tisdag 2 oktober 2007

Vem är hon?! Varför var jag så j..la feg?!

Jo, jag vet att jag skrev en blogg om att Eva Röse är den ultimata kvinnan i förra veckan, men hej, det var förra veckan det.

Eva Röse är fortfarande något av en drömkvinna men jag tror faktiskt att jag såg den mest fulländande kvinnan i söndags när jag var på Vi och handlade.
Eftersom jag kört en tvådagars och kände mig mer sliten än en hamster på crack skred jag i sakta mak ned mot mitt lokala centrum. Eftersom min plan var att snabbt attackera matvarubutiken med min närvaro och omedelbart vända hem med väl utvalda varor så tänkte jag att det inte var någon större idé att försöka åtgärda påsarna under ögonen, det knullruffsiga håret (observera att jag hade det utan att ens haft sex) eller ens ta mig på något genomtänkt.

Jisses vad jag ångrar det! Sakta gående mot grönsaksavdelningen ser jag en rumpa så välvälvd att man kunde haft den som tillbedesobjekt i vilken religion som helst. Till det ett par matchande ben som såg mycket tränade och välformade ut. Jag stannade upp.
Min första tanke var att jag hallucinerade. Inte kan denna perfekta kropp bara stå några meter ifrån mig? Ska jag gå fram och ta på stjärten för att verkligen vara säker?
Nej, här krävs det mer finess än så lyckades hypofysen intala mig. Om jag går runt på andra sidan grönsaksavdelningen borde jag få en skymt av resten av denna underbara varelse.

Nu pinnade jag på som om livet hängde på det. Väl runt så får jag en skymt av henne från sidan. Jodå, även i profil såg hon underbar ut. Hon stod där med vad jag antar var hennes mamma. De stod och kikade på olika sorter av gurka. Hon vänder på huvudet och tilltalar sin mamma. Wow! Hon såg så vacker ut i profil. Jag bara MÅSTE få se henne framifrån!

Jag började snabbt tänka igenom butikens planläggning. Vart ska jag ställa mig för att få den bästa "utsikten"? Min hjärna jobbade på högvarv. F-n, varför skulle jag vara bakfull för, syntax error i hela hårddisken. Vad kan de tänkas behöva handla? Mejerivaror! Alla handlar mejerivaror. Snabbare än vad mina ben egentligen kunde bära mig stapplade jag iväg mot den uttänkta avdelningen.

Väl framme ser jag min spegelbild i en utav glasdörrarna. *HJÄLP* Hur f-n ser jag ut? Ser ju ut som något som kommit tillbaka från de döda. Vart har de hårvårdsprodukterna här? Hinner jag dit och fixa barret? Ansiktscreme. Jag måste få lite glans i fejan. Daaaaamn this bakfylla! Använde jag deo innan jag gick? Varför är jag inte tjej och har en handväska fylld med lukta gott produkter och som kan omvandla detta förvrängda ansikte till en Brad Pitt look a like?

Paniken började få grepp om mitt hjärta. Lugn nu Andreas, lugn nu. Har de ingen sprit på det här stället? En trea whisky skulle sitta bra nu. Hm, fast att stinka alkohol när hon kommer förbi är ju inte heller bra. Nog borstade jag väl tänderna när jag vaknade? F-n! Mina få hjärnceller denna dag är helt ur spel. Om jag dricker upp en apeslinjuice borde jag klara mig. Hinner jag?

Rätt var det är hör jag en ängels röst några meter ifrån mig. De har lagt sig i bakhåll! På något sätt har de lyckats passera mig från ett annat håll. Tog de gången längs flingorna och müslin? De är smarta, de är mycket smarta.

Ok, reservplan Andreas. Nu måste vi hitta en reservplan. Vad ser de ut att äta? Vart kan de tänkas gå härnäst? Jag kikar på henne så ouppenbart som jag bara kan. Visslar för mig själv och låtsas som om jag står och tänker på min föda inför kvällen. Kollar i min hand. Där finns ett paket jordgubbsfil. Vad f-n, jag som hatar smaksatta filer. Hur hamnade den där. Ställer tillbaka den bland juicerna där den logiskt sett borde ha stått. Eller?

Hon står nu bara 5-7 meter ifrån mig. Hjälp vad vacker hon är. Hennes blonda axellånga hår ser naturligt och glansigt ut. Hennes hy är som en persika vad kan jag kan se. Som jag misstänkte från första ögonkastet på henne ser hon vältränad och fit ut. Hennes händer som nu sätter upp håret i en tofs ser lena och välmanikyrerade ut. Hennes ben är så välformade i de perfekt sittande jeansen. Hon kan inte vara från denna planet.

Plötsligt vaknar den slumrande hypofysen och ordern som förmedlas till mina lemmar är att ta mig emot köttdisken. De ska säkert äta kött ikväll. Det är ju söndag. Stek eller gryta kan jag tippa på. Snabbare än Asafa Powell på 100m är jag vid köttdisken innan jag hunnit uppfatta det ens en gång. Börjar förstrött fippla med diverse köttstycken. Har ingen aning om vad jag håller i och släpper ned igen. Gång på gång. Mitt luktsinne registrerar en doft så ljuvlig att jag håller på att ramla in i fläskkotletterna. Hon är HÄR!

Helt förstenad står jag med en fransyska i handen. Gör något människa! Stå inte bara där! Min lemmar lyder inte min hjärna. Jag står fånler som räv i ett hönshus. Ta bort det där j..la fånleendet innan hon tittar hit! Det går inte. Det sitter fast. Faaaaaan!

Hon vänder sitt huvud emot mig. Jag står fortfarande förstenad, tittar in i hennes ögon. Wow! Vilka ögon. Hennes ansikte så symmetriskt och vackert att mitt hjärta formligen slits ur bröstet på mig. I vad som för mig känns som en evighet står vi och ser in i varandras ögon. När hennes mun vidgas och lägger av ett leende så otroligt enastående vackert att en kaskad av känslor väller genom min kropp och får proppen att gå på huvudkontoret har klimax kommit. Hennes perfekta tandrader visas upp i vita marmorrader och hade jag varit en isglass hade jag smält på en mikrosekund.

Härnäst hör jag "Hmfgluffglubb"? What?! Sa jag det där eller tänkte jag det bara? Hennes leende går över till ett kokett skratt och nu tror jag världens undergång är här. Sa jag det högt eller tänkte jag det bara? Snälla du där uppe om du finns, en blixt rakt genom hjärna och hjärta. En snabb död är helt ok med mig.

Vad jag än hållit i min hand så är det inte längre där. Det jag känner därefter är ca 3-4 kg oxfilé som faller på mina fötter. Jag har lyckats riva hela "pyramiden" med kött över mig själv. Bra där Andreas, bra där. Du vet hur man imponerar på tjejer du.

I vad jag tror är ett gemytligt och vänligt skratt går gudinnan vidare. Hon stannar till. Vänder sig om, ler mot mig igen, vänder sig sedan om igen och går emot sin mamma. Jag vill bara sjunka genom golvet. Sabla, förbannade nerver! Åh måste jag köpa allt det här köttet nu?

Ok, än är det inte kört intalar jag mig själv. Ska jag fälla henne bakifrån och hoppas på att hon ser det som ett tecken på tillgivenhet? Hur ska jag komma nära denna kvinna och dessutom tilltala henne med mamman i närheten. En blivande svärson accepteras nog inte så väl om han kastar sig över dottern i ett snabbköp.

Jag följer henne på avstånd. Våra blickar möts ett par gånger till då vi "råkar" springa varandra vid hygienartiklarna och godiset. F-n! Var inte så feg nu Andreas. Attack! Vad har du att förlora? Din heder ligger ändå kvar bland oxfilén. Säg något! Gör något!

Men icke då! Mitt överfega hatade jag betraktar denna otroligt vackra kvinna på avstånd medan hon och henner mor beger sig mot kassan, packar sin varor och sakta vandrar iväg från butiken. Pga mitt hariga jag så blir det ingen kontakt med henne. Hon som var HON!

Jag kommer troligtvis aldrig stöta på henne igen. Har aldrig sett henne i butiken förut och jag försöker normalt sett undvika den då det finns bättre och billigare inhandlingsställen på några minuters avstånd med bil. Nu MÅSTE jag handla där i flera månader i sträck i förhoppning om att stöta på henne igen. Fast hon kan ju ha varit där och besökt sin mamma endast. Hon bor säkert inte ens i området. Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan!

Jag är så förbannat trött på mig själv. Vad har man egentligen att förlora? Det värsta som kan hända är att hon inte är singel eller inte är intresserad. Värre än så kan det faktiskt inte vara så varför inte ta chansen? Tro mig, jag har ställt mig frågan sedan i söndags. Man får inte många chanser att träffa HENNE och om det nu var hon så har jag kanske för alltid försatt min chans.

Det är väl som talesättet säger. Fega pojkar får inte kyssa vackra flickor. Nu mer än någonsin är jag övertygad om att så är fallet. Det känns som en förbannelse, ett tungt ok att bära.

Du, den blonda vackra underbara och otroligt fagra kvinna som jag såg i matvarubutiken, säg att vi möts igen! Säg att även jag förtjänar en andra chans. Ge mig chansen att få veta om jag sa "Hmfgluffglubb"? rakt ut eller om det bara var ett hjärnspöke. Säga att du vill "Hmfgluffglubb"? med mig.

"Hmfgluffglubb"?

1 kommentar:

Olof Lindblom sa...

Såg detta inlägg efter jag lagt in mitt. Kul att vi skriver samma rubriker. Jag har dock inte orkat läsa detta inlägg för det är för långt. På tog för långt. Kortare inlägg med mer frekvens.

Ett tips från bloggaren som snart inte har nån blogg kvar.