, Original Gangsters, Naserligan, jugoslaviska maffian m fl. Den är skriven ur ett journalistiskt perspektiv skall påpekas. Flera intervjuer med toppmän inom de olika organisationerna. (För övrigt med Denho Acar, ledare för OG, som intervjuades igår på Uppdrag Granskning.)

Vissa saker spekuleras det enbart i och det beror naturligtvis på att organisationerna inte kan vara hur öppna som helst. Den är dock ruggigt faktaspäckad och med mycket intressanta händelser inom svensk kriminalhistoria. Läs den!

Båda böckerna rekommenderas varmt. Jag kunde inte sluta läsa dem på kvällarna/nätterna så under förra veckan blev det inte mycket till sömn inte.

Nej, dags att laga mat. Har match ikväll och behöver energi inför den.

Kvinnor med hund smartare än andra kvinnor?

En bild på en valp av rasen Hovawart.

Enligt en artikel i Stockholm City idag så är kvinnor med hund smartare, attraktivare och populärare än andra kvinnor. Detta enligt rubriken och ingressen åtminstone. Läser man vidare visar det sig dock att man gjort en studie där kvinnor med hund observerats av andra personer för att sedan observeras utan hund.

Tydligen så uppfattas kvinnor med en hund vid sin sida som intelligentare, snyggare och socialare. En studie är alltid en studie men det är ju tur att det bara är uppfattningen som är sådan och att det inte är ett faktum. Ställer mig dock ytterst tveksam till studien.

Jag va tillsammans med en hundmänniska i lite över 1½ år och kan inte påstå att hon var något av ovanstående. Inte det motsatta heller dock. Vad jag däremot kan konstatera är att hundmänniskor är ett släkte för sig och de gånger jag följde med på hundträffar (träning eller korning mm) så blev jag förskräckt vilka inskränkta och osociala personer det fanns. I majoritet dessutom. (Fd flickvännen räknas inte in i den kategorin vill jag påpeka.)

Det räcker med att säga Paris Hilton och hennes lilla fjanthund så förstår ni att hela studien faller slätt meddetsamma.

Dildobomben

Bomb? Dildo?

Jag vet inte jag men nog känns det som om jag skulle kunna klara av att se skillnad på en dildo och på en bomb. Det gjorde inte en fastighetsskötare i Göteborg. Tycker mest synd om hans eventuella flickvän/sambo/fru. Eller det kanske man inte ska göra. Hon kan ju lattja med dildon framför ögonen på honom utan att han fattar vad det är.

Blå Pärlan är hemma igen

Har nog aldrig sett en kille med sådant stort leende när han räckt över en sådan vidrig nota någon gång tidigare. Han var som en j..la sol bakom disken. Hade lust att sträcka mig över den och lappa till han så han vakna på stenåldern.

Fast, han var trevlig och gick igenom precis vad de gjort med bilen och varför. Verkar legitimt men eftersom jag inte legat och kravlat för att kika på underredet så kan jag egentligen inte uttala mig. Man känner sig så maktlös i dessa situationer för de skulle kunna säga vad f-n som helst och jag skulle svälja det. Olika bildelar kan jag men funktion och när de är trasiga kan vara desto svårare att avgöra.

Räckte fram kortet och bad om honom slå in siffrorna för summan. Försiktigt och utan att jag såg det. Hade nästan svårt att signera slippen. Var dock så illa tvungen. Bilen spann som en katt när jag startade den. Blå Pärlan var tillbaka!

Blev klar lite snabbare än väntat så jag åkte hem och bytte om innan klipptiden hos frissan. Väl där satt ett välbekant ansikte i soffan och väntade. Jocke. Vi gick i parallelklass i gymnasiet men spelade fotboll tillsammans i AIK innan dess. Trevlig prick.

Vi uppdaterade oss på varandra lite snabbt innan det var dags att inta varsinn stol. Klippningen gick snabbt och smidigt. Var hemma inom 40 minuter ca.

Resterande del av kvällen är inte mycket att skriva om, så jag låter bli.

Imorgon väntar en sjyst dag. Eller dagen vet jag förvisso inte men vi har hockeymatch till kvällen och det ser jag fram emot. Tjipp!

Soon to be married

Tryffelgrisen Carmen.

Jag har en vän som kallas Nyffe (se bilden nedan). Vid något tillfälle kallade jag honom för TryffelNyffe och det hänger kvar. Nu har han äntligen funnit sin framtida maka, TryffelCarmen!

Grattis! Väntar på inbjudan till bröllopet...

Vad är väl en bal på slottet...

Nyffe & Woffe grillar under SRF-07

Bilden symboliserar det jag längtar till just nu. Sweden Rock Festival 2008. Vilket drag det kommer bli. Hela min kropp skriker efter att få åka på SRF. Vi hade ett perfekt hus som vi lånat av en lokal förmåga. Avståndet till festivalområdet var 4-5 minuters gångväg. Nåväl, snart är det juni och då är vi där igen. Hela ligan!

Dagen har varit varit kontrastfylld. Från lyckan att ha fått ut en ny x-box360 och nya fina skinnhandskar till vetskapen om att jag imorgon ska behöva punga ut med över 10.000:- för att hämta ut bilen. Till att återigen bli glad när det verkar som om min nya box faktiskt fungerar. Inväntar med spänning morgondagen. Vad kan den innehålla för kontraster tro? God natt!

Saabla jävla bilskrälle!

Vem vill ha skiten?!

Bilverkstaden ringde för någon timme sedan. Jag har suttit i apati sedan dess. Det var inte bara ett fel, eller två fel på den. Det var minst tre. Blå Pärlan (fast nu får den heta Blue f*cking junk!) har varit en trogen transportpartner de senaste två åren men nu börjar jag på allvar fundera på byte av bil.

Utöver att vänster bromsskiva fram var helt slut så var en platta baktill sönderrostad och den behöver bytas. Som om det inte vore nog hade den sönderrostade plattan av haft sönder del av avgasrörsupphängningen så hela partiet behövde bytas. *SUCK* *FUCK*

10½ papp vill de ha. Förbannade blodsugare. Inte för att jag inte har råd, känns bara som en totalt onödig utgift. Den skall ta mig från punkt a till punkt b, helst med hockeytrunk och klubbor. That´s it! Men nej då. Skatt, trängselskatt, försäkring, reparationer + f-n och hans moster.

Nu går jag ide. Hej då!

Dagens lunchskvaller

Nu har jag fått ytterliggare en ny...

Åkte iväg på lunchen för att lämna in min xbox360 som dömts ut med sjukdomen Ring of Death. Till min stora glädje var de lika trötta och förtvivlade på boxen (eller mig kanske) att de nu gav mig en sprojlans ny som är lyxigare än den jag köpte. HDMI-utgång bl a. Hyvens!

På vägen tillbaka till jobbet var humöret på topp och av bara farten införskaffade jag två par skinnhandskar till det blygsamma priset av 500 spänn.

Till min stora sorg vill Björn inte alls figurera på bild i denna blogg. Fast jag tror två bilder får räcka för ett bra tag framöver så han behöver inte oroa sig.

Till sist. Införskaffade Dafgårds nya Kantarellasagne igår. Jag är en sådan person som "måste" testa allting som är nytt. Åtminstone produkter jag tycker verkar goda. Blev enormt besviken då den smakade som den vanliga lasagnen. De kan inte ha haft i en enda kantarell i den asken jag fick. Frågan är om detta ärende ska bli en ny xbox-historia...

Nytt sammanträffande?

Klockan är 9.05 den 15/1-08. Antalet besökare står på 1984. Min lillebror, Kevin, är född 1984. Sammanträffande? Slumpen? Ödet?

Ja, säg det.

Lämnade in bilen nu på morgonen och väntar samtal från dem för kostnadsbild. Som vanligt, förlåt, som alltid försöker de få upp priset genom meningslösa servicenivåer. När jag bokade servicen specificerade jag att detta är 6-års servicen för mig, inte 11000 mil som var alternativet när jag från början bokade tid via internet.

De utgår tydligen ifrån att genomsnittsföraren kör 1700-1800 mil/år, vilket jag inte gör. Förklarade detta noga för att de inte skulle få för sig att byta drivrem vilket är en dyr affär. Dessutom byttes den i somras när bilen havererade i Sölvesborg under Sweden Rock Festival.

Nu försökte de få mig att ta 9000 mila servicen som låg en tusenlapp dyrare än 8000 mil. Nej sa jag, varför göra den nu när jag ändå ska lämna in den om 11 månader igen? Det hade han inget svar på. Däremot har vänster frambroms låtit illavarslande och antingen är det bromsklotsen eller bromsskivan. Kostnadsskillnaden är ca 2000:- så jag hoppas på det förstnämnda. Ska vi gissa på att de säger att det är bromsskivan? Någon som sätter emot?

När jag ändå håller på...

Steffi och Björn åtskilliga timmar efter de skurit upp tårtan.

Björn ville ha bilder och bilder ska han få. Tror jag endast ska lägga upp bilder på honom eller Steffi. Vad tror ni? Jag har åtskilliga bilder. Från bröllopet. Kräftskiva. I andra sammanhang. Kom på att jag lovat dem en cd med alla bilder från bröllopet, ska nog ta och ordna det inom kort.

Sammanträffande? Slump? Ödet?

Precis i skrivande stund, klockan 00:22 den 15/1-08 har jag haft 1975 besökare på denna blogg. Jag är född 1975. Undra om det är ödet? Eller var det slumpen? Eller bara ett sådant där sammanträffande som sker ibland? Lär jag aldrig få veta.

Är mör och trött efter träningen. Skönt. Det blir rätt intensivt med hockeyn den närmaste tiden. Jag har inget emot dock. Finns inget roligare.

Imorgon bitti ska jag lämna in bilen. Inte lika roligt. Kommer kosta åtskilliga tusenlappar. Känns så bortkastat att behöva betala än mer för bilskrället. (Fast det är inget skrälle, den har tjänat mig väl.) Ska bli "spännande" att se vad notan hamnar på.

God natt!

På begäran av Björn

Steffi och Björn skär i bröllopstårtan.

Björn är en trogen läsare av denna blogg och kom med den konstruktiva kritiken att det skulle vara roligt och mer läsvärt om jag hade fler bilder i bloggen. Så Björn, enkom för dig är nu denna bild förevigad i bloggen. Slit med hälsan.

Dagens överraskning

Även detta blogginlägg kommer initialt från Metro. Jag blev klart överraskad. Positivt överraskad.

En fd skolkamrat som stoltserar på sidan 6, Metrointervjuen. Killen på bilden känner jag igen direkt. Vi har inte setts på typ 4 år och då under onyktra förhållanden på krogen. Jag tog hans nummer och skulle ringa några dagar efter. Tyvärr visade det sig att jag inte sparat numret som jag trodde. Typisk fyllegrej.

Hur som. Hassan Loo Sattarvandi heter killen och vi träffade på varandra under gymnasiet. En av hans barndomskompisar gick i min klass, vi hade spelat fotboll ihop under pojkåren. Hassan och jag umgicks i samma kretsar under gymnasiet och lärde känna varandra relativt väl. Vi umgicks förvisso inte på tu man hand på något sätt men det var ofta utgångar och kortspel. Vi spelade ihop i fotbollslaget i Skol-DM för övrigt.

Jag såg alltid Hassan som en liten spjuver. Han hade en skön humor och man visste aldrig riktigt vart man hade honom. Lojal som få var han i alla fall.

Han har nu släppt sin debutbok. "Still" heter den. Den handlar om området han växt upp i. Det beryktade Hagalund. Detta område har många namn. Blue Hill. Blåkulla. Solnaslummen etc. Ska självklart läsa hans bok, ser fram emot det.

Alltid kul när någon man känner/känt gör sig ett namn. Att just Hassan skulle skriva en bok trodde jag dock aldrig. Inte för att jag någonsin klassat honom som obildad eller dålig på att skriva, det passar bara inte ihop med den person jag kände Hassan som under gymnasiet. En klart positiv överraskning. Grattis Hassan!

Män är smartare än kvinnor

Dagens asflabb alla kategorier fick jag när jag bläddrade igenom Metro på vägen hem. Kom till delen Insändare och under inskickade sms (sådana som skickar in tyckesmål till tidigare insändare) fanns denna skrattsalva till inskick.

Kvinnor är inte lika smarta
Allt det här snacket om jämdställdhet. Kvinnor är klenare och inte lika smarta. Man får den lön man förkänar.
Smart stark snickare

Jag dubbelvek mig av skratt när jag läste det. Till slut sprutade tårarna om mig och folk runtomkring som först var lätt skrämda började småle och till slut någon som började skratta åt att jag skrattade så in i vassen. De tror säkert att det var Elvis jag skrattade åt. Om de bara vetat.

Alltså, här kämpar jag för att män ska klassas som lika smarta som kvinnor och så kommer det pulver som Smart stark snickare och tar mig tillbaka till ruta ett. Det måhända att du är stark snickarn, men smart? Du får säkert MER än du FÖRKÄNAR. Vilket nöt.

Åldersdiskriminering!

"Bör ENDAST läsas av män över 40 år" lyder rubriken på reklambladet som ramlade in genom brevlådan igår. "Käre man, gläd dig!" fortsätter den.

Hm, vågar jag läsa den även om jag inte fyllt 40 tänkte jag för mig själv. Ja vad f-n, jag chansar.

M plus heter produkten. Den visar sig vara, efter noggrann genomläsning, vara ett naturmedel med Viagraegenskaper. Blir nästan lite putt när jag som 40- inte är ämnad att använda preparatet. Åldersdiskriminering! skrek det inombords.

Det går att prenumerera på produkten och man får första månaden gratis. Är man 101% nöjd (observera inte 100% utan 101%) så kan man bara låta abonnemanget löpa på och få nya tabletter en gång/månad.

Innehållet i tabletterna är specialiserat för män står det. Rosenrot, frukbarhetsvitaminet E, luktfri vitlök (?), selen och vitamin B6. Jaha ja. Låter ju oerhört lockande.

Bästa meningen kommer dock mot slutet i reklambladet. "Föreställ dig tillfredställelsen det kommer att ge dig och din partner(s)." Haha, de vill inte att man är monogam direkt.

Ja ja, jag får väl vänta 6½ år till innan jag kan beställa några tabletter. Om jag nu någonsin kommer få behov utav det. Har det mig veteligen inte för närvarande i alla fall men jag har å andra sidan inte haft sex på, *tänker*, deprimerande lång tid sen senast. F-n, nu får jag köpa tabletter för depression istället. Undra om samma företag har abonnemang för sådana piller också?

Liten solskenshistoria

Jag är definitivt inte en utav de största anhängarna till USA eller många av deras invånares inställning till livet och omvärlden.

Däremot finns det små solskenshistorier även i detta land. Fick en länk av en vän om en autistisk kille. Det är inte långt ifrån att jag fick glädjetårar i ögonen när jag såg denna video.

Jason Mcelwain

Glädjen bland övriga spelare och publiken ger mig gåshud.

Ring of death

En ganska behaglig söndag lider mot sitt slut. Vaknade runt 11-tiden efter vad som måste ha varit min första natt med åtta timmars sömn på mycket mycket länge.

Morgonkaffet smakade sådär härligt som det bara gör vissa morgnar. Förväntningarna inför att få sätta igång x-boxen som varit hos verkstaden i nästan tre månader var stor. Kunde inte bärga mig efter några sippar på kaffet.

Slog på kanalen där den välbekanta x-box loggan skulle komma upp. Nada, zipp, nothing. Svart. Tomt. Vad f-n! Var min första tanke. Kollade alla sladdar. De satt där de skulle. Tre utav fyra ikoner på framsidan blinkade rött. Varningslamporna i huvudet tändes direkt. Slog i manualen. Två tända ikoner var ett problem, fyra tända ikoner var ett annat. Men tre då?!!!!

Internet kan vara ens bästa vän emellanåt och jag surfade snabbt på "three red flashing lights x-box360". Svar fanns på svenska och det var nedslående. Hela boxen är kaputt. Lämna in för lagning. *SUCK* Ring of death kallas det och är tydligen ett välkänt uttryck i x-box kretsar. Jag vill definitivt inte bekanta mig med uttrycket.

Jag vet faktiskt inte om jag ska skratta eller gråta. Tror dock jag skrattade faktiskt för det är så patetiskt illa. Jag fick ju t o m en ny box så det borde verkligen inte vara några problem med den. Ska ringa stället imorgon och utvärdera läget. Börjar lukta pengarna tillbaka och så skiter jag i det sedan. Orkar inte mera.

Att gå på AIK - Bofors var inte upplyftande direkt. AIK spelade sämre än de gjort någon gång tidigare under säsongen och förlorade rättvist med 0-3. Publiken inklusive mig själv buade mot slutet. Det är en sak att förlora mot ett bättre spelande lag, som Leksand i veckan innan, men att inte ens försöka vinna är att gå över gränsen för vad en trogen supporter kan ta.

Ingen vilja, inget go, ingen som ens försökte lyfta sig över sin mediokra nivå de höll. Skämmes ta mig fan!

När man tror att ingen har det värre än man själv har så kan man alltid surfa in på kvällsblaskornas nätupplagor. Genast får man proportion på sina egna problem. "Kerstin 69, - Jag hittade en mask i ägget. Det var det äckligaste jag varit med om". Kerstin du får ursäkta men om en mask i ett ägg är det äckligaste du varit med om så skulle jag allvarligt fundera över vad du sett och gjort med ditt 69-åriga liv.

Rapport från Rimbo

Så var jag hemma igen. Skönt. En händelserik dag är snart till ända.

De flesta i laget samlades nere vid Hanson Dome för att tränga ihop oss i färre bilar. Vi lyckades typ skära ned antalet med två. Bra jobbat killar.

Turen till Rimbo gick snabbare än vad jag mindes från förra resan. Ca 4o minuter. Det är lite lyxigt att spela på landsbygden faktiskt. Kiosk alltid öppen, vänliga personal och vi blir mottagna kungligt. Dessutom isvärmning! Hur ofta händer det annars? Typ aldrig.

Matchen gick sisådär. Resultatmässigt förlust med 0-2. Spelmässigt? Vi var nog värda oavgjort, minst. Till skillnad från många andra matcher denna säsong spelade vi som ett lag och riktigt bra dessutom. Alla kämpade för varandra och framförallt, stod upp för varandra på isen.

Vi hade många chanser att göra mål men puckuslingen ville bara inte in. Deras två mål var riktiga skitmål. Speciellt det första som tog i arsel på en av våra backar och gick i mål. Domarna var riktigt bra sina unga ålder till trots. Huvuddomaren var bara 20 bast. Hans två assisterande säkerligen tre-fyra år yngre. De skötte det med bravur dock och fick välförtjänt ros efter matchen.

Personligen var det min första seriematch denna säsong. Det kändes. Blev trött rätt snabbt. Jag och min backkollega skötte oss dock bra tillsammans och med lite röta så hade två av mina skott styrts i mål och inte tätt utanför. Det var härligt att spela match igen!

Efteråt var vi ett gäng som drog till Max i Solna och käkade. Körde hem backkollegan i stan och sedan direkt hem. Två tjejer i mitten på tonåren stod utanför porten och rökte när jag kom hem. Hockeytrunk och klubbor var tydligen intressant och jag bad dem öppna porten åt mig. Jag frågade om de var på fest och det var de ju. De frågade om jag ville komma dit men jag avböjde. Har inget emot unga människor men att festa med folk hälften så gamla som en själv är nog inte riktigt min melodi.

Sitter med en öl här nu istället. Jisses vad gott. Har ett nyinköpt rödvin jag skulle vilja prova ett glas utav dessutom.
Ska snickra ihop statistiken och eventuellt skriva matchreferat. Sedan blir det sängen och kolla på NHL tror jag allt. Det är ungefär vad jag har energi till.

Tack för er uppmärksamhet och godnatt!

Effektiva Woffe

Idag har jag varit effektiv och verksam. Vaknade runt nio ca. Lagom utvilad. Började planera dagen.

Drog mig i sängen till framåt tio, steg sedan upp och gjorde frukost. Vid elvatiden var jag redo för att bege mig ut på bygden. Åkte och tankade, soppa går alltid åt. Därefter bar det iväg till Sumpan och bolaget där. Oroväckande stod det två polisbilar utanför och poliserna stoppade alla bilar.

Jag gick in på Systemet och handlade in lite starka drycker. In på ICA bredvid och köpte en grej till eftermiddagens matintag. Mycket riktigt blev jag stoppad av snuten. Det var en tjej som i mitt sittande tillstånd verkade vara upp emot 180cm lång. Stor som i vältränad och dessutom snygg. Tänkte att jag skulle jag någonsin bli påbultad av snuten skulle jag välja henne. Kunde jag åtminstone säga att jag åkt på däng av Sveriges snyggaste snut.

Till skillnad från när jag och lillbrorsan åkte fast på vägen hem från Göteborg och Metaltown i somras var jag inte nervös. Denna gång hade jag inte krökat dagen innan och jag körde inte för fort. Blåstestet gick utmärkt och med ett bländade leende skickade hon iväg mig. Jag fånlog tillbaka. Åkte inte en meter. "Du kan åka nu" upprepade hon sig. Oj, tog mina ögon ifrån henne och rodnade en smula. Drog iväg till Webhallen några hundra meter bort.

Inhandlade färgpatron, dvd-skivor och fodral. Snabb som vinden drog jag över till ICA Maxi. Köpte en stock snus. 260:- endast. Blev överraskad då en dosa portionssnus nu ligger på 40:- ca. Billigt.

Snabbt därifrån och vidare till söder. Äntligen var min xbox-360 klar! De har haft den i nästan tre månader. Lite obehag kände jag då kvittot var borta. Hade dock förberett mig med uttag från nätet att jag betalat dem xxxx:- i juni. Det var inga problem. Jag fick en helt ny box. Drog mig hemåt igen. Hemma runt 13-tiden. På mindre än två timmar hann jag med fler ärenden än under hela förra veckan typ.

Ska strax äta. Vi har match mot Rimbo ikväll. På bortaplan. Det är en resa på runt en timme det. Men, det är match! Jag har inte spelat seriematch sedan i februari förra året. Har ju inte kunnat pga operationen. Är inte i matchform men kul ska det bli. Lär inte vara hemma förrän runt 22-tiden ikväll. Fast det gör inget. Jag har ingen tid att passa.

Nu får ni klara er själva. Gör något vettigt med er tid. Ha en skön lördag!

Sömnapné och snarkningar

Det är mycket nu. På ett bra sätt. I brevlådan igår när jag kom hem låg ett brev från FysiologLab som utför testerna på mig gällande sömnapnén. Det var glädjande besked.

Det började redan i mars/april förra året då jag var där och testade mig. Resultaten var nedslående. Snarkade som besatt och lät som en motorsåg på nätterna. Inte bra för hälsan i längden. Vad värre var att jag diagnostiserades med sömnapné av medelgrad. Sömnapné för er som inte känner till det är andningsuppehåll. Andningsuppehåll under sömnen anstränger många av kroppens organ, speciellt hjärtat och lungorna.

Därefter blev det tandläkaren för att få mig en nattskena som skulle skjuta ut underkäken lite för att på så sätt underlätta andningen. Jag hatade mojängen redan från början. Använde den knappt och hoppades på ÖNH-kliniken (Öron, Näsa, Hals) på Sophiahemmet istället. Där konstaterade de snabbt att mina halsmandlar var bra mycket större än hos medelsvensson och även min gomspene. Operation bokades.

Den har ni kunnat följa i bloggen, mer än ni velat säkert. Den var dock lyckad ur hänseendet att jag hade mindre "skrot" i halsen som påverkade syreintaget. Dock har jag inte kunnat veta om operationen varit lyckad för min framtida hälsa.

Gjorde två nya tester denna vecka. En med nattskenan och en utan. Trodde förstås att läkaren skulle höra av sig muntligen men av det brev jag fått så konstateras att min sömnapné mildrats ordentligt. Har dock inte förstått hur mycket, svårt att avläsa siffrorna. Snarkningen har i det närmaste upphört och även den mildrats. Det känns SÅ SKÖNT! Dock ska jag ringa läkaren på måndag och få utförlig information.

Kan inte påstå att jag direkt känt mig mer utvilad sedan operationen men den första månaden efter var jag ju svullen efter ingreppet och därefter följde jul- och nyårsledigheten där jag inte behövt kliva upp enligt vardagsrutinerna. Därav har veckan som gått varit ett "bakslag" då jag snittat 3,5-4 timmars sömn/natt. Har konstigt nog inte känt mig särskilt trött dock.

Sov helt ok inatt. Fick i alla fall runt 6-6,5 timmars sömn. Nu återstår det att se om jag kan komma in i vardagsrutinerna och sova bättre och mer under vardagarna. Jag får se det som en seger på lång sikt. Det är ju inte nu som jag riskerar att dö av dåligt syreintag och snarkningar på nätterna, det är väl om ca 15-25 år. Vi får kalla det en seger så länge.

Bröst är bröst är bröst

Kvinnors bröst är ett hett ämne just nu. Eller, det har de väl alltid varit men just nu delas Sverige in i två läger. I mitt tycke bakåtsträvarna kontra framtidsvisionärerna. Allt beror väl på vilket inställning man har till det hela.

Dels har vi incidenten på ett badhus i Umeå där två unga tjejer tog av sig topless men blev utkastade. JO vill inte ta tag i saken, verkar vara för jobbigt. Dels har nu ett badhus i Sundsvall sagt att de tillåter kvinnor att vara barbröstade, så länge det inte stör någon annan dock. De vågade gå en bit men inte hela vägen.

Fick en länk av en vän igår som är intressant i sammanhanget. DN:s vett- och etikettexpert Magdalena Ribbing hade fått ett mail av en herre som undrade om det var ok att kolla in urringningen. Hans argument var att om en kvinna nu väljer att ha urringning så är det väl för att någon skall titta. Likväl som man kollar på en mans slips. Det tillhör utstyrseln.

Delar några av hans poäng. Det gjorde inte Magdalena Ribbing. Ett av hennes argument var att kvinnor har väl synliga urringningar för att de är varmare än män. Jag skrattade för mig själv och tänkte att damen fått snurren totalt.

Kollade självklart upp om det fanns belägg för hennes påstående. Både ja och nej. Kvinnor tenderar ha en halv grads högre värme i kroppen mellan ägglossningen fram till nästa menstruation. Detta är dock inget Ribbing förklarar, tror inte hon visste det ens en gång.

Ok, låt gå för att kvinnan är en halv grad varmare än män. Förklarar det fenomenet djupa urringningar hos kvinnor? Nej. Vi har dessutom olika situationer. Är det på fest/krogen eller på jobbet? Är det på krogen så tror åtminstone inte jag att det för att lufta tuttarna. Har svårt att se att de har det på jobbet av den anledningen heller.

Låt oss vara konstruktiva ett slag. Varför, om nu kvinnan inte vill att en man ska kolla in deras urringning, har de en urringning? Argument som att vissa klädesplagg ger urringning eller att det passar sig i ett sammanhang står sig slätt. Om en kvinna inte vill att en man kollar in hennes bröst så väljer hon väl ett plagg som inte framhäver dem på detta sätt. Eller? Det finns ju tusentals klädesplagg för en kvinna att välja emellan om hon INTE vill att brösten ska vara framträdande. Så varför då välja ett plagg som nästan får pattarna att svälla ut ur kreationen?

"Så dumma är inte kvinnor att de medvetet klär sig för att attrahera fysiskt" Skriver Ribbing i sitt svar. Jasså du, det gör de inte? Välkommen ned till planeten jorden och ta en studietur.

"Så du får betrakta de besvärade och urringade kvinnor du möter som praktiskt och ändamålsenligt klädda" är ett annat svar Ribbing ger. Ursäkta mig men "praktiskt och ändmålsenligt klädda"? Vilket ändamål skulle det då vara? Att matcha gardinerna på jobbet? Att smälta in bland vinglasen på krogen? Tillåt mig småle.

Om en kille tar på sig minimala Speedos på badstranden så vågar jag lova dig att det inte är för att de är sköna och smidiga. Tro mig. Om en kvinna klär sig i en badräkt som är minst två nummer för små vid bysten så är det inte för att det inte fanns några större storlekar. Tro mig. Om en kvinna väljer en dress att ha på arbetet eller krogen som visar mer än det döljer så är det inte för att lufta brösten. Tro mig.

Sedan är det rent oartigt att stirra på någon oavsett orsak. Det handlar om rent hyfs. Därom kan jag och Ribbing vara överens.

Låt oss även avdramatisera detta med bröst när jag ändå är igång. Kvinnor - kom över era bröst! Ja, det är faktiskt diskriminering att inte kvinnor får bada topless på stranden eller i badhus. Bröst är inte ett könsorgan även om det av många förknippas med sex, erotik eller annat åt den genren. Kvinnors och mäns bröst är detsamma bara att kvinnors är större (för det mesta) och att de innehåller nyttig föda för spädbarn.

Apropå det sistnämnda så är det lustigt att samma kvinna som kan ta illa åt sig om någon kollar på hennes bröst som icke-mamma, utan några som helst problem plockar ut både tutte ett och tutte två för att amma sitt barn i offentliga sammanhang. Då är det legitimt. Då är det ok. Jag vill ju helst inte se kvinnor ta fram tuttarna hur som helst och när som helst, men jag vill heller inte höra dubbelmoralen i det hela.

Jag erkänner att jag personligen är förtjust i bröst. De är alldeles förträffliga i ett speciellt sammanhang. Ja, det händer att jag kollar in en kvinnas bröst, dock diskret. Att stirra och glo gör jag dock inte. Dels för att det är oförskämt och dels för att det inte är såååå intressant. Likväl som en man eller kvinna kollar in motpartens ben, händer, ögon, mage så har männen "fördelen" att även kunna kolla in en kvinnas bröst. Jag säger inte att kvinna kollar in en mans mellanparti men nog händer det alltid. Åh skulle inte en kvinna kolla in en man vars bröst är större än genomsnittet, sk manboobs? Jo, det skulle hon med all säkerhet.

Så kan vi inte bara fira skillnaderna mellan könen och avdramatisera bröstdiskussionen? Känns förlegat, tröttsamt och med en hel del dubbelmoral i grund och botten.

Istället kan vi väl hylla brösten? Både för dess funktion, form och utseende! Åh för att de finns i alla möjliga storlekar. Mera bröst åt folket tycker jag!

Förbannade människokropp!

Helt ärligt, vad ska sömn vara nödvändigt för? Varför skapades vi till att behöva runt 6-8 timmars dvala varje natt? Det är liksom inte förenligt med min egen kropp. Jag har inte den dygnsrytmen att det går ihop sig med att sova så mycket.

Denna vecka må ha varit extrem men räknade på t-banan in till jobbet imorse ut att jag snittat ca 4 timmars sömn/natt. Ett par dagar i rad är inga problem men efter fem dagar med ynklig utdelning på sömnfronten börjar sinne, humör och kropp säga ifrån. Vill bara få denna dag att passera illa kvickt. Inget säger dock att jag somnar tidigt ikväll för det.

Till viss del är det självpåtaget, det skall erkännas. Har läst Jens Lapidus Snabba Cash och håller nu på med Svensk Maffia. Två mycket fascinerande böcker inom samma område. En roman- och en faktabok, dock går båda i kriminalitetens tecken. Kan inte sluta läsa. Helt begeistrad. Samtidigt blir jag inte trött förrän runt två-tre på natten, om ens då.

Läste igenom mitt blogginlägg från inatt. Dramatiskt värre. Fast jag står fast vid det. Speciellt i dessa dagar när tålamodet testas vareviga dag. Känner dock att jag måste tillägga att jag faktiskt slipper ha hand om ekonomin och övningarna på träningarna. Jag förstår om ordet delegera kommer upp i läsarnas huvuden.

Problemet är att vissa saker inte går att delegera för då tappar jag kontrollen över allting och det går inte som GM. Dessutom finns det bara två personer som jag vet är tillräckligt bevandrade i svenska språket att de t ex kan skriva matchrapporterna. Ytta har dock redan gjort det i många år och Nyffe skulle inte skriva en rad som matchreferat om så livet hängde på det. Dessutom behöver jag matchrapporterna för att se till att statistiken blir gjord, både på nätet och vid sidan om.

Nåja. Bara ca sju timmar kvar innan veckan är klar rent yrkesmässigt. Imorgon går färden till Rimbo för Hansonbröderna. Match. Kl 18:00 i en håla som gett inavel ett ansikte. Fast det är ju hockey och det är match. Roligare än så blir det inte. Återstår att se hur vi tas emot denna gång. Vid en träningsmatch för några år sedan mot just Rimbo höll vi på att bli lynchade av publiken då matchen spårat ur totalt och en av våra killar åkte runt och gjorde Fuck You-tecknet till dem på läktaren. Förväntade oss en pöbel med högafflar och facklor utan och det låg inte långt ifrån sanningen. Game on!

Jävla sandlådeförening!

Jag har insett att jag egentligen har två heltidsjobb. Att sköta mig som Mediasäljare är det minsta problemet. Att sköta Hanson Brothers är dock fanimej som att sköta ett dagis.

Förresten, hade jag varit kvinna hade jag haft tre heltidsjobb. Ni minns väl idioten som påstod att kvinnor idag har ett heltidsjobb i att bara vara kvinna. *Zzzzzz* Skulle jag stöta på den personen som skrev så i bloggen skulle jag nog f-n lappa till henne. Tröttsamma människa.

Nåväl, strunt i det nu. Åter till hockeyn. Alltså jag förstår mig inte på vissa människor. De har någon sorts aura kring sig som bara tar en massa energi av andra människor. Åsikter har de i massor, förslag på lösningar har de inga. Våran yngsta spelare är född -87, den äldsta -64. Medelåldern skulle jag tippa ligger på runt min ålder, dvs 32-33.

Ändå är det som en enda stor j..la sandlåda! Woffe! Varför ska vi öva på det här? Woffe! Varför delas laget in på olika sätt varje träning? Woffe? När är nästa fest? Woffe? När delas träningströjorna ut? Woffe! Varför kör vi denna övning? Woffe! Varför är himlen blå? Woffe! Varför har Dolly Parton stora bröst? Woffe! Är det träning ikväll trots att det regnar? Woffe! Woffe! Woffe!

Jag blir komplett j..la galen! Snart drar jag skridskoskenan över halsen på varenda jävel i laget. De förväntar sig att ALLTING ska lösas via undertecknad. Inte nog med att jag ska sköta laguttagningar, träningsuppställningar, ordna fester, ordna träningsmatcher, ringa domare och förbundet, sköta överklagningar, försäkra och licensera alla i laget (vi är snart 40 pers), se till att löper på med träningar och matcher, skriva alla matchrapporter, sköta statistik, jaga rätt på folk som sagt att de skall komma men inte dyker upp, maratontabeller å fan vet vad, torka dem i arsel och snart får jag väl passa deras barn och sätta på deras fruga för att de inte orkar göra det själva.

Bristen på inititativ i föreningen kommer troligtvis bli våran undergång. För den dagen jag inte orkar längre så har vi inte längre någon eldsjäl som är villig att ta ansvaret. Våran fd General Manager som klev åt sidan för 3-4 år sedan (fast jag hjälpt till på sidan om i kanske 7-8 år) börjar jag förstå alltmera. Men, då fanns jag tillgänglig som alternativ. Skrev matchrapporter och avlastade honom mer och mer för varje säsong. Idag finns ingen sådan eldsjäl att tillgå som reserv om jag går in i "väggen".

Det enda som jag inte sköter är hemsidan egentligen. (För övrigt hockeyvärldens coolaste och bästa hemsida. www.hansonbrothers.nu) Barndomsvännen Nyffe sköter den. Bitvis åtminstone. Det var han som skapade den och det ska han ha all cred för. Däremot är underhållet rätt uselt. Trots att vi har skapande krafter inom webdesign osv så händer det inte mycket. Kommer man med kritik inklusive förslag möts man med : Gör det själv då! Jo, om jag inte redan hade två heltidsjobb så kanske jag skulle göra det.

Jag börjar känna att energin håller på att ta slut. Tidigare har jag haft en outsinlig källa av kraft att ta hand om detta hockeylag men jag undrar nu hur länge jag orkar. Ingen förutom Ytta (fd GM) fattar hur mycket det är att ta hand om. Det är verkligen inte någon "walk in the park".

Ok, jag är trött och tjurig ikväll. Det medges. Har sovit dåligt hela veckan och droppen kom idag när fem spelare som sagt att det skall komma inte dyker upp. Inte hört av sig på något sätt för att meddela mig detta. Planeringen inför träningen går åt helvete. Får dela in femmorna så gott det går. Hör hur det muttras hos vissa. Värst är att en av målvakterna inte kommer vilket drar ned kvaliteten på träningen med 40% bara det. Spelet stämmer dessutom inte alls som det ska för mig personligen och jag blir lätt frustrerad för varje litet misstag jag gör.

Nu skiter jag i detta för ikväll. Kör säsongen ut så får jag omvärdera situationen därefter. Lämnar jag GM-posten slutar jag nog med hockeyn. Energin och glädjen är troligtvis helt borta då. Det trista är ju att Hanson Brothers är som en familj för mig. En källa till glädje, kamratskap och känslor. Jag älskar att spela med dessa grabbar, flera utav dem är goda vänner på sidan om och vi gör mycket annat tillsammans. Hanson Brothers är min andra familj, mitt andra hem. Fast som i alla hem så går det ibland inte att vara kvar. Ibland dör kärleken till en annan människa och man kan inte göra något åt det. Det är lite så det börjar kännas.

Trist att behöva gå och lägga sig med dessa känslor inom sig men jag kan inte sitta vaken hela natten och fundera på detta. Förhoppningsvis känns allting bättre imorgon. Go´natt!

J..la lantisar!

F-n vad trött jag är på folk som kommer utanför 08-området. Speciellt orten Leksand just för tillfället. Detta skulle ju vara 08:ornas år! Haja!

Det gick liksom lite åt helvete ikväll kan man säga. Torsk 2-3 mot ett gäng skoterraggare med eget knäckebröd. De hade säkert termos och stickad toppluva på sig hela bunten. Var lite svårt att se från andra sidan.

AIK gjorde en bra match, men räckte inte till mot ett bättre lag. Med bättre så menar jag inte att orten Leksand är bättre än 08. De har f-n inte en spelare från hålan de kommer ifrån. Tjecker, finnar, 08:or, grötiga skåningar och fet kanadensare i mål. Så fet att pucken fick smörjas in i vaselin för att smita in mellan valkarna och in bland nätmaskorna.

Bitter? Jag? Icke! Skulle inte komma mig för att vara bitter en sådan här kväll. Över 5500 på läktarna, mäktig stämning och glatt humör på de flesta. Jag kanske provar att byta profil helt enkelt. En hårdare, mer sarkastisk attityd. Har inte bestämt riktigt än. En annan plan är att ha två bloggar. En tyckarblogg där tonen är som ovan och en mer dagboksaktig som är som de flesta av mina tidigare inlägg. Återkommer i frågan.

Funderar på att dra en tarzan och hoppa i säng sedan. Vissa behov måste få gehör emellanåt. Det är antingen det eller fortsätta på Svensk Maffia. (Grymt intressant bok förresten.)

God natt alla 08:or! Resten kan sätta sig på en kaktus och dra en osthyvel i fejset!

Sömn - En hårdvaluta

Sömn kan definitivt vara hårdvaluta ibland. Skulle lätta kunna betala en nätt liten summa för en natts ordentlig sömn nu.

Natten som gick föregicks av samma procedur som natten innan. Fast utan skenan i munnen denna gång. Somnade jag lättare för det? Icke!

Slumrade till runt 22-tiden och var jätteglad för det. Jag var snarare överraskad att jag inte blivit sömnig tidigare med tanke på natten innan och endast runt 2½ timmes sömn. Dessvärre hade jag glömt att borsta tänderna och spänna på mig utrustningen och när väl detta var gjort så var förstås tröttheten borta. Satan!

Låg och tryckte i flera timmar innan sömnen så småningom infann sig runt 03-tiden. Kändes så typiskt. Vid mötet med läkaren imorse så konstaterande de också att första testen jag gjorde troligtvis måste göras om eftersom man helst ska sova minst fyra timmar för att resultatet ska vara pålitligt. *suck* Jag orkar verkligen inte göra om det en gång till. Förhoppningsvis så är nattens resultat så pass bra att jag inte behöver göra det. Håller verkligen tummarna för det.

Känner mig ändå oförskämt pigg just nu. Dagen är ju ung dock. Tror inte det ska bli några problem eftersom det är AIK - Leksand ikväll och det förväntas bli ett grymt drag. Ser fram emot det. Hoppas vara snubblande trött när jag kommer ikväll dock och bara rasa i säng och få runt 6-8 timmars sömn. Vore förträffligt.

Oh, lunchdags! Bye!

Test av mitt välbefinnande

Det blev aldrig riktigt tillfälle att plita ned något i bloggen igår. Tid finns väl alltid egentligen men hade nog inte riktigt energin bara. Prioriterade annat.

Dagen D startade med besök hos Aleris Fysiologlab. Denna instutition som jag för första gången kom i kontakt med under våren 2007 har kanske, eller kanske inte, förlängt mitt liv. Det kändes på intet sätt så när jag en natt i april (om jag inte missminner mig) hade slangar i näsan och en apparat på magen som skulle registrera varje liten rörelse i min kropp under natten. Puls, andning osv.

Testet gav resultatet sömnapné av medelgrad. Inte mild och inte grav, medel. Framtida skräckscenarier var ett hjärta som inte orkade längre än till 60-års åldern och bristen på kvalitetssömn tillsammans med snarkningarna kunde förkorta mitt liv avsevärt. "Lösningen" låg i att få en syreapparat med mask, skena som skulle skjuta fram underkäken och underlätta andningen och/eller operera min hals.

Skenan ordnades i början på hösten, direkt efter semestern. Kände direkt att jag inte skulle bli bästa kompis med den tingesten. Använde den några gånger men gav upp. Således sattes mina förhoppningar till att operation och borttagande av halsmandlarna (och del av gomspenen skulle det visa sig) skulle leda till förbättring. Sviterna av den operationen går att läsa om en masse i denna blogg.

Hur som haver. När jag igår morse var på Aleris för att hämta ut apparaten som jag skulle ha under natten uppstod vissa problem att ladda in mina uppgifter i grunkan. Fick hämta ut den under eftermiddagen istället. (Arbetsdagen flöt på relativt smidigt, var inte där i så många timmar heller.)

Efter hockeyträningen är jag ju sällan trött i den meningen att jag somnar lätt direkt. Med apparat och skena blev det än svårare. Med Jens Lapidus Snabba Cash svårare ändå. Det blev inte många timmars sömn inatt. Tror inte ens jag sov så många timmar som behövs för att det skall räknas som lyckat.

Lämnade emellertid in apparaten imorse och fick en annan. Blir en ny tur ikväll utan skena. Skönt, det skall gå smidigare speciellt med tanke på att jag troligen är bra mycket tröttare vid sänggåendet ikväll.

Som brukligt är vid sömnbrist så lär arbetsdagen kännas lång. Dessutom massvis att göra. Mycket som skall tas hand om efter jul- och nyårsledigheten. Nåväl, det är det jag får betalt för. Därav skall jag nu sluta detta blogginlägg, för det har jag inte betalt för.

Kalla förresten

Lite sport innan jag stänger fönstret till omvärlden förresten.

Charlotte Kalla! Herrejisses! Vilken tjej! Blir sällan stort imponerad av människor egentligen men hon har satt ett stort avtryck efter helgens Tour de Ski. Som hon KROSSADE världseliten. Den lilla 20-åriga tjej som innan veckans tävlingar började endast stått på pallen en gång (3:a) formligen utklassade alla konkurrenter. Otroligt.

Idag hade hon 40 sekunder att plocka in på ledande finskan och efter halva tävlingen hade hon släppt det till 53 sekunder. Sedan började massakern. I dryga 3,5 km var det uppförsbacke med olika lutningsgrader. Det tog halva den sträckan så var hon ikapp finskan. Någon km senare var hon bara en glimt i horisonten för den stackars grannen.

Hon vann hela Tour de Ski med nästan 40 sekunder och har utöver att ha kammat hem nästan en miljon kronor tagit ledningen i världscupen med fyra vinster i veckan. Makalöst, otroligt och snudd på overkligt. Ska inte gå när man är 20 år endast. Mellan 27-31 säger de är den åldern som en skidåkaren är som bäst. Ni fattar själva. En kvinnlig Gunde Svan på gång. Imponerad!

Desto sorgligare att mitt kära Aston Villa spöades av Man Utd i FA Cupen igår. Ännu sorgligare att Sveriges småkronor i förlängningen förlorade VM-finalen mot Kanada. På ett skitmål dessutom. De hade dessförinnan hämtat upp 0-2 i sista perioden, de spelade riktigt dåligt de två första perioderna, till 2-2 med en makalös upphämtning i tredje perioden. Jag tror uret stod på 19.22 när Sverige kvitterade i spel sex mot fem. De var dessutom bra mycket bättre än Kanada i förlängningen men en sekunds bristande uppmärksamhet gjorde att guldet för fjärde gången i rad hamnade hos kanadickerna.

Jag blev på uselt humör efter det igår kände jag. Tröstade mig med Kommissarie Lynley. Det gick sådär.

Nej, nu svamlar jag igen. Ha det!

Mitt apatiska introverta jag

Sedan fredag kväll då jag kom hem från Hovet har jag pysslat med taktiken : Ingen kontakt med omvärlden.

Ok, låt vara att det är asocialt men det är trots allt mitt liv och jag som bestämmer vad jag gör med det. Hade heller inget bestämt egentligen utöver några kansken. Bl a träffa en vän och en potentiell dejt.

Dejten hörde dock av sig med magsjuka så vi ställde in. Var inte särskilt sugen på dejt heller för den delen. Vännens samtal svarade jag inte på. Nej, det är inte en mänsklig skyldighet att vara tillgänglig via telefon, mail, msn osv. Vore en helt annan sak om jag verkligen bestämt något med någon.

Nåväl. Mer apatisk eller introvert som jag varit den senaste veckan är svårt att bli. Jag får sådana perioder emellanåt. Jag behöver på något sätt ladda batterierna och få ett tag för mig själv. Om jag sedan läser, lyssnar på musik, ser på film, spelar tv-spel eller vad helst som faller mig in så är det min ensak. (Blanda inte ihop denna blogg med något försvarstal, det är bara fritt pladder från min hjärna just i detta nu.)

Tvättstugan jag skulle haft idag sket jag i. Orkar inte. Vill inte. Måste inte. Var nere och handlade för en stund sedan och det var befriande med frisk luft. Såg en söt tjej med fin figur på snabbköpet men tror varken intresse eller ålder var rätt. Salami och brie står på menyn för kvällen.

Imorrn är det dags att slå på strömbrytaren igen. Första arbetsdagen på 2½ vecka. Den första dagen är alltid den värsta. Ser dock som sagt fram emot det. Kan inte fortsätta vara så här apatiskt handlingsförlamad. Definitivt inte apatiskt förhandlingsförlamad för redan kommande vecka kommer innebära en hel del förhandlande med kunder om årsavtal, rabatter etc.

Nu stänger jag er ute igen. Vill ha lite mer tid för mig själv. Sköt om er!

Två matcher - Två vinster

Vilka nagelbitare man fått skåda idag! (läs igår)

Det började med Sverige - Ryssland, seminfinal i Junior-VM, där Småkronorna trots bra spel hamnade i underläge efter en liten tavla av målvakten Enroth. Sverige var dock betydligt bättre än Ryssland större delen av matchen, speciellt i tredje perioden och den kommande förlängningen.

Förlängning blev det nämligen efter det att Figren kvitterat i power-play efter en snygg bortfintning av Rysslands försvar och målvakt. I förlängningen kom det förlösande 2-1 målet också ca halvägs in i perioden och denna gång var det ryssarnas keeper som inte riktigt kunde hålla ihop benskydden.

Lagom till den tredje perioden var maten färdig hemma hos Hanna, Jompa och Zack och det blev supergoda burgare på lamm- och nötfärs med ugnsstekt potatis. Då Jompa arbetar på Rydbergs har de alltid en massa "guckor" hemma. (De gör bl a röror till Max t ex.) Nu hade de en chilibearnaise och en hickorysås som ännu bara är på test. Jisses vad goda de va! Tro mig, ni kommer älska dem. (Hey! Lite produktplacering får jag allt göra i min egen blogg. *s*)

Därefter drog vi till Hovet och mötte upp Nyffe. Vi skådade bataljen AIK - Oskarshamn som blev mer spännande än den behövde. AIK hade 3-1 och såg rätt säkra ut mot ett skärrat bortalag. Dessvärre klev domaren in och dömde en hutlös utvisning på en AIK:are mot slutet av andra perioden. Jag varken under- eller överdriver om jag säger att 3-2 målet kom ca en tiondel innan periodsignalen. Oerhört frustrerande.

Det märktes även på spelarna i tredje perioden men när 4-2 kom ca tre-fyra minuter innan slutsignalen så kunde man pusta ut lite. 5-2 spikades som slutresultat i tom kasse. Klart hygglig stämningen på läktarna även om det bara var ca 1200 personer där.

Nu ska jag softa till två NHL-matcher som går parallellt på två olika kanaler. Skönt att vara hockeynörd ibland. Mindre skönt att det knappast blir läggdags förrän framåt 05-tiden.
Sov gott!

Obama och Rödeby

Får jag börja arbeta snart? Snälla!

Det enda jag längtar efter när jag arbetar är att få vara ledig och nu när jag varit långledig så inser jag att det totalt kastar om min livsrytm. Det är faktiskt inte ens roligt att vara ledig längre. Om jag aktiverat mig mera så kanske det hade känts okej, men som det är nu så välkomnar jag vardagens rutiner igen.

Slocknade förvisso redan vid 05-tiden imorse och vaknade upp kring 12-rycket. Sedan dess har det inte gjorts många knop här hemma.

Ska iväg om någon timma drygt. Blir att våldgästa Hanna, Jompa och Zack. Det är AIK - Oskarshamn på Hovet ikväll. Innan dess ska vi kolla på Småkronorna som möter Ryssland i VM-seminfinalen och krubba något gott. (Plankstek?!)

Skönt att komma ut några timmar, annars hade jag nog inte ens tagit mig utanför dörren. Så omotiverad till aktiviteter är jag just nu.

Bröstkorgen känns ok idag men ömmar en smula. Vid en tackling igår på träningen så lyckades objektet snubbla framåt precis när jag tacklade så det kändes som om min bröstkort trycktes inåt med stor kraft. Lite öm som sagt men det går över det med.

Barack Obama vann preliminärvalet i Iowa inatt. Spännande. Förvisso kan det bara bli bättre efterträdare till Bush men nog vore det intressant med en mörkhyad president i USA. (Nu är det inte bara hudfärgen som är intressant med Obama skall sägas.)

Den andra nyheten jag lägger märke till är mannen i Rödeby. Ni vet han vars familj trakasserades av ett ungdomsgäng och när han vaknade en natt och fann dem utanför gick han ut för att försvara sin familj. Tragiskt självklart att en person skulle behöva sätta livet till, samtidigt undrar man hur mycket man ska behöva stå ut med som människa och vart gränsen går för självförsvar.

De cyniskt lagda människorna säger att han borde stannat inne och väntat på polisen men när man trakasserats i flera år och fruktar för sin barns liv tror åtminstone jag att man inte tänker särskilt rationellt. Inget försvar för att döda någon men samtidigt måste man nog uppleva situationen för att verkligen kunna sätta sig in i den. Det tror jag dessvärre inte lagmännen kan i detta fall. Han får nog ett långt fängelsestraff medan trakasserarna får ett slag på fingrarna. Som vanligt i ett uddlöst Sverige.

Besök, matlagning och träning

Skulle ha köpte Gevalia när jag handlade idag men köpte Classic som vanligt. Fast för oväntat besök ska det tydligen vara det förstnämnda.

Fd kollegan och vännen Sara dök förbi med pojkvän och lämnade tillbaka ett dussin filmer de lånat och för att förkovra sig i vilka nyheter jag hade. "Special request" fick jag också då de gärna ville ha Heroes säsong två. Hittade första halvan av säsongen åtminstone. Vet inte om jag ska bränna en kopia till mig själv och börja tjuvkolla. Får fundera på det.

Hon verkade lycklig åtminstone. Sara alltså. Markus, hennes kille, verkade vara en hyvens pöjk och förhoppningsvis inte i samma liga som några utav hennes tidigare eskapader. Hon förtjänar riktig lycka denna gång.

Därefter lagade jag mat. Kändes som en evighet sedan som jag tillagade något annat än julmat. Gott blev det också. Pasta, skinka, lök, spenat med en sås gjord på Saint Agûr. En fransk mycket möglig ost som smakar ljuvligt.

Behövde den kosten gjorde jag också. En vecka mellan varje hockeyträning är på tok för långt mellanrum, speciellt då jag inte kunnat träna ordentligt under hösten. Känner att jag fortfarande har en bra bit kvar till normal form. Skönt var det dock och kroppen känns härligt trött och mör.

Nu återstår att se när tröttheten smyger sig på inatt. Skulle kännas galet med ytterliggare en helnatt och ingen sömn förrän framåt morgonen. Nåväl, det får vi se om imorgon det.

Godnatt!

Dygnsrytmen havererad

Jag är ett livs levande unikum. Skulle jag någonsin bli skänkt till forskning så skulle jag nog klassas som odefinierbart objekt. Jag kan inte vara normal, så enkelt är det.

Kunde inte, hur mycket jag än försökte, somna inatt. Jag blev aldrig trött. Film efter film avverkades och när jag till slut, äntligen, kände mig lite "sandig" i ögonen stod uret på 07:30. Det är normalt sett den tid jag ska gå upp på en vardag.

Klart det spelar mindre roll så länge jag är ledig men det är ju fortfarande inte bra. Det kan inte vara bra. Ok, möjligen om jag fortfarande var tonåring och hade skollov men att fylla 33 bast och ligga uppe hela nätterna kan inte vara hälsosamt.

Apropå hälsosamt skickade Nyffe en intressant länk till mig. Tror den var från City Stockholm. En pojke, inte så gammal, som gjort en halsoperation och som veckan efter dog av blodförlust. Det är den andra historien i detta ämne jag hört sedan jag opererades. Förvisso är risken för mig lika med noll då det nu är dryga två månader sedan operationen.

Film var det ja. Har sett massvis med filmer. The Invasion med Daniel Craig och Nicole Kidman. En virusfilm. Som så många andra katastroffilmer just nu. Helt ok med bra skådespelarinsatser.

Ripley Underground. Ytterliggare en film om den psykopatiske Tom Ripley. (John Malkovich och Matt Damon har spelat honom tidigare bl a) Denna gång utspelar den sig i England och filmen är helt ok men inte mer.

Good Luck Chuck. Typisk amerikansk komedi. Mycket slapstickhumor men huvudrollsinnehavarna gör den rätt gullig. Jessica Alba bl a är med. Håller i ca 1 timme innan den spårar ur helt.

Two Days in Paris. Grymt bra rulle. Lite Woody Allen känsla över den, fast snabbare repliker. Av titeln att döma förstår ni att den utspelar sig i Paris. Ett par, en fransyska och en amerikan (suveränt gestaltade av Julie Delpy och Adam Goldberg. Den senare gillar jag grymt som skådis. Har bl a gästat Vänner och Joey.) Kvick dialog med skruvade ämnen. Speciellt de franska diskussionerna i diverse taxibilar, med kvinnans familj och vänner är helt sjuka men ändå tänkvärda och givande. Se den!

Har varit och handlat en sväng och "postat" Lindas stövlar som hon glömde här. Lite frisk luft var verkligen inte dumt och snön knastrade härligt under fotsulorna. Nu ska jag öva på att softa lite igen och sedan blir hockeyträning till kvällen. Härligt!

En vilosam start på året

Precis som jag utlovat blev det en mycket lugn start på 2008. Idag har jag varit i den lataste av världar. En mycket bra värld för en dag eller två åtminstone.

Stängde av ljudet på mobilen när jag la mig igår och kände när jag vaknade att jag låter det vara så. Den får ligga i sovrummet och vila den med. Därefter lättade jag på persiennerna och såg att de som arbetar i företagskomplexet bredvid mig är tillbaka i arbete. Stackarna.

I övrigt så har jag städat lite, kollat på tv, diskat, spelat tv-spel, latat mig, latat mig lite till, förkovrat mig i vad som hänt i världen de senaste dagarna.

Situationen i Kenya verkar allt annat än stabil. Än så länge är rapporteringen ganska knapphändig så man får väl avvakta lite innan en korrekt bedömning av situationen kan göras.

Allehanda nyheter går att finna på tidningarna nätupplagor och på text-tv. En del mer intressanta än andra. Någon har tydligen hotat Systembolaget med cyanid. I vilket syfte har dock inte framgått. Kanske tycker den/de att det är för lite alkohol på Systemet?

Någon har viftat med ett samurajsvärd i Karlstad. (Det visade sig dock att svärdet var kvar i skidan så som vanligt har tidningarna överdrivit en smula.) Funderar på om Karlstad stod med som spridelseort i forntidens Japan när de smidde det första samurajsvärdet.

En hund hade sprungit bort under nyårshelgen. Den var lite rädd för smällare och raketer. Genast så är ju hela hundsamfundet på tå och vill förbjuda allt som barn och vuxna tycker är roligt. Det vore bra mycket roligare om folk sköt potpurri eller kastade ris i luften på nyår. För alla de hundratusentals människor som är ute vid tolvslaget är ju det för att studera stjärnorna, inte kolla på fyrverkerierna...

Det lustiga är att nästan alla hundar går att träna inför liknande situationer men på det örat vill inte en hängiven hundägare lyssna. Förbjud allting istället så kan folk glo på en ungersk stövare när han skiter på tolvslaget. Eller varför inte skönja när golden retreivern Smulan blir nosad i arsel av taxen Sture.

En otäck olycka såg jag på tv dessutom. Från galoppvärlden. Ett under att kvinnan överlevt. Eller kvinnorna, de var ju två jockeys. Dock såg hon som gick hästen över sig ut att bli helt mosad och hon fick även allvarliga skador på bröst- och halskotor. Sex timmars operation skall dock ha hjälpt även om jag har svårt att se hon kommer upp i en sadel igen.

Tror jag ska försöka vara lite mer aktiv imorgon. Det är inte bra att slöa för mycket. Hockeyträning har jag på kvällen så då får jag röra mig förvisso men ska nog prova att nyttja frisk luft under dagen också.

Sträck på er!

Första blogginlägget 2008

Nytt år. Nya möjligheter. Nya inspirationer.

Har varit helt färdig sedan jag vaknade strax innan kl 13 idag. Hemgången från nyårsfirandet skedde vid 05-tiden har jag blivit informerad om. Inte för att jag var drängfull, jag tänkte bara inte på vad klockan va när vi gick.

Blev erbjuden att slafa på Steffi och Björns soffa (eller jag utgår ifrån att de menade soffan i alla fall...) men kände att jag ville vakna upp ömklig hemma istället för på främmande mark. Ett bra val kände jag idag. Inte något större baksmälla i form av cementhuvud eller så, dock ruskigt seg och apatisk. Inte ens maten jag tillagade för någon timme sedan kan råda bot på min baksmällelathet.

Sista dagen på förra året löpte på bra. Hummern som serverades som förrätt var delikat. Tror det var tio år sen sist jag åt hummer. God rackare det där. (Vi var rörande överens att kräftor är de mest överskattade skaldjuren. Fast de är roliga att supa till.)

Lammet som hade stått och gosat till sig i flera timmar var mört och utsökt. En marinad med en HEL flaska olivolja, citron- och apelsinskal plus saften från dem, kanel och lite andra kryddor gjort lammet mycket väl hemmastadd i munnen. Potatisgratäng till det serverades. (Mer vitlök tack! Man kan aldrig ha för mycket vitlök i något. *s*) En skål med kaninkäk fanns också och jag gjorde mitt bästa för att täcka in kostcirkeln.

Efter dessa två rätter var alla proppmätta så desserten intogs istället år 2008. Jag formligen älskar pannacotta och Sara hade lyckats väl med både smak och konsistens. I dryckesväg intogs champagne, mousserande vin, öl i massor och några goda röda viner. Ja, vi klev på drinkarna så småningom också. Björn visade att han inte bara legat i hängmattan i Brasilien utan faktiskt lärt sig lite kultur också. Den mest välsmakande caipirinha jag någonsin druckit bjöd han på. Några whisky slank visst ned också. Det kändes när jag vaknade idag.

Nyåret firades in ute på balkongen där vi hade perfekt utsikt över stora delar av Solna och således kunde se stora mängder av raketer smälla av i allehanda färgsprakande kombinationer. Lite skålande med grannarna blev det också innan någon form av dans utfördes i vardagsrummet. Strax efter tolvslaget ringde Linda nerifrån Malmö. Fråga mig inte hur hon gör men hon lyckas komma fram när ingen annan gör det. Även fd kollegan Sara kom fram. Gladde mig att dessa två vänner ville önska gott nytt den orala vägen. Det är ju lite svårt det där annars, själv kommer jag aldrig fram runt tolvslaget. Kanske är någon spärr i min mobil.

Per fick på begäran spela lite piano. Jag lyckades knäcka första melodin åtminstone. Efter i runda slängar sju-åtta melodier spelade fick Per sluta spela. Även det på begäran.

Något sällskapsspelande blev det inte. Till mitt stora förtret initialt men glömde snabbt bort det då samtalsämnena var många. Såväl lättare ämnen som djupa togs upp. Tror ingen ens tänkte på tiden, den bara rann iväg. Som jag på förhand tippat så var det ingen nyårsfest à la fetparty utan mer lugna former men där struparna sällan var torra. Tror hela mitt ölförråd tog slut vilket är ett bra betyg.

På det hela taget ett mycket lyckat och mysigt nyårsfirande.

Idag finns det verkligen inte mycket att rapportera om. Inte hänt ett smack. Hoppas inte denna dag skall vara representabel för mitt 2008. Längtar mest till att vakna upp imorgon. Pigg och alert. Gudskelov så är jag ledig fram till måndag. Tycker synd om de stackare som skall upp till jobbet imorrn.

Nej vet ni vad. Nu orkar jag inte mer faktiskt. Detta blogginlägg tog precis all energi jag hade. Mot sängen!