Jag börjar så smått antaga mänsklig form igen. Det har varit en seg förvandling som pågått sedan jag öppnade korpgluggarna imorse vid 9-tiden.
Jag väcktes av ett sms från chefen. "É ru på G?" Så f-n heller tänkte jag. Jag är så oG som det bara går att bli. Lyckades dock kravla mig in i duschen och stod där som en ett gammalt fornminne i 30 minuter. Tog en taxi in till jobbet och anlände strax efter 10. Hade "kund"möte klockan 10 men som tur va så hade inte våran kollega från Finland kommit själv än.
Överraskade mig själv under mötet med att vara riktigt alert. Utåt sett åtminstone. Inuti kände jag mig sååå sliten och mådde illa. Mötet pågick i lite över en timme.
Insåg vid kvart över elva att hade kundlunch halv tolv. Jippie. Fast kundlunch kanske var överdrivet att kalla det. Sara som hon heter har jag haft privat kontakt med också så hon kunde ha överseende med att jag utsetts till slitnast på kontoret idag.
Det var kul att träffa henne igen. Vi har inte setts på över ett år. Hon trivs bra på sitt nya jobb och ser otroligt välmående ut. Hon GI:ar som så många andra idag. Dessutom har numera kille så det gör väl sitt till kan jag tänka mig.
Klockan är 15:46 och jag ser soffan/sängen framför mig i sinnet. Vill bara komma hem och softa järnet. Men så blir det ju inte. Ska iväg och hämta de grejer vi beställt från Rebellion till hockeylaget. Skulle vilja skita i det men det går inte. Varför finns det alltid måstegrejer dagen efter en fest?
Tittar ut över kontorslandskapet och inser att även jag kanske är slitnast så ser alla andra som riktiga åkerspöken de med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar