En helt vanlig onsdag

Det blev aldrig riktigt tillfälle igår att skriva något blogginlägg. Några rader ska det bli nu dock.

Var på kundbesök med chefen igår och för första gången skulle jag sätta foten i Kista Science Tower. 29:e våningen närmare bestämt. Vilken utsikt!!! Kändes som man såg till Norrköping därifrån. Kan tänka mig att det är ganska rogivande att blicka ut över större delen av Stockholm när man har någon minut över.

Efter kundbesöket tog vi oss till Pampas Marina och intog lunch. Kändes lugnt och avslappnande att äta lunch vid det skvalpande vattnet. En mycket god pannpiff med hemlagat potatismos stod på menyn och den var mycket välsmakande.

Idag är det inte så pjåkigt väder heller. Till kvällen väntar dessutom prisutdelning i Teknik-SM och eftersom vi på NyTeknik är stiftarna bakom priset så blir det till att mingla litegranna efter jobbet idag. Dock inte alltför länge då det är hockeyträning ikväll.

I nyhetsvärlden händer det mycket som vanligt.

Lustigt att Burma tar emot hjälp av omvärlden när naturkatastrof sker men den dagliga katastrofen i form av förtryck och mord på oskyldiga civila görs det ingenting åt. Lustigt är självfallet inte rätta ordet men visst är det märkligt. Inte för att vi andra inte ska hjälpa till vid en katastrof men tror faktiskt ett befolkningen i Burma hellre tar en naturkatastrof då och då än det dagliga förtryck de lever under.

Nya domar har så fallit i det sk Riccardofallet. Straffen sänktes med två år och de skyldiga, för att de är skyldiga råder inget tvivel om, behöver nu bara sitta ett år på sluten ungdomsanstalt. Ett år av deras liv mot ett evigt förlorat liv för Riccardo. Är det rättvisa?

Man behöver inte vara atomforskare för att inse att något är ruttet i rättssystemet i Sverige. Att de är unga måste sluta ses som en ursäkt för vad man har gjort. Alla som är över 7 år har väl fungerande hjärnor och vet mycket väl vad de gör. Otroligt att vi fortfarande har lagar som ger "rabatter" bara för att man är ung. Det innebär ju att man ska passa på att begå brott innan man fyller 18. Att jag inte tänkte på det när jag var yngre.

Att dessutom lyssna till försvarsadvokaternas "glädje" över domen är smaklöst. Det enda de talar om är sina klienter och deras liv. Föga tänker de på att ett liv släckts och all den tragedi som de efterlevande behöver gå igenom. Visst behöver vi försvarsadvokater, frågan är dock om inte även de borde behöva ta ansvar för den "andra sidan". Varför inte egentligen? Kanske de skulle få något som liknar empati med dem som sitter på andra sidan.

Vad skillnaden är mellan en försvarsadvokat och en gam? En försvarsadvokat äter inte fysiskt av liket, denne lämnar djupare spår än så.