måndag 4 februari 2008
Byxan sprack!
Hade inte använt kostymbyxorna jag tog på mig imorse på länge. Efter incidenten kom jag på varför. Det vara bara att kuta över till andra sidan perrongen och ta tåget hemåt för ombyte. Å andra sidan kanske det besparade mig än större genering då byxorna lika gärna kunde ha gått sönder i lunchutrymmet på jobbet eller dylikt. (Jag ligger dock långt efter en fd kollega som lyckades med konststycket att ha sönder fyra par brallor under sin tid här.)
För säkerhet skull tog jag nu på mig jeans istället. Känns säkrare.
Det fick bli We Own the Night igår kväll. Eller, jag påbörjade en film som heter Daywatch men det var inte alls vad jag föreställt mig. Något ryskt konstigt vampyrdrama utan logiska förbindelser över huvudtaget.
We Own the Night var dock bra. En form av maffiafilm kan man säga. Skådisar som Robert Duvall, Joaquin Phoenix, Mark Wahlberg och Eva Mendes gör huvudrollerna. Klart hyggligt startfält.
Filmen var bra. Lagom drama, lagom action. Gav lagom behov av eftertänksamhet. 7,3 på en 10-skala har den fått på IMDB, jag skulle väl säga runt 6,8 dock. :)
Snart lunch. Tur det. Är mycket mycket hungrig just nu.
söndag 3 februari 2008
Söndagen i korthet
Februarisöndag
På schemat för dagen finns endast tillagning av matlåda och AIK - Huddinge. I övrigt ska jag bara slappa och ta det lugnt.
Såg filmen Juno igår och den var grym. En 16-årig tjej (spelas av extremt duktiga Ellen Page) blir gravid och väljer tidigt alternativet att adoptera på bort barnet till ett barnlöst par. Det låter som ett drama men är faktiskt en komedi.
Trots ämnet i fråga så fungerar den ibland subtila och mörka humorn. Mycket tack vare just Ellen Page som gör huvudrollen. Fast alla inblandade gör sina karaktärer levande och trovärdiga. Jennifer Garner och Jason Bateman bl a.
Regissören har fått in precis rätta känslan att behandla ett känsligt ämne, enligt mig då förstås. Filmens stora behållning är dock Juno/Ellen Page. Hon gör henne så grymt bra och levande. Det hjälper förstås till att karaktären är en stark ung kvinna som inte tar skit från någon. Hon är självständig, trotsig utan att vara oförskämd mot vuxna, går sin egen väg och skiter i vad andra tycker i princip.
Se den. Rekommenderas helt klart.
Vad har jag annars sett på sistone? Här kommer en kort recensionsdel om det kan hjälpa er i dvd-hyllan.
Hitman med Timothy Olyphant. (Coolt namn va?!) Baseras på dataspelet med samma namn. Klart bättre än man kunde tro i förväg. Eftersom han är en yrkesmördare så är det självklart en hel del pangande.
Spartan med bl a Val Kilmer. Jag måste ha missat den för den kom tydligen ut redan 2004. En yrkessoldat som blir inblandad i ett kidnappningsdrama av en senators dotter. Dottern spelas av Kristen Bell som är en utav mina absolut favoritsötnosar. Ingen höjdarrulle i sig men helt ok och med Sverigekopplingar i slutet.
Beowulf med bl a Angelina Jolie, Anthony Hopkins, Ray Winston m fl. Den är lite speciell då den helt är inspelad framför en "greenscreen" där de sedan lagt på bakgrunden digitalt. Dessutom är alla karaktärer "tecknade". Jag vet inte vad tekniken heter men det är otroligt vackert gjort och det känns otroligt levande.
Handlingen bygger på nordisk mytologi och utspelar sig i Danmark på 500-talet. Gillar man drakar, Sagan om Ringen stuket och svärdsstrider så är det filmen för dig.
Guldkompassen där medverkande så som Nicole Kidman, Daniel Craig och Sam Elliott agerar. En barnfilm egentligen men välspelad och fyller sin funktion som söndagsmatiné. Slutet är som gjort för en uppföljare.
No Country for Old Men där Tommy Lee Jones, James Brolin och Woody Harrelson bringar liv en Tarantinoliknande soppa. Bra är den dock och klart sevärd. Ökenscener, knäppa dialoger och en galen seriemördare. Mums.
Till slut ska jag även nämna The Brave One som är en strålande bra film. Den alltid lika skickliga Jodie Foster spelar en kvinna vars blivande man blir mördad när de är ute och promenerar med sin hund i vad jag misstänker va Central Park. Själv vaknar hon upp ur koman efter misshandeln och påbörjar den långa vägen tillbaka till ett normalt liv. Det ska dock visa sig vara svårare än hon trott och hennes yrke som radioberättare utav sina promenader i NY visar sig ge henne större problem än hon anat. Främst med sig själv. Tänker inte avslöja mer än så för detta är en riktigt bra rulle som ni bör se. Do it!
Nej, nu har ni fått tips så det räcker. Nu måste jag åka och handla. Adjö!
lördag 2 februari 2008
Kung Bore och hans tajming...
Erik, en skön gotlänning, erbjöd skjuts i sin bil så jag och Jocke hoppade in där. Vi såg knappt vägen vissa sträckor. Dessutom hade den pratglade guten inte fyllt på spolarvätska så vindrutetorkarna arbetade hårdare än vanligt. Lät som hesa Fredrik när de for fram och tillbaka.
Vi kom dock fram till arenan i tid och i behåll. Matchen gick åt h-vete. Vi hade knappt ett lag att ställa upp med och det tog ut sin rätt i andra perioden. Slutresultatet pratar vi inte om. Domarna, som var tre till antalet dagen till ära, hade en bra dag sett ut ur motståndarnas ögon. Alla beslut som var 50/50 gick deras väg. När vi åkte för hakning slapp de. Där vi åkte för knätackling tolkade domaren deras som att vi sökt deras knä.
Så höll det på matchen igenom. Huvuddomaren hotade mig med matchstraff ett x antal gånger då jag ruttnat totalt på honom vid en klockren sjyst tackling från Jocke men domaren fick det till en armbågstackling. Det formligen brann i huvudet på mig när jag satt i utvisningsbåset i andra perioden när Jocke och en kille i hemmalaget krockade med varandra några meter från vårat mål .Ingen av dem såg varandra utan de helt enkelt krockade. Domaren fick till att Jocke avsiktligt bentacklat motståndaren.
Efter matchen hade jag och lagkaptenen ett långt snack med domaren och han erkände till viss del att domsluten gått emot oss till stora delar och att han eventuellt kan ha missbedömt några situationer. Starkt att erkänna, svagt att inte rätta till det redan under matchen.
Nåväl, det påverkade inte förlusten i sig. Förlust var vi värda, om än inte med så stora siffror.
På hemvägen var det halt värre men vi tog oss hem. Nu sitter jag med en skön öl och skriver lite här. Blir nog bingen nu och en rulle istället. Känner mig rätt trött och mör.
Ni andra kan gå och festa eller något. Ring inte till mig inatt bara. Ajöken!
Lögardagen
Läst tidningarna för att se om det står något om den olycka jag såg efterspelet till igår. Men icke. Antagligen inte dödlig utgång med andra ord. För väl det.
Ska snart ta och intaga mat. Måste få energi inför matchen ikväll. Uppsala är förvisso en rolig partystad men det är ju inte därför jag åker dit. Kommer nog inte se så mycket att utelivet där ikväll. Känner mig för övrigt pigg och fräsch. Lördagar är verkligen härliga.
Desto svettigare blir det senare. Utöver att halva laget redan var borta innan jag kallade till match så har avhoppen strömmat in under förmiddagen. Mycket skavanker och sjukdomar. Folk känner efter för mycket. Tror jag. Hoppas inte det är faktumet att det är en lördag kväll i Uppsala som gör att vissa valt att tacka nej. Det vore lågt.
Nej, nu har jag faktiskt inte tid med er längre. Tvättstuga, mat och packa. Adjö!
fredag 1 februari 2008
Mormors 80-års dag
Åkte till mormor efter jobbet för att fira hennes 80-års dag. Mormor är ofärskämt pigg för att vara 80 år. Hon har alltid ett leende till övers. Alltid en historia att berätta. Det blir aldrig en tråkig stund med mormor. Eller mojmoj Ringrid som jag sa när jag var liten.
Hon hade haft gäster under dagen. Inte så få heller. Mormor är en populär person. Räknade till minst ett dussin använda kaffekoppar och fat. Åh då ska ändå inte de närmaste fira henne förrän imorgon.
Mormor bjöd på kaffe, kaka och tårta. Mumsigt värre. Vi pratade om både det ena och det andra. Blir aldrig en tyst stund i hennes sällskap. Hon har så mycket att tala om, att berätta. Som brukligt är får jag höra några citat och ord som jag uttalade när jag var liten. Jag kunde inte prata rent förrän ganska sent vilket gav upphov till många roliga stunder enligt mormor.
En fd kollega och vän, Ulla, kom förbi. Hon visste exakt vem jag var. Hela Kromtryck (mormors arbetsplats i många många år) vet vem jag är. Lilla Nenne. Han som inte kunde tala som rent. Alltid upphov till nya uttryck.
Min bukett på 80 tulpaner + krimskrams gjorde succé. Kändes skönt. Ville ju helst kunna närvara imorgon men hockeyn gör det svårt ibland. Lämnade mormor och Ulla efter att ha inspekterat presenterna hon fått.
På vägen hem blev jag påmind hur skört livet är. Utöver att mormor berättade om en i porten som tagit självmord en vecka tidigare, eller det var hennes teori i alla fall, så stod ambulans och polis mitt i vägen längst Bällstavägen. En Volvo S80, eller möjligtvis S60 med intryckt front var det första utöver blåljusen som jag blev varse. En man på ca 50-60 år låg på en brits med syrgasmask. Han var vid medvetande men omtöcknad. Vet inte om han var i chock men ögonen minns jag.
Förvirrade, frågande och smått undrande. Jag kunde inte se någon annan bil men på en sträcka av ca 30-50m var allting nedplöjt. Eventuellt har han väjt för en passerande på övergångsställe, eller någon som genat över vägen. Kan lika gärna ha varit ett rattfyllo men jag upplevde honom inte som sådan. Hur man nu ska kunna avgöra det på den lilla kort stund jag såg honom.
Påmindes som sagt hur snabbt det kan gå. Hur snabbt ett liv kan förändras. En tiondels sekund och hela din existens rubbas. Otäckt. Kallt. Främmande. Jag rös i kroppen när körde vidare.
Glad men samtidigt nedstämd. Glad över att det inte var jag som låg på britsen. Nedstämd över att åtminstone en människas liv ändrats radikalt. Självpåverkat eller inte så är det tragiskt när en människas existens på moder jord släcks eller påverkas av omständigheter som gör dem till en annan person efteråt. Jag är ryser fortfarande när jag tänker på hans blick. De ögonen glömmer jag aldrig.
Kan vi lägga ned världen?
Skådespelarna, regissören och manusförfattarna får sparken när en tv-serie läggs ned. Så även statisterna.
Vem som skrivit Tellus vet jag inte, en del påstår att det är gud. Regissören, eller rättare sagt regissörerna har varit många. Allt från de gamla grekerna, till romarna, till hunnerna, till USA osv osv. Skådespelarna, eller i detta fall statisterna, ja det är vi det. Vi vanliga dödliga som sällan syns eller märks.
Vi nyttjar jordens resurser till bristningsgränsen men vill inte avyttra vårat eget leverne. Ja, rädda världen vill vi alla men ingen gör egentligen något åt det. Jag är definitivt inte bättre jag.
Vi står på randen till en katastrof där jorden inte längre orkar med dess habitanter. Djuren kan vi knappast skylla på. De har levt på sitt sätt i tusentals år och inte påverkat jordens befinnande särskilt mycket. (Skulle vara kossornas fisar då...)
Människan dock, den har förändrats. Knappast till det bättre. Vi utnyttjar hänsynslöst naturresurserna på denna planet. Drar all olja ur jordens innanmäte. Förpestar syret i atmosfären. Smutsar ned vattnet som är upphovet till våran existens. Vi exploaterar allt som går att exploatera och inte bara i lagom dos, nej, vi ska allt dra det till bristningsgränsen.
Jag personligen bedrar mig själv att vara en människa med samvete för att jag har några autogiron som drar några hundringar per månad till utsatta barn, tredje världen och klimatet. Men, vad GÖR jag egentligen? Inte mycket. Jag lever precis som de flesta andra invånarna gör i industriländerna. Jag lever på att utnyttja jordens resurser. Jag är en bidragande orsak till allt kommer gå åt helvete förr eller senare. Det är detta jag vill lämna i arv till mina kommande barn och barnbarn. Snacka om att ge dem en redan skrapad nitlott.
Du, ja just du, som läser detta nu är inte bättre du. Tror du det lurar du dig själv. Bedragarens ansikte är inte mer än en spegel bort. Se själv.
Utvecklingsländerna har inte resurser nog att lika hänsynslöst förstöra jorden. Fast vänta bara. Vänta tills även de har en levnadsstandard som liknar våran egen. När den delen av befolkningen, vilket är majoriteten, börjar efterapa oss då ska ni få se på jordens trötthet. En jord som gjort allt för att blidka oss människor med rikliga naturtillgångar, vackra landskap, syret vi andas, vattnet vi dricker. När jorden tröttnat på oss drar den in alla resurser. Där står vi, statisterna. Utan jobb. Utan jord. Utan liv.
Jag tänker på Metallicas Seek and Destroy när jag tänker på människan. Seek and Destroy...
Grattis människan. Du lyckades utplåna dig själv. Smartskalle!
torsdag 31 januari 2008
Lite glädje kan vi ha också...
Tänk, 80 år. Det är inte dåligt det. Lever jag så länge innebär det att jag har över halva livet kvar. Vilken skön tanke.
Lika skön tanke är att vi har en kille i laget som är född -64. Det skulle innebära att jag får spela hockey i minst 11 år till. Snacka om lycka. (Fast en målvakt i ett utav motståndarlagen för några år sedan var född -43, det är verkligen inte illa. Då har jag nästan 30 år kvar på rinken. Ännu större lycka.)
Förlåt, detta inlägg skulle ju vara tillägnat mormor. Grattis än en gång och vi ses imorgon!
Storhetsvansinne
Som om det inte vore nog att torska varenda j..la match denna säsong så ska man ringa in resultatet. Enkelt? Jo, om man älskar att sitta och trycka in sifferkombinationer som skulle få en kodknäckare att ge upp efter tio minuter. Nu vill de dessutom ha in kopior på matchrapporterna. Ska JAG betala porto för att de ska få sina matchrapporter? GLÖM!
Orsaken verkar vara att de vill stävja fusket. Fusket i division 4. Herrejisses. Kan de inte jaga skattesmitare eller något annat istället. Vi spelar för att det är KUL, inte för att nå Elitserien. Förbannade muppar. Nu hotar de med vite/böter om vi inte skickar in matchrapporterna.
Skickar jag in dem kommer det troligtvis innebära att det bästa laget, sportsligt sett, kommer tappa ytterligare två poäng. (De har redan fått runt 8-10 poängs avdrag.) Detta för att de haft EN kille som råkat spela för en annan förening i några matcher en säsong. Killen är dock fostrad och tillbaka i sin nuvarande klubb.
Hatar när saker och ting ska avgöras på kanslier istället för på isen. Laget som vinner på isen är det bästa laget. Gott så. Låt det vara.
Skrev ett långt argt mail till förbundet idag och bad dem i princip att dra åt h-vete. Bötfäller de oss kommer jag stämma dem tillbaka då de inte sköter sitt jobb för fem öre. Men pengar ska de ha varje säsong. För vad? För att de sitter på sina feta arslen och pillar naveln. GLÖM!
Glömde kanske att säga det men vi torskade med 3-8 ikväll. Trots häng vid 3-4 med tio minuter kvar. Är grymt besviken och frustrerad. Förbundet är dock lallare oavsett. De behövde få sig en känga och det har de fått nu. God natt!
CHOCK!
Just det, det är ca fem kupper också.
En annan minns när kupp endast nämndes vid försök till övertagande av makt i ett land. Maktkupp dvs. Chocko minns jag som godis. Eller att elchocker kan användas i terapeutiska ändamål eller möjligtvis tortyr.
Tortyr är precis vad kvällstidningarna är. Tar skiten aldrig slut? Toapappret tar minsann slut vid precis fel tillfälle men kvällstidningarna spyr ut ny skit varje dag. Hur är det att vara journalist på dessa blaskor? Undra om det var detta de tänkt sig när de började på journalisthögskolan. Eller har de ens gått på journalisthögskolan?
Ett axplock av dagens rubriker ;
"Ingen mat under modeveckan" - De stackars miljoninkomstagande modellerna svälter ihjäl sig. Vad gör de egentligen med pengarna undrar jag.
"Grips chockbesked" - Landslagsmålvakten Isaksson verkar bli kvar i Man City. Stackars sate. Tjänar 300.000:-/vecka för att hoppa in ifall förstemålvakten sträcker tummen.
Jo jo, tro f-n att det är en chock.
"Jossan kämpar med sin rättstavning" - Landslagets Josefin Öqvist lider tydligen av dyslexi. Min fråga är : Behöver hon signera bollarna innan hon kickar dem i mål?
"Spears förd till sjukhus" - För vilken gång i ordningen? Är det inte bättre att ha henne inlagd konstant istället?
"Bebis störde hans tv-spelande - Blev dödad." - Mina grannar borde följa min blogg i fortsättningen. STÖR mig EJ när jag spelar X-box.
"Ett snack med Reinfeldt - 19.000:- tack." - Reinfeldt kan få betala mig 19.000:- så kan jag snacka med honom. Eller än bättre. Ge mig hans lön så fixar jag till Sverige.
"Nu kan du flyga naken" - Ett tyskt reseföretag som anordnar nudistflygningar. Helt ärligt, jag vill INTE bli flugen av två nakna piloter som råkar rycka i fel "spakar".
Ni har fått en försmak av vad kvällsblaskorna har för sig idag. Som ni själva kan se, idel kvalitativ journalistik. *suck*


