Världen är förväntansfull

Barack Obama svor igår eden och installerades som USA´s 44:e president genom tiderna.

Många var människorna som var där "live" och än fler såg det på tv. (Enligt rapport var rekordet för en installation av president när Lyndon B Johnson "drog" 1,2 miljoner 1963 men det slogs nog igår.)

Förhoppningarna är massiva och inte bara det amerikanska folket utan människor jorden runt väntar spänt och förhoppningsfullt på att Obama skall ställa hela världen till rätta på mindre än ett halvår.

Detta är förstås en utopi och ganska enfaldigt. Förvisso må den som är president i USA vara den mäktigaste av alla statschefer men det är inte trolleri och Hollywoodfilm det här.

Obama drar troligtvis bort amerikanska trupper ur Irak ganska så snart och medlar troligtvis i konflikten i Gaza. Mycket möjligt gör han det och får cred för det men nu är ju inte Obama ensam om att leda USA. Först och främst har en stab på x antal personer som är experter på diverse områden och har särintressen gentemot presidentens politik och önskemål för att inte prata om maktspelet under Obama där alla ska positionera sig som den starka personen i regeringen.

Dessutom är Senaten i USA otrolig mäktig och har inflytande på precis allt. Senaten i sin tur sitter i knäet på en hel del lobbyister med feta plånböcker. Lobbyisterna företräder företag och privatpersoner som vill verka i det dolda men som har mycket att säga till om maktmässigt.

Nej, jag avundas inte Obama och jag tror heller inte vi kan förvänta oss några underverk.
Som person verkar Barack vara trevlig, stabil, intelligent och ödmjuk men samtidigt så har han ett land att leda och en värld som väntar på att USA ska minska sitt maktintresse i olika länder.

Det är framför allt här som dolda krafter kommer verka och troligtvis även kommer styra en del av USA´s utrikespolitik.

Likt Göran Persson fick ta mycket skit här i Sverige så har George W Bush fått utstå mycket skit både hemma och internationellt. Fast en miljon gånger värre än Persson förstås.
Jag finner inte G W Bush vara en särskilt smart och ödmjuk persson men samtidigt så har han nog bara gjort exakt det som nästan varenda amerikansk president skulle ha gjort.

Jag tror att han medvetet dragit på sig en stor del av pöbeln som jagat honom under hans ämbetstid för att låta andra i sin regering att kunna göra sitt jobb. Han har medvetet låtit mediadrevet och världens hat vändas emot honom medan alla de medarbetare, experter, rådgivare, regeringsmedlemmar, Senaten o s v har kunnat ta impopulära beslut utan att behöva riskera invånarnas (eller andra länders invånare) vrede.

En president kan inte styra ett land själv och så har varken G W Bush gjort och det kommer heller inte Obama göra. Oavsett han gör det bra eller dåligt så är Obamas framtida popularitet eller impopularitet helt avhängt på hur bra hans rådgivare och medarbetare är.

En ny terrorattack på amerikansk mark kommer leda till ett nytt Irakscenario, var så säkra. Oavsett vem som sitter vid makten i USA så kommer man slå tillbaka och det hårt. Amerikanska medborgare avskyr svaghet och visar en president (vad invånarna tycker alltså) svaghet så sitter han löst inom kort.

Nåja, vi lämnar politiken.

Är rätt slut i kroppen idag efter ett tungt pass på gymmet igår. Jag och Lena tränade tillsammans fast ändå var för sig. Kändes nice att pumpa lite tyngder igen då det var någon vecka sedan senast.

Därefter blev det en skön myskväll där vi kikade på Body of Lies med bl a Leonardo di Caprio och Russel Crowe. En klart sjyst rulle och jag måste säga att jag imponeras av di Caprio som gått från en medelmåttig skådespelare till en karaktärsskådis. Hans insats i Blood Diamond är också grymt bra.

Arbetsdagen har löpt på rätt snabbt och imorgon lär det gå än fortare då det nalkas företagsfecke med westerntema. Kan blir riktigt skoj.

Nu ska jag dock laga käk och sedan väntar hockeyträning. Ha en skön kväll!