Dagens paradox

Lämnade in Blå Pärlan för service imorse. Avskyr bilservice.
Eller, den är ju bra att göra och håller bilen i någorlunda skick men kostnaden?

Fem lax ska de ha bara för grundservicen och initial koll av saker jag bett dem checka. Ena dimljuset bak, knirrande förarstöl och cd-växlare som lägger av emellanåt.
Vad detta kommer kosta i slutändan vet jag inte än då de inte ringt med något kostnadsförslag.
Har dock haft på känn att denna service kommer bli dyr och det skulle förvåna mig om de ringer och säger under tio papp.

Dessutom ska jag på min första rådgivning med min bank idag. De har ringt mig två ggr/år i många år nu men jag har aldrig valt att gå dit. Tänkte det kunde vara intressant att höra vad de har att säga/rådgiva.

Paradoxen är ju att bilsatan äter upp alla pengarna och då har vi nog inte mycket tala om banken och jag.

Nåväl, pengar är en världslig sak.

Imorgon har min kära flickvän bokat trevligheter åt oss på Centralbadet med påföljande middag. Ska bli härligt.

På lördag är det den mest kommersialistiska dagen på året. ADHD. (Alla Djävla Hjärtans Dag)
En del tror att jag bara tyckt så när jag varit singel men det är så långt ifrån sanningen man kan komma. Jag hyser verkligen djup avsky mot denna dag då jag inte förstår nyttan med att ha en speciell dag för att fira kärlek på. Hindrar dock inte andra att fira den om de tycker den är så viktig.

Räcker det inte med bemärkelsedagar i form av årsjubileum, bröllopsjubileum, födelsedagar och anant? Då betyder det ju verkligen någonting medan ADHD endast är till för att handeln ska tjäna pengar på oss medan hopplösa romantiker verkligen tror att det är en dag värt att fira kärlek på.
Det är som att fira jul endast för att få julklappar eller fira nyår bara för att få dricka skumpa.

Som om 364 olyckliga dagar kan vägas upp av en enda dag med kanske lita spirande romantik.
Turligt nog har jag hockeymatch denna ADHD så jag behöver inte bekymra mig så mycket för det.

Hepp på er så länge!