Filmtips vecka 8 - Del 2

Jodå, jag har sett fler filmer än så! (Hm, nu kommer ni förvisso läsa detta inlägg före det andra men ni förstår att jag inte orkar skriva i omvänd ordning va?)

Tre filmer till blir det. Vi börjar med den sämsta utav den. Som trots det ordvalet är en riktigt bra film.

King of California handlar om den unga Miranda vars far kommer tillbaka till deras hus i Kalifornien efter två år på ett dårhus. Pappan, Charlie, spelas av Michael Douglas och dottern av Evan Rachel Wood. Dessa två utgör nästan hela filmen och deras personkemi sinsemellan gör filmen till en angenäm upplevelse.

Charlie, som inte verkat tillfriskna alls under sin vistelse på dårhuset, letar febrilt efter en skatt som någon medeltida spanjor ska ha grävt ned någonstans i Kalifornien. Trots att unga Miranda levt ensam under två år och tagit hand som sig själv och mognat trots sin blygsamma ålder, har hon svårt att värja sig för faderns stolligheter och påhitt.

Filmen berättas med värme och manuset tillsammans med Douglas och Wood gör den klart sevärd. 6,9 i genomsnittsbetyg. Den får 7,2 av mig.

Återstår gör två mycket starka filmer. Starka på det sätt att de lämnar en med tankar och funderingar på människan och våra handlingar. Precis som med Svarta Nejlikan har båda dessa filmer en grundplåt som är tagen ur verkligheten.

Talk to Me handlar om de två unga svarta männen Dewey Hughes och Ralph Waldo a k a Petey Greene. Chiwetel Ejofor spelar Hughets och Don Cheadle gör Greene. Både får beröm för sina starka insatser i film om vänskap, avundsjuka och misslyckade ambitioner.

Petey Greene träffar Dewey Hughes under sin fängelsevistelse, av en slump, och den senare lovar skämtsamt den högljödde Greene ett jobb på den radiostation han arbetar på när han muckar. Greene har dock tagit detta på allvar och söker upp Hughes.

Sedermera ska dessa båda herrar stå i centrum efter mordet på Martin Luther King och båda anses vara den avgörande faktorn till att inte hela Washington, ja t o m hela USA, stod i lågor efter mordet på King.

Vi får följa deras liv från unga män med drömmar om något stort till deras ålderdom. Martin Sheen och Cedric The Entertainer är två andra bra skådespelare ni kan se i denna film som jag varmt rekommenderar. 7,5 i betyg på IMDB och jag lägger mig runt den siffran. Filmen är sevärd och ger en något att fundera på.

Till sist har vi en film som jag misstänker kan kamma hem en Oscar eller två så småningom.
The Great Debaters är en film skriven av Denzel Washington med sig själv i en utav huvudrollerna. Till skillnad från Martina Haag vet han hur man agerar framför kameran.

Forest Whitaker har jag gillat sedan The Crying Game och han är lika stabil som vanligt. Filmen utspelar sig i USA på 30-talet och huvudämnet är segregation. De svarta har sedan 1865 varit fria enligt lag men är långt ifrån jämdställda med de vita.

På ett litet college i Texas, Wiley College, arbetar Melvin B Tolson (Washington) och hans ambition är att få fram ett debattlag bestående av unga svarta människor som kan debattera lika väl som deras vita motsvarigheter. (Debattdueller är vanligt förekommande i amerikanska skolor och det finns t o m nationella mästerskap i denna konst.)

Vi får följa fyra unga svara personer som i Tolsons regi lyckas vinna debatt efter debatt men som inte kan komma förbi rasbarriärerna i dåtidens USA. De får dock möta Harvards debattlag så småningom kan avslöjas.

Resan dit är dock lång och kantas av både interna stridigheter och den vita människans förakt mot personer med annan hudfärg.

Intressant att notera är att James Farmer Sr spelas av tidigare nämnda Forest Whitaker. Hans son i filmen är dock även hans son i verkligheten. James Farmer Jr (sedermera en berömd författare i USA framför allt) spelas av Denzel Whitaker. Undrar just vart Forest kan ha fått det namnet ifrån... :)
Denzel Whitaker är utöver sin pappa och sin namne den klart lysande stjärnan i denna film och jag tror vi kommer få se mer av honom i framtiden.

Personligen tycker 7,8 är lite lågt betyg för denna film. Jag skulle nog vilja säga 8,5 åtminstone.

Så, det vara alla filmtips för nu. Jag lär få anledning att återkomma så småningom. Adjö!