onsdag 16 januari 2008

Blå Pärlan är hemma igen

Har nog aldrig sett en kille med sådant stort leende när han räckt över en sådan vidrig nota någon gång tidigare. Han var som en j..la sol bakom disken. Hade lust att sträcka mig över den och lappa till han så han vakna på stenåldern.

Fast, han var trevlig och gick igenom precis vad de gjort med bilen och varför. Verkar legitimt men eftersom jag inte legat och kravlat för att kika på underredet så kan jag egentligen inte uttala mig. Man känner sig så maktlös i dessa situationer för de skulle kunna säga vad f-n som helst och jag skulle svälja det. Olika bildelar kan jag men funktion och när de är trasiga kan vara desto svårare att avgöra.

Räckte fram kortet och bad om honom slå in siffrorna för summan. Försiktigt och utan att jag såg det. Hade nästan svårt att signera slippen. Var dock så illa tvungen. Bilen spann som en katt när jag startade den. Blå Pärlan var tillbaka!

Blev klar lite snabbare än väntat så jag åkte hem och bytte om innan klipptiden hos frissan. Väl där satt ett välbekant ansikte i soffan och väntade. Jocke. Vi gick i parallelklass i gymnasiet men spelade fotboll tillsammans i AIK innan dess. Trevlig prick.

Vi uppdaterade oss på varandra lite snabbt innan det var dags att inta varsinn stol. Klippningen gick snabbt och smidigt. Var hemma inom 40 minuter ca.

Resterande del av kvällen är inte mycket att skriva om, så jag låter bli.

Imorgon väntar en sjyst dag. Eller dagen vet jag förvisso inte men vi har hockeymatch till kvällen och det ser jag fram emot. Tjipp!

Inga kommentarer: