Tempo, förberedelser och kärt återseende

Nyduschad sitter jag här nu och försöker koppla av. Det går inte riktigt dock. Det har varit en tempofylld dag med mycket innehåll. Egentligen borde jag vara astrött med tanke på den mycket begränsade sömnen inatt och den tidiga uppstigningen för att spela boll. Än har inte tröttheten slagit till dock.

Förvisso har jag precis börjat varva ned så John Blund kan komma på besök fortare än kvickt.

Dagen har som sagt varit tempofylld. Mycket att ordna adminstrativt inför helgens årsmöte och fest med hockeylaget, varvat med att arbeta som en dåre. Ingen lätt kombination alla gånger.

Axeln har gått från lite småmolande värk emellanåt till att värka ständigt och allt starkare. Har svårt att lyfta vänstra armen ens en gång. Fattar bara inte vad det kan vara. Funderar på att trycka i mig en Citodon eller Voltaren men tror jag avstår. Är det inte bättre efter helgen får jag kolla på upp det.

Stressade hemåt efter jobbet då jag hade en del shopping att göra. När jag kommer ut ur t-bane uppgången kommer min barndomsgranne gående i motsatt riktning. Har inte sett honom på över ett år nu. Börje som han heter är inte en barndomsvän på det sättet. Han var pappas kompanjon vid mat- och dryckesbordet under många år när jag växte upp.

Kraftigt alkoholiserad har han varit sedan länge. Han bodde tidigare dörr i dörr med oss men flyttade två portar bort till sin alkoholiserade flamma när han blev vräkt. Där har han bott sedan dess men av olika orsaker har han nu bott i Fisksätra i över ett år. Det förklarar varför jag inte sprungit på honom.

Han var mager, till skillnad från tiden för min uppväxt då han hade en rejäl kula på magen, och såg blek, sjuk och medtagen ut. Det var ingen rolig syn. Börje har alltid varit en pratmaskin och har alltid haft mycket roliga saker att säga. Nu snarare led jag med honom och blev en smula nedstämd när jag tänkte på hur han gått ned sig.

Efter en 20-25 minuters konverserande så var jag tvungen att avvika för att hinna med mina ärenden. Jag kramade om Börje och gick upp mot mitt. Vände mig om efter 25-50 meter och tittade tillbaka på den lilla figuren med en dramaten och krycka. Hur blev det som det Börje? Vad gick så fel i ditt liv att du bara är en forna skugga av den man jag lärde känna som liten?

Bytte snabbt om hemma och drog iväg för att återvinna glas och pantflaskor mm. Fyllde på lite av förrådet hemma på dryckesfronten och travade in på Coop Forum för att inhandla mat till morgondagens bjudning.

Tapas! Hur f-n kom jag på idén tapas?! Det tog över en timma att handla då jag handlade efter vad huvudet kunde komma på. Hur långt kvittot var och hur mycket det gick på talar jag tyst om. Nåja, det var min egen idé så jag får ta den smällen.

Apropå smällen. Jag har något att berätta för er imorgon. Fast ni får vänta tålmodigt tills imorgon.

God natt där ute!