En annorlunda onsdag

Denna onsdag liknar ingen annan onsdag. Förvisso liknar väl ingen annan dag en annan men just idag så var det lite många grejer under kort period.

Förvarningen kom redan igår då blivande kollegan Johan ringde och sa att han nu avslutat allting på sin förra arbetsplats och tänkte hör om han kunde börja på torsdag, eller varför inte imorrn. (Läs idag.) Jag blev lite ställd delvis men tänkte för mig själv att han nog inte riktigt förstår att vi är ett mycket seriöst företag som tror att de första veckorna är bland de viktigaste och att man då får all tänkbar utbildning osv.

Dessutom ska telefon, dator, passerkort etc etc etc ordnas med. Från början var det sagt att han skulle börja den 12/5. Vi har nu skurit ned det till 5/5. Vi bokade i alla fall in en fika idag och han kom runt 10-tiden. Då vi har som rutin att den blivande kollegan kommer och fikar med med sina nya kollegor så var resten av gruppen med. Carina, en utav "pantertanterna", såg lite blek och konstig ut. När jag kom på morgonen trodde jag hon var förkyld.

Började dock känna igen symtomen från pappas tid när han fick stroke. Tänkte dock vi kunde avvakta till fikat med Johan var slut men det var andra som också upptäckt Carinas tillstånd och ringt sjukvårdsupplysningen. Det blev ambulans beställt illa kvickt.

Mycket riktigt visade det sig vara en blödning men tack vare rådigt ingripande så tyckte läkarna att det såg lovande ut. Får verkligen hoppas hon klarar sig ur stormen, hon har varit med om så mycket redan.

På eftermiddagen skulle jag och kollegan Elisabeth på kundbesök i Danderyd. Pga olika skäl hade mötet redan flyttats två gånger så trots kalabaliken på förmiddagen så kände vi oss nödgade att åka ut dit.

Vi skrev in oss i receptionen på företagshotellet och väntade. Kvinnan där försökte nå våran kontaktperson men utan att lyckas. Efter ca 15 minuter, vilket är ungefär max man väntar på en kund, så kommer en kollega till mannen som jag känner igen. Hon undrade vad vi gjorde där och vi sa att vi skulle träffa hennes kollega. Men han är ju på mässan blev svaret. Vi blev något snopna. Och molokna.

Vad gör vi nu? Boka om mötet får vi göra senare. Poolbilen vi säljare delar för dylika kundbesök var ruggigt skitit och hade dåligt med soppa så vi tänkte att vi kör en biltvätt och tankar den. När det var klart började klockan närma sig kvart över fyra och det var ingen idé att åka tillbaka. Lämnade av Elisabeth omkring där hon bor och tog mig snabbt till systersonen Nicos flickvän Jenny. Hon har köpt en in asgrym näs- och öronhårstrimmer och jag hämtade upp den.

Intog lite mat och vilade en stund och begav mig senare till hockeyträningen. Pga febern och förkylningen dagarna innan hade jag dock knappt någon energi så det blev inte mycket vettigt gjort från min sida. En kille fick åka till akuten med befarat armbrott. Får hoppas att det inte var så illa. *peppar peppar*

Nu sitter jag här och skriver av dagen men hungern gör sig påmind. Ska ta och göra mig något enkelt att äta och sedan i säng.

Till sist måste jag säga att jag blev lite överraskad, på ett positivt sätt, av Elisabeth idag. Har aldrig, och jag menar verkligen aldrig, varit med om att en kvinna som själv inte kör bil har någon som helst koll på hur man tar sig från punkt a till punkt b. Hon var dock som en levande kartbok och hittade precis överallt vi skulle under våran lilla utflykt. Imponerande.

Nej, tack för mig och tack för er. Sov gott!